Under Stora fosterländska kriget klarade vårt trafikväsen, framför allt järnvägarna, framgångsrikt den svåra uppgiften att säkerställa de militära transporterna samt även godstransporten för folkhushållningens behov. Under efterkrigsåren har alla större trafikgrenar inte bara återupprättats utan också betydligt växt i jämförelse med förkrigstiden.

generaldepoten/vb52/19pk1952-node9.html

C. Varuomsättningen, transporten och kommunikationerna.

Tillsammans med industrin och lantbruket har också varuomsättningen utvecklats i landet. Under åren efter kriget har den statliga och kooperativa handelns varuomsättning ökats med 190 procent och betydligt överskridit förkrigsnivån. 1951 var de statliga och kooperativa affärernas försäljning till befolkningen betydligt större än 1940: försäljningen av kött och charkuterivaror hade ökat med 80 procent, av fisk och fiskprodukter med 60 procent, av smör med 80 procent, av vegetabiliska oljor och andra fettämnen med nästan 100 procent, av socker med 70 procent, av tyger med 80 procent och av skodon med 50 procent. Antalet affärer i den statliga och kooperativa detaljhandeln har växt, sortimentet har betydligt ökats och varornas kvalitet förbättrats. Men inom handeln har vi ännu många allvarliga brister. Handelsorganisationerna studerar allt jämt efterfrågan bland befolkningen dåligt, de begår fel beträffande varutillförseln och -fördelningen till områdena och republikerna. På en del platser står det dåligt till med kundernas betjäning. Uppgiften består i att på kort tid avhjälpa de förefintliga bristerna och ställa sovjethandeln på en ny, högre nivå. Utkastet till direktiv rörande femte femårsplanen förutser att till femårsperiodens slut öka varuomsättningen inom den statliga och kooperativa detaljhandeln med c:a 70 procent jämfört med 1950.

Produktionens och varuomsättningens tillväxt har fört med sig att alla trafikgrenar och alla slag av transporter har utvecklats.

Under Stora fosterländska kriget klarade vårt trafikväsen, framför allt järnvägarna, framgångsrikt den svåra uppgiften att säkerställa de militära transporterna samt även godstransporten för folkhushållningens behov. Under efterkrigsåren har alla större trafikgrenar inte bara återupprättats utan också betydligt växt i jämförelse med förkrigstiden. I år är järnvägarnas godstransportkapacitet c:a 80 procent större än 1940, flod- och sjöfarten har ökats med 60 procent, biltransporterna med 210 procent, och civilflygets godstransport med 820 procent. Dagsgenomsnittet för järnvägarnas godsvagnslastning är under detta år cirka 40 procent högre än 1940.

Numera har alla trafikgrenar en mäktigare teknisk bas. Transportkapaciteten på huvudjärnvägslinjerna har ökat genom återuppbyggandet och nybyggandet av dubbelspår, utvidgning av bangårdarna, utläggande av tyngre räls, utvidgande av blocksignalsystem och andra åtgärder; nya järnvägar har byggts och tagits i bruk; arbetet på att elektrifiera de mest trafikerade linjerna fortsätter; den rullande materielen har ökats avsevärt, särskilt med avseende på kraftiga lokomotiv och godsvagnar med stor lastförmåga.

I flod- och sjötrafiken var 1951 de utnyttjade inre vattenledernas utsträckning 23.000 km längre än 1940. Denna trafikgren har fått nya last- och passagerarfartyg. Lastnings- och lossningsarbetets mekaniseringsnivå har i jämförelse med 1940 avsevärt stigit, och 1951 uppgick den till 83 procent beträffande den trafik, som sorterar under Ministeriet för flodflottan, och till 90 procent beträffande den trafik som sorterar under Ministeriet för högsjöflottan.

Biltransporten har erhållit nya, modernare last- och personbilar. Nätet av bilvägar med fullgod beläggning har i jämförelse med 1940 växt med 210 procent.

Under efterkrigsåren har förbindelsemedlen — post, telegraf, telefon och radio — fortsatt att utvecklas. Landets telegraf- och telefonnät har utbyggts, telefonstationerna i städerna har ökat sin kapacitet; numera har alla distriktscentra telefon- och telegrafförbindelse med områdescentra och så gott som alla bysovjeter och maskin- och traktorstationer har telefon. För närvarande har radiomottagningsnätet ökat till nästan det dubbla jämfört med 1940. Posten har avsevärt utvidgat sin verksamhet, flygpostlinjernas utsträckning har ökats med 150 procent.

Jämsides med framgångar finns det även stora brister inom trafik- och kommunikationsväsendet. Många järnvägar, rederier och biltransportföretag uppfyller inte de för dem fastställda planerna för lastning och transport av gods. Vid lastnings- och lossningsoperationer är ligg- och väntetiden för fartyg och vagnar ännu betydande. De icke-rationella och alltför långa godstransporterna vid järnvägarna har ännu inte likviderats. Biltransportväsendet är alltjämt illa organiserat, den tid lastbilsparken står outnyttjad är betydande och de i drift varande bilarna kör ofta utan last. Till bristerna inom kommunikationsväsendet bör man räkna den omständigheten, att dess organ alltjämt inte tillräckligt noggrant betjänar folkhushållningen och befolkningen med förbindelsemedel.

Det är nödvändigt att vidareutveckla och förbättra arbetet inom alla transport- och kommunikationsgrenar, att vårda trafikmedlen och outtröttligt dra omsorg om deras tillstånd, att utveckla och stärka alla transportgrenars tekniska bas och att på allt sätt förbättra post-, telegraf- och telefonväsendets arbete.

[Nästa] [Opp] [Bakåt]
Vidare: D. Sparsamheten är den Oppåt: SSSR:s folkhushållnings fortsatta uppsving. Tillbaka: B. Lantbruket.

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).

Om goda kagor och torra kakor (»cookies«).