ägande - besittande
av egendom, ett uttryck för egendomsförhållandena i samhället.
Enligt den marxist-leninistiska teorin bestäms ägandet av historiskt
föränderliga produktionssätt, och följaktligen är ägandet
av historisk natur. I motsats till alla borgerliga läror, enligt vilka
principen om privatäganderätten är evig, oföränderlig
och helig, har marxismen-leninismen påvisat, att privatägandet av
produktionsmedlen uppkom först i ett bestämt stadium av samhällsutvecklingen.
Formerna för ägandet har förändrats i varje historisk etapp
av denna utveckling. I ursamhället var grunden för produktionsförhållandena
samhälleligt ägande av produktionsmedlen. Under slaveriet var grunden
för produktionsförhållandena slavägarens ägande av
produktionsmedlen och även av slaven, som slavägaren kunde sälja,
köpa och t.o.m. döda. I det feodala samhället var grunden för
produktionsförhållandena feodalherrens (godsägarens etc.) ägande
av produktionsmedlen och partiella ägande av den livegna bonden, som feodalherren
visserligen inte längre hade rätt att döda men som han kunde
köpa och sälja. Vid sidan av det feodala ägandet fanns också
bondens eller hantverkarens personliga ägande av produktionsmedel, hans
privata hushåll, ett ägande som grundade sig på personligt
arbete.
Under kapitalismen är grundvalen för produktionsförhållandena
den kapitalistiska äganderätten till produktionsmedlen, varvid de
som arbetar i produktionen - lönearbetarna - är berövade sådant
ägande; deras kapitalist kan inte döda eller sälja dem, ty de
är juridiskt och formellt fria människor, men de är berövade
produktionsmedlen och därför tvungna att - för att inte svälta
ihjäl - sälja sin arbetskraft åt kapitalisten och underordna
sig dennes utsugning.
I det socialistiska samhället är grundvalen för produktionsförhållandena
samhälleligt ägande av produktionsmedlen. Här finns inga utsugare
och inga utsugna. Den samhälleliga socialistiska äganderätten,
som existerar i form av hela folkets ägande (statligt) och gruppägande
(kooperativt) är grundvalen för det socialistiska samhället på
dess väg till kommunismen, där allt ägande blir hela folkets
ägande.