Statskapitalism
- i kapitalistiska länder: olika former av den borgerliga statens direkta
medverkan i landets näringsliv. Detta sker antingen genom förstatliganden,
dvs att en del företag eller branscher överförs i den borgerliga
statens ägo och/eller genom att staten bygger nya företag med skattemedel.
Det statliga ägandet i borgerliga stater utgör en avart av kapitalistiskt
ägande. Statskapitalismen i borgerliga stater förändrar inte
det kapitalistiska systemets natur, eftersom grunden fortfarande är privat
ägande av produktionsmedel samtidigt som staten själv befinner sig
i monopolkapitalisternas händer. Monopolkapitalisterna utnyttjar staten
för att berika sig. Statskapitalismen bidrar till att mångdubbla
de kapitalistiska profiterna, stärker den härskande kapitalistklassens
ekonomiska och politiska ställning. De enskilda företag eller branscher
eller ekonomiska funktioner som staten på ett eller annat sätt tar
över, tjänar i sista hand kapitalistiska intressen. I de imperialistiska
länderna tar statskapitalismen formen av statsmonopolistisk
kapitalism.
En speciell roll har statskapitalismen i ekonomiskt efterblivna, av imperialismen
tidigare utsugna länder och länder som håller på att slå
sig fria från imperialistiskt herravälde. I sådana länder
riktar sig statskapitalismen mot det utländska kapitalets inflytande och
bidrar till att krossa imperialisternas makt.
Statskapitalism under proletariatets diktatur skiljer sig principiellt från
statskapitalism under bourgeoisins diktatur. Det var Lenin som utarbetade teorin
om statskapitalism under proletariatets diktatur. Statskapitalistiska företag
lyder här under direkt kontroll från den socialistiska staten, som
utnyttjar dem för att utveckla landets näringsliv och bekämpa
den privatkapitalistiska och småborgerliga produktionsanarkin. Proletariatets
diktatur utnyttjar statskapitalismen för att avgränsa de kapitalistiska
elementen. I en sådan övergångsekonomi spelar den Statskapitalistiska
strukturen en underordnad roll. Den socialistiska sektorn spelar den avgörande
rollen. Jämfört med privatkapitalism är statskapitalismen ett
steg på vägen mot socialism. Med statskapitalismen som hjälp
genomför den proletära staten en fredlig omställning av den kapitalistiska
industrin och handeln för en succesiv övergång till socialistiska
banor. I Sovjetunionen spelade statskapitalismen en obetydlig roll och var begränsad
till att visst utländskt kapital erhöll koncessioner. I en del folkdemokratiska
länder (bl.a. i Folkrepubliken Kina) fick statskapitalismen betydligt större
betydelse. Den utgjordes här av statliga och kapitalistiskt samägda
företag, där dock den socialistiska statens representanter hade det
avgörande ordet. Till denna struktur hörde också privatägda
företag som utförde statliga beställningar. Kapitalisternas profiter
och arbetarnas arbetsförhållanden på dessa statskapitalistiska
företag var strängt reglerade i lag.