Medvetande
- den högsta formen av den objektiva verklighetens återspegling i
människans hjärna. Människans medvetande "... är en
funktion av det särskilt komplicerade stycke materia, som kallas människans
hjärna" (Lenin, Materialism och empiriokriticism, Filosofiska arbeten,
Stockholm 1942, s. 359). Med samhälleligt medvetande menas summan av samhälleliga
idéer, teorier, åsikter, som återspeglar betingelserna för
det materiella samhällslivet, sättet att producera materiella nyttigheter.
Medvetande uppkommer hos människan under hennes arbete, under hennes samhälleligt
produktiva verksamhet. Medvetandet är därför en produkt av samhällsutvecklingen.
Just i arbetsprocessen, under det att hon framställer produktionsredskap
och påverkar naturen, blir människan medveten; hon blottlägger
tingens egenskaper, skiljer väsentligt från oväsentligt, nödvändigt
från slumpartat, får klart för sig de nödvändiga
och lagbundna sammanhangen i företeelserna. I arbetsprocessen blir människan
också medveten om sitt eget förhållande till den miljö
som omger henne, till människorna som deltar i produktionsprocessen. Eftersom
medvetande endast kan uppstå under samhälleligt arbete, så
är t.o.m. de högst stående djuren berövade varje medvetande.
Förekomsten av medvetande förutsätter förmåga till
ett verksamt, insiktsfullt förhållande till den omgivande miljön,
en förmåga som gör det möjligt att urskilja sig själv
i denna miljö, att bestämma sitt förhållande till densamma,
att organisera ett ändamålsenligt arbete. Vid en uppräkning
av de nödvändiga moment i människans arbete, som skiljer henne
från djurens "instinktiva arbetsformer", betonar Marx människans
ändamålsenliga verksamhet, något som djuren saknar. Psykets
utveckling hos djuren utgör endast det mänskliga medvetandets s.a.s.
förhistoria. Medvetandets uppkomst sammanhänger med språkets
uppkomst, som är lika gammalt som medvetandet. Språkets utformning
utövade ett enormt inflytande på medvetandets uppkomst och utveckling.
Det artikulerade språkets uppkomst var en av de krafter som hjälpte
människan att utveckla sitt medvetande, sitt tänkande.
Frågan om medvetandes förhållande till materien, till varat,
är filosofins huvudfråga. I motsats till idealismen, som anser att
"anden", medvetandet är det primära, och varat, materien,
naturen det härledda, utgår den marxistiska filosofiska materialismen
från, att materien, som existerar utanför och oberoende av vårt
medvetande, är det primära, eftersom denna är källan till
förnimmelser, föreställningar, medvetande, medan medvetandet
är det härledda, eftersom det är en återspegling av materien,
en återspegling av varat. Medvetandets härledning från materien,
från varat, kommer till uttryck i att medvetande uppstår först
på ett visst stadium av materiens och naturens utveckling, att medvetande
i form av idéer, teorier uppkommer hos människan först som
resultat av en återspegling av den omgivande miljön, att det samhälleliga
medvetandet i sin helhet - samhällets andliga liv - bestäms av villkoren
för människomas materiella liv, av sättet att producera materiella
nyttig-heter. Människomas samhälleliga vara bestämmer deras samhälleliga
medvetande. Sådant det samhälleliga varat är, sådana villkoren
för det materiella samhällslivet är, sådana är också
dess idéer, teorier, politiska åsikter, politiska institutioner.
I och med att människomas samhälleliga vara förändras, så
förändras också det samhälleliga medvetandet. Det samhälleliga
medvetandet har olika former: politiska åsikter, filosofi, vetenskap,
religion, konst etc. I ett klassamhälle är det samhälleliga medvetandet
alltid klassbundet. Marxismens klassiker har inte bara förklarat medvetandets
uppkomst, utan också medvetandets roll, idéernas roll i samhällsutvecklingen.
De har påvisat att medvetandet, som alltså uppkommer på basis
av det samhälleliga varat, i sin tur påverkar detta vara. Nya och
progressiva idéer, åsikter, teorier, som återspeglar de progressiva
samhällskrafternas intressen, underlättar i hög grad kampen mot
det gamla och utlevade och bidrar till samhällets fortsatta framåtskridande.