Penningcirkulation
- pengarnas rörelse i cirkulationssfären. Under kapitalismen har penningscirkulationen
spontan karaktär. Det finns en objektiv ekonomisk lag som bestämmer
den kvantitet pengar som behövs för cirkulation. Om vi lämnar
kreditförhållandena åt sidan, så är den nödvändiga
kvantiteten pengar lika med summan av varornas priser delad med penningenheternas
cirkulationshastighet. I mera fullständig form, (då vi tar med också
krediten) är den nödvändiga kvantiteten pengar (vid en given
cirkulationshastighet för cirkulationsmedel och betalningsmedel) lika med
summan av varupriserna minus de varor som sålts på kredit plus den
kvantitet pengar som krävs för förfallna betalningar med avdrag
för ömsesidigt kvittade betalningar. Penningcirkulationens storlek
bestäms spontant under kapitalismen. Före första världskriget
existerade i de kapitalistiska länderna en metallpenningcirkulation och
en cirkulation av sedlar som kunde växlas mot guld i bankerna. Under sådana
förhållanden anpassar sig penningcirkulationen automatiskt till behoven.
Men vid en cirkulation av mynt och sedlar som inte växlas mot guld kan
inte kvantiteten pengar automatiskt anpassa sig efter behovet av pengar för
cirkulation. Oordning i den kapitalistiska ekonomin och utnyttjande av sedelemission
för att finansiera de borgerliga staternas improduktiva utgifter, främst
militärutgifter är kännetecknande för kapitalismens allmänna
kris. Detta leder till att cirkulationskanalerna blir överfyllda med en
massa sedlar som därmed sjunker i värde, dvs. leder till inflation.
Checksystemet (som tidigare användes bara i ekonomiska transaktioner mellan
kapitalister) är en vidareutveckling av detta system med värdelösa
papper i cirkulation.
Penningcirkulationen under kapitalismen betjänar kapitalets
kretslopp och realiseringen av arbetarnas löner och andra befolkningsskikts
inkomster. Penningcirkulationen under socialismen är någonting helt
annat än under kapitalismen. Den betjänar inte kapitalets kretslopp,
eftersom de kapitalistiska förhållandena avskaffats. Den har inte
spontan utan planmässig karaktär, storleken av varuutbyte. priser,
krediter och andra faktorer som påverkar penningcirkulationens tillstånd,
avgörs huvudsakligen i planmässig ordning; cirkulation med kontanta
pengar sker endast i förhållandet mellan företag (institutioner)
och befolkning samt mellan olika grupper av befolkningen. Tack vare penningcirkulationen
kan det arbetande folket, som är ägare till produktionsmedlen, realisera
sin del av den socialistiska samhällsprodukten. Penningtransaktioner mellan
de socialistiska företagen sker inte med kontanta medel. Under socialismen
finns en objektiv ekonomisk lag för penningscirkulationen. Den socialistiska
staten reglerar och använder densamma planmässigt med hänsyn
till behoven i den socialistiska folkhushållningens intresse. Det sker
genom en sträng planering av statsfinanser o.d. Grundvalen för penningcirkulationen
är det socialistiska ägandet av produktionsmedlen och att den socialistiska
staten förfogar över väldiga varumängder som producerats
på socialistiska företag.