Klasser. - "Klasser kallas stora grupper av människor, vilka skiljer
sig åt genom sin ställning i det historiskt bestämda, samhälleliga
produktionssystemet, genom sitt förhållande till produktionsmedlen
(till största delen förankrat och fixerat i lagarna), genom sin roll
i arbetets samhälleliga organisering och följaktligen genom det sätt,
på vilket de kommer i åtnjutande av den andel av den samhälleliga
rikedomen, över vilken de förfogar, samt omfattningen av denna andel.
Klasser är sådana grupper av människor, av vilka den ena kan
tillägna sig den andres arbete, på grund av deras olika ställning
i en bestämd samhällelig hushållningsformation" (Lenin,
Det stora initiativet, Samlade verk i urval, Stockholm 1942, b. 16, s. 174-175).
Marxism-leninismen har påvisat att förekomsten av klasser endast
sammanhänger med bestämda historiska epoker av samhällsutvecklingen.
Uppkomsten av klasser sammanhänger med den samhälleliga arbetsdelningens
uppkomst och utveckling, med uppkomsten av privatäganderätt till produktionsmedlen.
Slavägarna och slavarna var huvudklasser i slavsamhället. Godsägarna,
som tillägnat sig jorden, och de livegna bönder som de utsög
utgjorde huvudklasser i det feodala samhället. Kapitalisterna, som äger
verkstäder och fabriker, och proletärerna, som är berövade
alla slags produktionsmedel, är det kapitalistiska samhällets huvudklasser.
I varje klassamhälle finns vid sidan om huvudklasserna också andra
klasser; antingen är dessa nya och i vardande eller också är
de gamla klasser som är stadda i upplösning och på väg
att lämna historiens scen. Sådana "andra-rangs"-klasser
var bourgeoisin och de första proletärerna, som uppkom i det feodala
samhällets sköte, och i det borgerliga samhället bondeklassen,
som faller sönder, differentieras och huvudsakligen fyller på proletärernas
led.
Det är de utsugna klasserna som med sitt arbete skapar samhällets
hela rikedom, vars lejonpart utsugarna tillägnar sig. De arbetande erhåller
bara en försvinnande del av all den rikedom de skarpar. Klassmotsättningarna
leder oundvikligen till klasskamp mellan utsugare och utsugna. Proletariatet
intar en särskild plats i klassamhällets och klasskampens historia.
Slavarnas kamp mot slavägarna och de livegna böndernas mot godsägarna
ledde bara till att ett utsugarsystem avlöste ett annat. Till skillnad
från de tidigare revolutionerna krossar den proletära revolutionen,
som leds av ett kommunistiskt parti, det kapitalistiska systemet och skapar
ett socialistiskt system, upphäver privatägande-rätten till produktionsmedlen,
avskaffar utsugarklasserna och utrotar varje som helst utsugning. I och med
övergången till kommunismens högre stadium utraderas de klasskillnader
som ännu existerar under socialismen. (se även Socialism
och kommunism, Klasskamp Proletariat,
Bourgeoisi).