Monopolränta
-en av formerna för den kapitalistiska jordräntan.
Den uppträder i form av extrainkomster, som kommer till stånd därför
att varans pris överstiger dess värde, och detta sker i sin tur med
en vara som producerats under speciellt gynnsamma betingelser. Sådana
varor säljs vanligtvis till monopolpris.
Skillnaden mellan monopolpriset och varans värde tar formen av monopolränta,
som jordägaren lägger beslag på. Inom lantbruket kan man erhålla
monopolränta från odlad mark, där man kan odla sällsynta
produkter (ex.vis särskilt fina vindruvssorter som går till produktion
av särskilt fina vinsorter) och även av bevattningsanläggningar
i områden med svår torka. Monopolräntan tillskansar sig jordägaren
på konsumentens bekostnad och sist och slutligen tack vare det mervärde
som skapas i hela samhället. Inom gruvindustrin erhåller man också
monopolränta från sådana brytningsområden, där det
finns särskilt sällsynta mineraler som kan säljas till monopolpris,
dvs ett pris som är högre än brytningsvärdet. Markägare
i städerna kan också pressa ut monopolränta på grund av
bristen på fria markområden. Detta leder till raskt stigande hyror
och byggnadskostnader, vilket i sin tur i betydande grad sänker arbetarnas
reallöner.