Protektionism


Protektionism - den härskande klassernas ekonomiska politik i syfte att underlätta industrins eller jordbrukets utveckling i ett givet land genom att skydda det mot utländsk konkurrens; denna politik tryggar industrikapitalisternas och godsägarnas monopolställning inom landet och ger dem stora profiter. Protektionismen förverkligas genom att man sätter höga införseltullar på utländska varor för att på så sätt inskränka eller helt stoppa införseln av dessa varor, och genom att utbetala premier och subsidier till enskilda kapitalister. En skyddspolitik för inhemsk industri och handel tillämpades redan före kapitalismen, men protektionismen som system utbildades och vann stor spridning först i och med det kapitalistiska produktionssättets seger. I den kapitalistiska utvecklingens gryning utgjorde den protektionistiska politiken en av metoderna för den ursprungliga kapitalackumulationen. Protektionismen påskyndar koncentrationen av produktionsmedel i händerna på storkapitalet. Som följd av ökad kamp om marknader och skärpta motsättningar mellan de kapitalistiska staterna får protektionismen särskilt stor spridning under imperialismen. Protektionism kommer ofta till användning när det gäller ett lands "självförsörjning" och utveckling av försvarsviktig produktion inom landet. Den mest aggressiva är den protektionism som bedrivs av USA: s monopolkapitalister, som i det egna landet vidtar ytterst långtgående protektionistiska åtgärder, samtidigt som de arbetar för att andra länder ska upphäva alla mått och steg som vidtagits för att stärka den inhemska ekonomins självständighet i dessa länder. Under imperialismen leder en protektionistisk politik ofrånkomligen till att arbetarklassen och hela det arbetande folket får det sämre (prishöjningar, ökade skatter som går åt för att subventionera dumping) och skärper kapitalismens motsättningar.