Skatter -
obligatoriska inbetalningar (både statliga och kommunala) från såväl
enskilda personer, som företag och institutioner. (se Indirekta
skatter, Direkta skatter).
Skatternas sociala och ekonomiska natur, deras ändamål och betydelse
för det ekonomiska livet i ett land, beror helt på det rådande
samhällssystemet. Under kapitalismen är skattesystemet och skattepolitiken
först och främst ett medel för att på arbetarklassen och
övriga arbetande övervältra statens utgifter och tjänar
som verktyg för bourgeoisins klassherravälde. Skatterna, som utgör
den viktigaste inkomstkällan för statskassan i de kapitalistiska länderna,
kompletterar övriga medel för utsugning av det arbetande folket. Skattetryckets
ökning kommer till uttryck i att skatterna ökar i absoluta tal, i
att människor med mycket låg inkomst också tvingas betala skatt,
i höjning av skattesatserna, i höjda skatter räknat per capita,
i inskränkningar av de redan tidigare små skatteförmåner
som vissa arbetande har osv. Den överväldigande delen av de skatter,
som den borgerliga staten håvar in, går till improduktiva utgifter:
till militarisering av landets ekonomi, till kapprustning, till stöd åt
kapitalisterna i olika former, till en förstärkning av den kapitalistiska
statsapparaten.
Under socialismen skiljer sig skatterna radikalt från skatter under kapitalismen.
I det socialistiska samhället är skatterna inte något uttryck
för utsugning. Under den första övergångsperioden trän
kapitalism till socialism utgör skatterna en metod för att mobilisera
penningresurser tor en socialistisk omdaning av samhället och utnyttjas
likaså som en metod för att begränsa och tränga ut de kapitalistiska
elementen. Under socialismen utgör skatterna en metod tor att mobilisera
medel för det socialistiska uppbygget, för att finansiera detta uppbygge
i hela samhällets intresse, Eftersom den socialistiska statens främsta
inkomstkälla är de socialistiska företagen, så kan man
sänka inkomstskatten för enskilda personer i så hög grad
att den kommer att uppta bara en mycket liten del av varje hushålls utgifter.
De medel, som den socialistiska staten erhåller genom att inkomstbeskatta
befolkningen, används för sociala och kulturella ändamål,
liksom för att stärka landets försvar.