Varuproduktion

Varuproduktion - produktion av produkter inte för egen konsumtion utan för försäljning. Varuproduktionens ekonomiska lag är värdelagen. Uppkomsten av varuproduktion sammanhänger med den samhälleliga arbetsdelningen och utbytets utveckling. Varuproduktion kan vi finna såväl i slavsamhället som under feodalismen, kapitalismen och även under socialismen (kommunismens första stadium). I de förkapitalistiska samhällsformationerna dominerar enkel varuproduktion. Under kapitalismen är varuproduktionen allmän och helt dominerande. Produktionsmedlen är här koncentrerade till ett fåtal kapitalister, som utsuger lönearbetare. Nästan alla produkter i det kapitalistiska samhället uppträder i varuform. Även arbetskraften är en vara. Karakteristiskt för varuproduktion, som grundar sig på privatäganderätt till produktionsmedlen, är motsättningen mellan privat och samhälleligt arbete. Det privata ägandet av produktionsmedlen splittrar människorna och gör den enskilda varuproducentens arbete till hans privatsak. Varuproducenternas arbete är inte samordnat, inte organiserat. Var och en producerar det som han vill och tycker är lönsamt. Men den samhälleliga arbetsdelningen sammanbinder varuproducenterna, ty de produkter de framställer är inte avsedda för egen konsumtion utan för utbyte. De utbyter produkter av sitt arbete och följaktligen är de också beroende av varandra. Varje varuproducents arbete utgör en beståndsdel av hela samhällets arbete, dvs är ett samhälleligt arbete. Varuproduktionens motsättning är, att samtidigt som varuproducenternas arbete är deras egen privata angelägenhet, så har det också samhällelig karaktär. Men denna arbetets samhälleliga karaktär ligger dold ända till dess att varan kommer ut på marknaden och ska bytas mot en annan vara (säljas-köpas). Först under bytesprocessen får man klart för sig om den ena eller andra producentens arbete är ett nödvändigt arbete för samhället, om det kommer att erkännas som samhälleligt. Under den kapitalistiska varuproduktionen uppträder motsättningen mellan privat och samhälleligt arbete som kapitalismens grundläggande motsättning - en motsättning mellan produktionens samhälleliga karaktär och det privatkapitalistiska tillägnandet av produktionsresultatet.

Varuproduktionen under socialismen skiljer sig väsentligen från den enkla och kapitalistiska varuproduktionen. Den är en varuproduktion av särskilt slag, som grundar sig på samhälleligt ägande av produktionsmedlen. Arbetskraften är inte längre någon vara under socialismen; varucirkulationen är begränsad. Om det kommunistiska partiet och den socialistiska staten bedriver en riktig politik, så behöver inte varuproduktionen under socialismen leda till uppkomsten av kapitalistiska förhållanden och behöver inte leda till kriser. Den socialistiska staten leder planmässigt produktionen och varuutbytet. Arbetet under socialismen har direkt samhällelig karaktär. Produktionen utvecklas i överensstämmelse med kortfristiga och långsiktiga planer vilka utarbetats med hänsyn till socialismens ekonomiska lagar. Varuproduktionen och varucirkulationen är av historisk natur och under kommunismens andra och högsta fas kommer de att försvinna.