»I kraft av oblomoveriet skall den oblomovske tjänstemannen sluta gå till kontoret, om han även utan att gå dit får behålla sin lön och stiger i tjänstegraderna. Krigaren svär att inte låta sig kallas till vapen, om man erbjuder honom samma villkor, ja t.o.m. låter honom behålla sin vackra uniform, vilken är mycket nyttig vid vissa tillfällen. Professorn upphör med att föreläsa, studenten slutar studera, författaren lägger författarskapet på hyllan, skådespelaren uppträder inte på scenen, konstnären kasserar gravyrstift och palett — allt under högstämt tal, om de finner någon möjlighet att till skänks erhålla allt, vad de nu skaffar sig genom arbetsmöda. De endast talar om höga strävanden, medvetenhet om moralisk plikt, det gemensamma bästa; men vid närmare granskning framkommer, att allt detta är ord och åter ord. Deras allra hetaste, hjärtinnerligaste strävan är en strävan efter lugnet, efter morgonrocken; och själva deras verksamhet är ingenting annat än en hedersmorgonrock (efter ett talesätt, som inte vi har hittat på), varmed de skyler sin egen tomhet och apati. Till och med de allra mest bildade människor, däribland folk med en livlig natur och ett varmt hjärta, har utomordentligt lätt för att avstå ifrån ett praktiskt liv enligt sina idéer och planer, utomordentligt snart slår de sig till ro med den omgivande verkligheten, vilken de dock inte upphör att i ord hålla för nedrig och avskyvärd. Detta betyder, att allt det, varom de talar och dagdrömmer, är något för dem främmat och avlägset; i deras hjärtas djup rotar sig en enda dröm, ett enda ideal: det allra yttersta lugn, kvietism, oblomoveri. Många går även så långt, att de inte kan föreställa sig, att människan skulle kunna arbeta av lust, av begeistring. Tag och läs i Äkonomitjeskij ukazatelj tankegången om, att alla skulle hungra ihjäl till följd av sysslolöshet, om man genom jämn fördelning av rikedomarna skulle beröva privatpersoner drivfjädern till strävan efter att samla sig en förmögenhet … «
Uppsats av N.A. Dobroljubov i tidskriften
Den Samtide (1859).
Översättning av Erik Jonsson (1999–2003) efter Sjto takoje oblomovstjina?
Den svenska texten senast ändrad 15.3.2003 (den femtonde mars år tvåtusentre).
Om man vill ha ryska och svenska texten framme samtidigt i var sin ram, kan man få det på en ramsida. För övrigt anbefalles icke bruket av ramar, men det underlättar, när man skall visa två dokument med olika alfabeten samtidigt.
Ryska textens sidnummer i boken DOBROLJUBOV:
«Literaturnaja kritika» (Moskva 1979) är på
PDF-filens av detta dokument för utskrift
beredda sidor anbragta i marginalen vid rader, där boken har
motsv. sidbrytningar.
Detta dokument kan f.n. hämtas ifrån något av följande ställen:
Denna översättning »Vad är oblomoveri?« Copyright © 2002–2003 Erik Jonsson.
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
