Jämlikhet


Jämlikhet. - I begreppet jämlikhet lägger olika samhällsklasser principiellt olika innebörd. I borgerlig mening betyder jämlikhet blott och bart medborgarnas formellt juridiska jämlikhet inför lagen, samtidigt som bourgeoisin får upprätthålla sin utsugning av det arbetande folket, vilket får till följd att det råder jämlikhet vare sig ekonomiskt, politiskt, kulturellt eller juridiskt i det borgerliga samhället. Den borgerliga jämlikheten är därför endast en formell jämlikhet. Parollen om jämlikhet, som under bourgeoisins revolutionära kamp mot feodalismen spelade en progressiv roll, har i och med bourgeoisins seger förvandlats till ett medel för att bedra de av kapitalismen förtryckta massorna.
Småborgerliga jämlikhetsteorier började spridas i stor omfattning huvudsakligen under första hälften av 1800-talet, då det stod allt mera klart vilken formell och falsk karaktär den borgerliga jämlikheten hade. De småborgerliga ideologerna (Proudhon, Stirner o.a.) försökte sig på att utvidga det borgerliga jämlikhetsbegreppet och kompletterade det med krav på utjämning av egendomsförhållandena. Den småborgerliga jämlikhetsuppfattningen är reaktionär och utopisk, eftersom den inte utgår från nödvändigheten av att avskaffa klasserna, klassernas ojämlikhet och utsugningen. Jämlikhetens småborgerliga försvarare tog aldrig upp frågan om privatäganderättens upphävande och nödvändigheten av att överföra produktionsmedlen i samhällets ägo. De uppfattade jämlikheten som lika rätt till privategendom.
Stalin har gett en vetenskaplig definition av den proletära, marxistiska jämlikhetsuppfattningen: "Med jämlikhet förstår marxismen inte jämnstrukenhet på de personliga behovens och livsföringens område, utan klassernas avskaffande, dvs: a) att alla arbetande i lika mån befrias från utsugningen, sedan kapitalisterna störtats och exproprierats, b) att privatäganderätten till produktionsmedlen avskaffas lika för alla, sedan de övergått i samhällets ägo, c) att alla har samma plikt att arbeta efter sin förmåga och alla arbetande samma rätt att få ersättning efter sitt arbete (det socialistiska samhället), d) att alla har samma plikt att arbeta efter sin förmåga och alla arbetande samma rätt att få ersättning efter behov (det kommunistiska samhället). Härvid utgår marxismen ifrån att människornas smak och behov inte brukar vara och inte kan vara likadana och jämställda till kvalitet och kvantitet vare sig under socialismens eller kommunismens period" (Verksamhetsberättelse på XVII kongressen, Leninismens problem, Moskva 1952, s. 724).