"personalunion"
- en av formerna för industrimonopolens sammansmältning med bankmonopolen
under imperialismen. Bankernas ledare utses till direktörer eller styrelsemedlemmar
i industriföretagens styrelser, och vice-versa. På det sättet
kommer det sig att samma personer står som ledare för de mest skilda
företag och firmor inom de mest olika branscher. Bankernas "personalunion"
med industrin kompletteras av en "personalunion" mellan monopolkapitalisterna
och de kapitalistiska ländernas regeringar. Monopolen sätter in sina
handgångne män i statsapparaten, och inte så sällan besätter
monopolkapitalister själva viktiga poster i staten. Å andra sidan
drar man också in företrädare för stat och regering i styrelserna
för de kapitalistiska monopolen. Statsapparaten blir på så
sätt mer och mer underordnad finansoligarkin.