Klasser


Klasser. - "Klasser kallas stora grupper av människor, vilka skiljer sig åt genom sin ställning i det historiskt bestämda, samhälleliga produktionssystemet, genom sitt förhållande till produktionsmedlen (till största delen förankrat och fixerat i lagarna), genom sin roll i arbetets samhälleliga organisering och följaktligen genom det sätt, på vilket de kommer i åtnjutande av den andel av den samhälleliga rikedomen, över vilken de förfogar, samt omfattningen av denna andel. Klasser är sådana grupper av människor, av vilka den ena kan tillägna sig den andres arbete, på grund av deras olika ställning i en bestämd samhällelig hushållningsformation" (Lenin, Det stora initiativet, Samlade verk i urval, Stockholm 1942, b. 16, s. 174-175).

Marxism-leninismen har påvisat att förekomsten av klasser endast sammanhänger med bestämda historiska epoker av samhällsutvecklingen. Uppkomsten av klasser sammanhänger med den samhälleliga arbetsdelningens uppkomst och utveckling, med uppkomsten av privatäganderätt till produktionsmedlen. Slavägarna och slavarna var huvudklasser i slavsamhället. Godsägarna, som tillägnat sig jorden, och de livegna bönder som de utsög utgjorde huvudklasser i det feodala samhället. Kapitalisterna, som äger verkstäder och fabriker, och proletärerna, som är berövade alla slags produktionsmedel, är det kapitalistiska samhällets huvudklasser. I varje klassamhälle finns vid sidan om huvudklasserna också andra klasser; antingen är dessa nya och i vardande eller också är de gamla klasser som är stadda i upplösning och på väg att lämna historiens scen. Sådana "andra-rangs"-klasser var bourgeoisin och de första proletärerna, som uppkom i det feodala samhällets sköte, och i det borgerliga samhället bondeklassen, som faller sönder, differentieras och huvudsakligen fyller på proletärernas led.

Det är de utsugna klasserna som med sitt arbete skapar samhällets hela rikedom, vars lejonpart utsugarna tillägnar sig. De arbetande erhåller bara en försvinnande del av all den rikedom de skarpar. Klassmotsättningarna leder oundvikligen till klasskamp mellan utsugare och utsugna. Proletariatet intar en särskild plats i klassamhällets och klasskampens historia. Slavarnas kamp mot slavägarna och de livegna böndernas mot godsägarna ledde bara till att ett utsugarsystem avlöste ett annat. Till skillnad från de tidigare revolutionerna krossar den proletära revolutionen, som leds av ett kommunistiskt parti, det kapitalistiska systemet och skapar ett socialistiskt system, upphäver privatägande-rätten till produktionsmedlen, avskaffar utsugarklasserna och utrotar varje som helst utsugning. I och med övergången till kommunismens högre stadium utraderas de klasskillnader som ännu existerar under socialismen. (se även Socialism och kommunism, Klasskamp Proletariat, Bourgeoisi).