Sekterism


Sekterism - en avart av "vänster "opportunismen inom arbetarrörelsen (se Opportunism), som leder till att det kommunistiska partiet isolerar sig från det arbetande folkets breda massor. Kännetecknande för sekterismen är en negativ inställning till kampen för arbetarklassens enhet, till enhetsfronts- och folk-frontstaktiken, förakt för deltagande i och en nedvärdering av betydelsen av arbete i reformistiska fackföreningar, borgerliga parlament och en föraktfull inställning till socialdemokratiska och partilösa arbetare. Sekterismen leder till att det kommunistiska partiet isoleras och försvagas. "Just den absurda 'teorin' om att kommunisterna ej skulle deltaga i de reaktionära fackföreningarna visar på det mest påtagliga sätt, hur lättsinnigt dessa 'vänster'kommunister förhåller sig till frågan om inflytande över 'massorna', vilket missbruk de bedriver med sitt skrik om 'massan'. För att förstå och hjälpa 'massan' och vinna 'massans' sympati, bifall och understöd får man inte frukta svårigheter, inte frukta kverulanta anmärkningar, hugg i ryggen, förnärmelser och förföljelser av 'ledarna' (vilka som opportunister och socialchauvinister i de flesta fall är direkt eller indirekt förbundna med bourgeoisin och polisen), utan man måste ovillkorligen arbeta där massan finns. Man måste förstå att bringa alla slags offer, övervinna de största hinder för att systematiskt, hårdnackat, ihärdigt och tåligt propagera och agitera just i de institutioner, föreningar och förbund, där den proletära eller halvproletära massan finns, även om de är aldrig så reaktionära" (Lenin, 'Radikalismen' - kommunismens barnsjukdom, Valda verk 11:2, s. 390-391).