Kapitalets kretslopp
Kapitalets
kretslopp - kapitalets rörelse i produktionssfären och i cirkulationssfären,
inklusive penningkapitalets förvandling till produktivt kapital, dettas förvandling
till varukapital och det sistnämndas återförvandling till penningkapital.
Under sitt kretslopp uppträder kapitalet i tre former: l) som penningkapital,
då de pengar som kapitalisten har används för att köpa produktionsmedel
och arbetskraft; 2) som produktivt kapital, dvs som de produktionsmedel kapitalisten
äger och den arbetskraft han köpt; 3) som varukapital, dvs som färdiga
varor vilka i sig innesluter det mervärde lönearbetama skapat. I första
och tredje formen fungerar alltså kapitalet i cirkulationssfären, och
i den andra formen - i produktionssfären. Den avgörande rollen i kapitalets
kretslopp spelar produktionsprocessen, under vilken värde och mervärde
skapas. Penningkapital (jfr), produktivt kapital (jfr) och varukapital (jfr) utgör
industrikapitalets tre funktionella former. Vart och ett av dem har sin speciella
funktion i kapitalets kretslopp. Industrikapitalets hela kretslopp framställde
Marx på följande sätt:
P-V A/Pm ...Pr...V'-P'
(P - pengar; V - vara; A - arbetskraft; Pm - produktionsmedel; Pr - produktionens
sfär; V - kapital i varuform med växande värde; P' - kapital i
penningform med växande värde.) Denna formel kännetecknar penningkapitalets
kretslopp. Det produktiva kapitalets kretslopp är följande:
Pr...V'-P'-V' A/Pm ...Pr'
och varukapitalets kretslopp detta:
V'-P'-V A/Pm ...Pr...V'
Gemensamt
för alla dessa former är, att drivkraften är kapitalisternas
strävan att tillskansa sig mervärde och att kapitalet befinner sig
i ständig rörelse, varunder det genomgår produktions- och cirkulationsstadier.