Samhälleligt
nödvändig arbetstid - den tid som krävs för att framställa
en vara under genomsnittliga samhälleliga produktionsförhållanden,
dvs med en genomsnittlig teknisk nivå, arbetsskicklighet och arbetsintensitet
på de företag som producerar den stora massan av varor. Olika varuproducenter
behöver, på grund av skilda produktionsförhållanden, olika
stor kvantitet arbetstid för att framställa likadana varor. Men dessa
varor säljs ju till ett pris som på marknaden spontant bildas kring
värdet, vilket bestäms - inte av individuellt - utan av den samhälleligt
nödvändiga arbetsförbrukningen. Därest flertalet varuproducenter
behöver 10 timmars arbetstid för att producera samma slags varor,
men en del producenter behöver 15 timmar, så kommer 10 timmar att
bli den samhälleligt nödvändiga arbetstiden. Under privatäganderättens
förhållanden bestäms den samhälleligt nödvändiga
arbetstiden spontant, under konkurrenskampen mellan producenterna och yttrar
sig på marknaden. En produktion som i de enskilda företagen sänker
den nödvändiga arbetstiden ger kapitalisten extraprofiter. Det faktum
att varornas värde bestäms av det samhälleligt nödvändiga
arbetet ger upphov till strävan att fullända produktionen, att skära
ner arbetsförbrukningen och leder till att produktivkrafterna utvecklas.
Jämsides med teknikens utveckling och arbetsproduktivitetens tillväxt,
sjunker mängden samhälleligt nödvändigt arbete som krävs
för att producera en varuenhet. Teknikens och konkurrenskampens utveckling
leder till att produktionen koncentreras till storföretag som producerar
den stora massan av produkterna i samhället. Det är i regel dessa
företag som bestämmer den samhälleligt nödvändiga arbetsförbrukningen.
Detta leder till att mellanstora och små företag får läggas
ned och deras ägare proletariseras samtidigt som kapitalet och profiterna
växer hos storkapitalisterna. Motsättningen mellan individuellt och
samhälleligt nödvändig arbetstid har alltså antagonisk
karaktär under kapitalismen.