Penningcirkulation


Penningcirkulation - pengarnas rörelse i cirkulationssfären. Under kapitalismen har penningscirkulationen spontan karaktär. Det finns en objektiv ekonomisk lag som bestämmer den kvantitet pengar som behövs för cirkulation. Om vi lämnar kreditförhållandena åt sidan, så är den nödvändiga kvantiteten pengar lika med summan av varornas priser delad med penningenheternas cirkulationshastighet. I mera fullständig form, (då vi tar med också krediten) är den nödvändiga kvantiteten pengar (vid en given cirkulationshastighet för cirkulationsmedel och betalningsmedel) lika med summan av varupriserna minus de varor som sålts på kredit plus den kvantitet pengar som krävs för förfallna betalningar med avdrag för ömsesidigt kvittade betalningar. Penningcirkulationens storlek bestäms spontant under kapitalismen. Före första världskriget existerade i de kapitalistiska länderna en metallpenningcirkulation och en cirkulation av sedlar som kunde växlas mot guld i bankerna. Under sådana förhållanden anpassar sig penningcirkulationen automatiskt till behoven. Men vid en cirkulation av mynt och sedlar som inte växlas mot guld kan inte kvantiteten pengar automatiskt anpassa sig efter behovet av pengar för cirkulation. Oordning i den kapitalistiska ekonomin och utnyttjande av sedelemission för att finansiera de borgerliga staternas improduktiva utgifter, främst militärutgifter är kännetecknande för kapitalismens allmänna kris. Detta leder till att cirkulationskanalerna blir överfyllda med en massa sedlar som därmed sjunker i värde, dvs. leder till inflation. Checksystemet (som tidigare användes bara i ekonomiska transaktioner mellan kapitalister) är en vidareutveckling av detta system med värdelösa papper i cirkulation.

Penningcirkulationen under kapitalismen betjänar kapitalets kretslopp och realiseringen av arbetarnas löner och andra befolkningsskikts inkomster. Penningcirkulationen under socialismen är någonting helt annat än under kapitalismen. Den betjänar inte kapitalets kretslopp, eftersom de kapitalistiska förhållandena avskaffats. Den har inte spontan utan planmässig karaktär, storleken av varuutbyte. priser, krediter och andra faktorer som påverkar penningcirkulationens tillstånd, avgörs huvudsakligen i planmässig ordning; cirkulation med kontanta pengar sker endast i förhållandet mellan företag (institutioner) och befolkning samt mellan olika grupper av befolkningen. Tack vare penningcirkulationen kan det arbetande folket, som är ägare till produktionsmedlen, realisera sin del av den socialistiska samhällsprodukten. Penningtransaktioner mellan de socialistiska företagen sker inte med kontanta medel. Under socialismen finns en objektiv ekonomisk lag för penningscirkulationen. Den socialistiska staten reglerar och använder densamma planmässigt med hänsyn till behoven i den socialistiska folkhushållningens intresse. Det sker genom en sträng planering av statsfinanser o.d. Grundvalen för penningcirkulationen är det socialistiska ägandet av produktionsmedlen och att den socialistiska staten förfogar över väldiga varumängder som producerats på socialistiska företag.