Protektionism
- den härskande klassernas ekonomiska politik i syfte att underlätta
industrins eller jordbrukets utveckling i ett givet land genom att skydda det
mot utländsk konkurrens; denna politik tryggar industrikapitalisternas
och godsägarnas monopolställning inom landet och ger dem stora profiter.
Protektionismen förverkligas genom att man sätter höga införseltullar
på utländska varor för att på så sätt inskränka
eller helt stoppa införseln av dessa varor, och genom att utbetala premier
och subsidier till enskilda kapitalister. En skyddspolitik för inhemsk
industri och handel tillämpades redan före kapitalismen, men protektionismen
som system utbildades och vann stor spridning först i och med det kapitalistiska
produktionssättets seger. I den kapitalistiska utvecklingens gryning utgjorde
den protektionistiska politiken en av metoderna för den ursprungliga
kapitalackumulationen. Protektionismen påskyndar koncentrationen
av produktionsmedel i händerna på storkapitalet. Som följd av
ökad kamp om marknader och skärpta motsättningar mellan de kapitalistiska
staterna får protektionismen särskilt stor spridning under imperialismen.
Protektionism kommer ofta till användning när det gäller ett
lands "självförsörjning" och utveckling av försvarsviktig
produktion inom landet. Den mest aggressiva är den protektionism som bedrivs
av USA: s monopolkapitalister, som i det egna landet vidtar ytterst långtgående
protektionistiska åtgärder, samtidigt som de arbetar för att
andra länder ska upphäva alla mått och steg som vidtagits för
att stärka den inhemska ekonomins självständighet i dessa länder.
Under imperialismen leder en protektionistisk politik ofrånkomligen till
att arbetarklassen och hela det arbetande folket får det sämre (prishöjningar,
ökade skatter som går åt för att subventionera dumping)
och skärper kapitalismens motsättningar.