Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
Sovjetunionen har under efterkrigsperioden fortsatt sin av kriget avbrutna frammarsch på den av 18:e partikongressen utstakade vägen, en väg av fredlig utveckling och successiv övergång från socialismen till kommunismen.
generaldepoten/vb52/19pk1952-node1.html
Kamrater! Den period, som gått sedan 18:e partikongressen, har varit mättad på händelser av världshistorisk betydelse.
Andra världskriget skakade många folks och staters liv i grunden och förändrade världens utseende. Detta krig, som hade förberetts av den internationella imperialistiska reaktionens krafter och i öster släpptes lös av det militaristiska Japan och i väster av Hitlertyskland, trasslade till kalkylerna för dess inspiratörer och slutade tack vare sovjetfolkets hjältemodiga kamp med resultat, som imperialisterna inte hade förutsett.
I stället för att Sovjetunionen tillintetgjordes eller försvagades blev resultatet att SSSR stärktes och att Sovjetunionens internationella auktoritet växte. I stället för att demokratin försvagades och krossades blev resultatet att en rad länder i Mellan- och Sydösteuropa föll bort från kapitalismen och att ett folkdemokratiskt system förankrades i dessa länder. I stället för fortsatt förslavande av folken i de koloniala och avhängiga länderna blev resultatet ett nytt kraftigt uppsving för den nationella frihetskampen i dessa länder, och krisen för imperialismens kolonialsystem skärptes. Det stora kinesiska folkets historiska seger var ett svårt slag mot hela det imperialistiska världssystemet. Nu är redan en tredjedel av mänskligheten lösryckt från imperialismens ok, befriad från den imperialistiska utsugningens bojor.
I den kapitalistiska världen själv resulterade kriget i att tre stora stater — Tyskland, Japan och Italien — föll ur stormakternas led, och att Frankrike och England förlorade sina tidigare positioner.
Efterkrigsperioden är en period av fortsatt försvagning av det kapitalistiska världssystemet och tillväxt av demokratins och socialismens krafter.
På det ekonomiska området har efterkrigsåren varit år av nya, allt större ekonomiska svårigheter i de kapitalistiska länderna, av en omfattande expansion från den amerikanska imperialismens sida och, i samband därmed, av skärpta motsättningar mellan de kapitalistiska länderna. Dessa motsättningar har tillspetsats till följd av de imperialistiska kretsarnas försök att finna en utväg ur de ekonomiska svårigheterna genom att militarisera näringslivet och förbereda ett nytt krig.
På det politiska området har efterkrigsperioden kännetecknats av att två läger uppstått — ett aggressivt, antidemokratiskt läger med USA i spetsen och ett fredsvänligt, demokratiskt läger. Under denna tid har det i den kapitalistiska världen uppstått ett nytt centrum för reaktion och aggression, nämligen USA — därifrån utgår numera det största hotet mot freden, mot folkens frihet och nationella oavhängighet. Inför denna fara har de fredsälskande krafterna i alla länder rest sig till beslutsam kamp för att försvara freden och sina länders nationella oavhängighet.
Sovjetunionen har under efterkrigsperioden fortsatt sin av kriget avbrutna frammarsch på den av 18:e partikongressen utstakade vägen, en väg av fredlig utveckling och successiv övergång från socialismen till kommunismen. Efterkrigsåren har varit år av stora framgångar inom industrin och transportväsendet, i lantbruket, på vetenskapens, kulturens och konstens alla områden. Samtidigt har de varit år, under vilka sovjetsystemet ännu mer stärkts och sovjetsamhällets moraliska och politiska enhet och vänskapen mellan folken i vårt land befästs.
Under alla dessa år har Sovjetunionen fört en aktiv kamp för världsfredens bevarande och befästande.
Låt oss granska det internationella lägets huvudfrågor.
Uppgiften om författarens namn får ej avlägsnas, utplånas eller eljest göras oläslig.
Förvaras åtkomligt.
Bäst före: senaste ändringsdatum. Äldre versioner bör förstöras.
Hela texten finns även i PDF-filen ckvb19k.pdf, som kan öppnas i GV, Xpdf eller Acrobat Reader och bättre lämpar sig för utskrift än denna sida.
Denna bok kan finnas i somliga offentliga bibliotek. Vill man ha reda på vilka, kan man söka i Libris.
Senast ändrad Mon Apr 16 22:30:09 CEST 2001
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).