Utopisk socialism

Utopisk socialism - sammanfattande beteckning på de socialistiska läror som till skillnad från den vetenskapliga socialismens lära, marxismen, byggde stora och allomfattande planer för en omorganisation av samhället lösryckt från det reellt existerande samhällslivet och klasskampen. Sina socialistiska ideal motiverade de utopiska socialisterna rent idealistiskt, utan att kunna fatta den avgörande roll som det materiella samhällslivets förhållanden har i den historiska utvecklingen. Den utopiska socialismen uppkom under feodalismens upplösningsperiod och sammanhängde med den revolutionära rörelsen. Den utopiska socialismens grundläggare var Thomas More. En framträdande utopisk socialist var Tommaso Campanella. Den utopiska socialismen vidareutvecklades på 1700-talet (Morelli, Mellier, Mably). Framträdande utopiska socialister i början på 1800-talet var Claude-Henri Saint-Simon, Francois-Marie-Charles Fourier och Robert Owen.
Den utopiska socialismen uppkom när proletariatets klasskamp ännu var outvecklad. Alla den tidens socialister hörde till en period då arbetarklassen var otillräckligt sammansmidd och organiserad på grund av att det kapitalistiska samhället fortfarande var outvecklat.

Arbetarklassen kunde inte träda in på världsscenen som en egen kraft och de materiella förutsättningarna för dess befrielse hade ännu inte mognat i tillräcklig grad i det gamla samhällets sköte. Arbetarklassens fattigdom var uppenbart förhanden, men betingelserna för en självständig rörelse saknades. Predikandet av socialism fick därför ofrånkomligen en utopisk, dvs drömmande och orealistisk karaktär. Men trots att den tidiga socialismen var utopisk så kom den att spela en väldig roll i det progressiva samhällstänkandets utveckling. Den utopiska socialism som bar Saint-Simons, Fouriers och Owens prägel, kom att bli en av källorna för Marx5 och Engels' vetenskapliga socialism. Engels påpekade att den vetenskapliga socialismen står på dessa utopiska socialisters axlar, och han betecknade dem - trots deras teoriers utopism - som alla tiders största intellekt. Den utopiska socialismen kritiserade ingående och klart kapitalismens motsättningar, argumenterade övertygande om nödvändigheten av att ersätta den med socialism, förutsåg att det skulle gå att avskaffa skillnaderna och motsättningarna mellan stad och land, avskaffa den privata äganderätten osv. Men företrådarna för den utopiska socialismen kunde inte fatta och förklara det kapitalistiska produktionssättets väsen och de objektiva betingelser som leder samhällets utveckling till socialismen. De var heller inte i stånd att upptäcka den kraft som skulle bli det nya samhällets skapare. I proletariatet såg utopisterna endast en förtryckt massa, som man måste ha medlidande med och hjälpa, men inte som den stora historiska kraft vilken är den enda som med sin kamp kan trygga de socialistiska idéernas förverkligande. Utopisterna ville skapa lycka på jorden med hjälp av lagstiftning och utfästelser och utan hjälp av själva det arbetande folket. Därför kom utopisternas idéer att stanna på papperet och gick arbetarklassen förbi. Bland massan mognade i stället tankar om att arbetarklassens befrielse endast kan vara arbetarklassens eget verk. Först Marx och Engels förvandlade socialismen från utopi till vetenskap. De bevisade att socialismen inte är något påfund av tänkare, utopister, utan ett nödvändigt resultat som framgår ur det kapitalistiska samhällets utveckling, ur den proletära klasskampens utveckling och att proletariatets stora historiska mission är att avskaffa kapitalismen och bygga upp det socialistiska samhället.