Pengar
- en särskild slags vara som framträder under varuhushållningens
och utbytets utveckling ur hela massan av varor och med den speciella egenskapen
att uppträda som allmän ekvivalent.
Pengar uppstod spontant under varuhushållningens utveckling i en djup
forntid, 3-4 tusen år före vår tideräknings början.
I varuhushållningens och utbytets tidigare utvecklingsstadier spelade
olika varor, som ex.vis boskap, skinn, metaller, värdefulla snäckor,
stenar etc. rollen som allmän ekvivalent. Så småningom kom
pengarnas roll att spontant fixeras i förhållande till ädla
metaller, guld och silver. På 1900-talet fixerades pengarna odelat vid
guldet. Pengarna utgör en allmän inkarnation av värdet. I pengarnas
bruksvärde uttrycks värdet av alla andra varor; det i pengarna inneslutna
konkreta arbetet tjänar som allmän
form för uppkomsten av abstrakt arbete,
och det enskilda arbete som är förkroppsligt i dem, uppträder
i en direkt social form. Varje vanlig vara kan inte direkt bytas mot vilken
annan vara som helst, det kan däremot pengar, som därmed utgör
allmän ekvivalent. Pengar utgör det yttre, det sakliga måttet
på arbete. I pengar mäts det arbete som finns inneslutet i varorna,
men inte med hjälp av det inre måttet - arbetstiden - utan indirekt,
som värde. I och med uppkomsten av pengar sönderföll varuvärlden
i två poler: l) alla varor utom pengar, och 2) pengar. Pengarnas uppkomst
ledde därför till en fortsatt fördjupning av varans (jfr) motsättningar.
Pengarna spelar sin roll i ekonomin genom de funktioner som kännetecknar
pengar (se Pengarnas funktioner).
I en rad av dessa funktioner uppträder de antingen direkt, eller som sedlar
(se Kreditpengar). Pengarna uttrycker
produktionsförhållandena mellan varuproducenterna. Därför
ändras pengarnas väsen beroende på vilket produktionssätt
de tjänar. Under kapitalistisk varuproduktion tjänar pengarna till
att berika den utsugande minoriteten, de blir kapital och ett verktyg för
kapitalistisk utsugning. Under socialismen är pengarna likaså allmän
ekvivalent, eller värdets penningform, som uttrycker de socialistiska produktionsförhållandena.
Nödvändigheten av pengar framspringer här ur förekomsten
av varuproduktion och värdelagens verkningar. Men pengarna skiljer sig
under socialismen radikalt från pengar under kapitalismen, eftersom varuproduktionen
här är av ett särskilt slag. Under socialismen kan pengar inte
förvandlas till kapital, och kan inte bli redskap för utsugning. De
används för uppbygget av socialismen, för planhushållning,
bokföring och kontroll, för ekonomisk kommunikation mellan stad och
land, mellan industri och jordbruk. Pengarna betjänar reproduktionen av
den sociala totalprodukten, produktionen och den ekonomiska omsättningen
vid varje företag. Först under kommunismen upphör det att finnas
ett behov av pengar.