Familj


Familj - en historiskt föränderlig form av organisering av gemensamt liv för människor av båda kön. Alla de förändringar som under mänsklighetens historia skett i de inbördes könsförhållandena, i äktenskapet och i familjeformen, har varit betingade av förändringar i den samhällsekonomiska strukturen och av karaktären hos de inbördes förhållandena i samhället i dess helhet. I en fjärran forntid, i själva början av mänsklighetens historia, hade de inbördes könsförhållandena en oordnad karaktär. Varje kvinna tillhörde vem som helst av männen och varje man vem som helst av kvinnorna. Ur detta primitiva tillstånd utvecklades olika former av äktenskap och familjer. I sitt verk Familjens, privategendomens och statens ursprung påvisar Engels, att det under mänsklighetens historia funnits i huvudsak tre former av äktenskap. I stamsystemet dominerade gruppäktenskap i form av blodsbandsäktenskap och i form av "punalua"-familj ("punalua" betyder "nära kamrat"), I en sådan blodsbandsfamilj var det bröder och systrar som ingick äktenskap. Här uteslöts endast äktenskap mellan föräldrar och barn. I "punalua"-familjen uteslöts bröder och systrar från inbördes könsumgänge. På denna tid fastställdes släktskap endast från moderns sida. Det var modersrätten som dominerade. Den ekonomiska grundvalen för dessa familj ef ormer var det primitiva familje-hushållet, där kvinnan spelade den dominerande och avgörande rollen. Familjen var matriarkalisk. I fortsättningen krympte den krets släktingar som hade rätt att ingå äktenskap. Så småningom fick gruppäktenskapen ge vika för "parfamiljen". I parfamiljen lever en man tillsammans med en kvinna, men mannen fick behålla rätten till månggifte, och äktenskapsbanden kunde lätt brytas. Liksom tidigare tillhörde barnen modern. Övergången till boskapsskötsel och den växande arbetsdelningen ledde till uppkomsten av privategendom. Denna genomgripande förändring i samhällsförhållandena betydde att modersrätten led nederlag och makten i familjen övergick till fadern, till mannen, som kom att spela den avgörande rollen i hushållet. Det uppstod patriarkaliska familjer. Barnens härkomst började fastställas efter faderslinjen. Senare, i och med ursamhällets sönderfall, uppstod monogami (engifte). Den monogama familjen, som grundade sig på privategendom, var - fastän ett framsteg - ingalunda, som Engels också framhåller, den högsta äktenskapsformen. Kvinnan förvandlades till mannens slav och det första klassförtrycket kom att sammanfalla med det kvinnliga könets förslavande. I miniatyr återspeglas i familjen alla de motsättningar som genomsyrar samhället. I det borgerliga samhället är det privatäganderätten till produktionsmedlen som sätter sin prägel på familjens organisationsformer. Materiella fördelar och ekonomiska beräkningar spelar en stor roll vid familjebildningen i det borgerliga samhället. Som komplement till äktenskapet skapas en legaliserad prostitution.

Endast hos det arbetande folket, endast bland de förtryckta klasserna, och särskilt bland proletärerna, kunde det på grundval av andra inbördes förhållanden - kamratligt bistånd och ömsesidig respekt för den mänskliga värdigheten - uppstå äkta mänsklig kärlek, som blev grunden för en ny och högre form av familj. Först i och med en socialistisk revolution kan kvinnans fullständiga emancipation börja, först då kan hon bli likaberättigad med mannen. Först då kan kvinnan på lika villkor delta i samhällslivets alla funktioner. Hela hennes ställning i samhället kommer då att förändras på ett avgörande sätt. Kvinnan blir då en väldig kraft i det socialistiska samhället. Detta kommer också att avspegla sig gynnsamt i de inbördes förhållanden mellan man och kvinna. Huvudmotivet för äktenskap i det socialistiska samhället blir verklig kärlek mellan man och kvinna.

"För att bygga ett mäktigt socialistiskt samhälle är det av största vikt att väcka kvinnornas breda massor till att delta i produktivt arbete. Män och kvinnor måste erhålla lika lön för lika arbete inom produktionen. Verklig jämlikhet mellan könen kan förverkligas endast under processen för hela samhällets socialistiska omvandling" (Mao Tsetung, Citatboken, s. 261).