Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
Den uppgift, som skulle lösas, var en jämförelse mellan adertonhundratalets realism i Ryssland och nittonhundratalets socialistiska realism i Sovjetunionen. Realismen är ett stort ämne, om än man inskränker den till Ryssland på 1800-talet eller 1900-talet, och vi måste begränsa ämnet. Adertonhundratalets realism behandla vi med afseende på anknytningar till det verk ifrån denna tid, vi valt att läsa. Nittonhundratalets socialistiska realism behandlas endast med afseende på tiden fram till den s.k. tövädersperioden, om ock den i någon mån skulle ha fortlefvat äfven efter 1950-talets mitt; frågan om dess afgränsning i tiden dryftas i den afslutande sammanställningen.
För att inom detta skriftstyckes påbjudna omfång bereda utrymme till att skrifva något som helst eget utöfver referat och anföringar, ha vi afstått ifrån lejonparten utaf de citat, vi eljest med största förtjusning hade infogat i brödtexten; vi hänvisa af samma skäl sällan till källornas särskilda textställen annat än genom noter (i HTML-versionen på Internätet i filen Rysk_realism-footnode.html, men hvarje not nås medelst musklick eller motsvarande tangenttryckning på ifrågavarande notreferens i texten; man återgår till brödtexten genom att välja »back« i väfläsaren, t.ex. Lynx eller Netscape). När noterna upptaga författarnamn utan verktitel, torde verket sökas i litteraturförteckningen. Det är många poster i litteraturförteckningen, som icke äro upptagna i några noter eller omnämnda i brödtexten; dervid rör det sig om skrifter, som icke alltid ha omedelbar anknytning till texten, men likväl på något sätt bidragit till bakgrunden.
Hvad beträffar de tu utvalda skönlitterära verken, är det i hufvudsak våra samlade intryck af dem, vi redovisa, så att vi merendels afstå ifrån omedelbara hänvisningar till enskilda textställen. Den intresserade anbefalla vi varmt läsning af bägge romaner.
Vi ha valt att låta de bägge litteraturer företrädas af GONTJAROVs Oblomov (Oblomov) och SERAFIMOVITJs Järnströmmen (Zjeleznyj potok). Skälet dertill är enkelt: vi ha läst dem tidigare och veta, att bägge äro skönlitteratur i ordets bästa bemärkelse, så att de tåla flerfaldigt upprepade läsningar utan att uttråka läsaren. Oafsett om skönlitteraturen skall betraktas såsom läromedel eller såsom förströelse, är det vår bestämda uppfattning, att den skall ha något slags underhållningsvärde för att förtjäna uppmärksamhet. Hvarje läsare tager till sig ett verk på sitt eget sätt; han silar mer eller mindre medvetet bort derur det, som ej berör honom (det finnes verk, hvaraf intet återstår, sedan det oönskade bortsilats), medan han deri inläser sådant, författaren kanske icke afsett, men läsaren gärna vill finna i texten. DOBROLJUBOVs läsning af Oblomov är kanhända ett exempel häruppå — se härom i afsnittet om GONTJAROVs Oblomov. Litteraturförteckningen till denna uppgift är sammanställd med tanke derpå, att vi inom ramarne för en kurs skulle kunna egna oss en smula åt fri läsning utan att behöfva bortsålla alltför mycket af det lästa.
I det följande behandlas adertonhundratalets realism med anknytning till GONTJAROVs Oblomov och nittonhundratalets socialistiska realism med anknytning till SERAFIMOVITJs Järnströmmen fördelade på hvardera tu afsnitt: ett om bakgrunden i samhällsförhållanden och litterära strömningar, ett om våra egna intryck af respektive roman. Detta innebär icke, att framställningen är fullkomligt jämnlöpande, så att hvarje enskildhet, som beaktats beträffande den ena realismen, erhållit motsvarande utrymme vid redogörelsen för den andra. Tvärtemot har det, som omedelbart fallit oss i ögonen, fått styra hvad, som skulle beaktas eller bortses ifrån ifråga om den ena eller andra tidsåldern. Intrycken sammanställas i ett femte afsnitt; om det öfver hufvud kan bli fråga om någon jämförelse, skall den således sökas der.
Detta papir är ursprungligen framställdt såsom pliktuppgift inom kursen i rysk litteraturhistoria RYS031 vid Slaviska institutionen, Lunds universitet vårterminen 1995 af Erik Jonsson <generaldepoten@rambler.ru>.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
