Centrism - en avart av opportunismen,
en gentemot marxism-leninismen fientlig rörelse som uppstod i den Andra
internationalens socialdemokratiska partier före första världskriget.
Centrismen är den mest förfinade och skickligast maskerade formen
av opportunism, ja den är - som Lenin ofta framhöll - mycket farligare
och skadligare för arbetarrörelsen än den öppna opportunismen.
I kampen mellan de två riktningarna inom Andra internationalen - mellan
den öppet opportunistiska och den revolutionära, marxistiska riktningen
- gick centristerna in för att dölja och släta över motsättningarna
och att i ett och samma parti ha med både de verkliga marxisterna och
opportunisterna. Samtidigt som opportunisterna öppet började revidera
marxismen och öppet förråda marxismen, sökte centristerna
dölja sin opportunism med en marxistisk fraseologi, och betecknade sig
själva som "ortodoxa marxister". Centrismen har samma sociala
bas som opportunismen, nämligen den s.k. arbetararistokratin och olika
småborgerliga skikt. Före första världskriget hade det
i arbetarrörelsen bildats tre riktningar - opportunismen, Centrismen och
en revolutionär vänsterflygel, vars enda konsekventa representanter
de ryska bolsjevikerna då var. Lenin skapade ett revolutionärt parti
av ny typ, det kommunistiska partiet, som förde en ständig och oförsonlig
kamp mot alla former av opportunism. De viktigaste riktningarna av Centrismen
var den som främst företräddes av Kautsky internationellt och
Trotskij på hemmaplan i Ryssland. I och med att första världskriget
bröt ut förrådde andra internationalens partier socialismens
sak och blev social chauvinister (se Socialchauvinism).
Centristerna - Kautsky, Trotskij, Martov o.a. - började urskulda och försvara
de öppna socialchauvinisterna - och förrådde därmed faktiskt
proletariatets intressen - samtidigt som de skickligt dolde sitt förräderi
med "vänster" fraser. De krävde att arbetarna skulle avstå
från klasskamp så länge kriget pågick. Det innebar, att
imperialisterna obehindrat skulle ha kunnat fortsätta rövarkriget.
Bolsjevikpartiet med Lenin och Stalin i spetsen samt smärre grupper inom
de västeuropeiska partierna, förblev trogna den proletära internationalismen
och manade till beslutsam kamp mot "sina" imperialistiska regeringar
och mot det imperialistiska kriget. De tidigare centristema förvandlades
senare till öppna antikommunister och blev rabiata fiender till den socialistiska
oktober-revolutionen i Ryssland, proletariatets diktatur och socialismen.