Motsatsen mellan stad och land


Motsatsen mellan stad och land - de motsatta intressen hos de härskande klasserna i städerna och de arbetande massorna på landet, vilka kännetecknar varje klassantagonistiskt samhälle. Denna motsättning uppstod till följd av den samhälleliga arbetsdelningen, som skar av städerna från landet och splittrade upp samhället i klasser. Sin höjdpunkt har denna utveckling nått i och med kapitalismen. Den ekonomiska grunden för motsättningen mellan stad och land är i det kapitalistiska samhället, att bönderna utsugs av bourgeoisin i städerna och att det stora flertalet av landsbygdsbefolkningen ruineras som följd av industrins och handelns, kredit- och skattesystemets utveckling. Under dessa betingelser hamnar landsbygden allt mer på efterkälken jämfört med staden, såväl i ekonomiskt, som politiskt och kulturellt avseende. Först i och med den socialistiska revolutionen, som upphäver privatäganderätten till produktionsmedlen och avskaffar utsugarklasserna, börjar det skapas betingelser för att också lösa motsättningen mellan stad och land. Arbetare och bönder i det socialistiska samhället har nämligen gemensamma intressen - att bygga socialismen och kommunismen. Under socialismen kommer det dock att bestå väsentliga skillnader mellan stad och land, skillnader som gradvis suddas ut och utplånas helt under kommunismen.