Bourgeoisi


Bourgeoisi den kapitalistiska samhällets härskande klass, som äger produktionsmedlen och som utnyttjar dem för att utsuga avlönad arbetskraft. Bourgeoisin och de borgerliga produktionsförhållandena uppstod under feodalismen i och med att småvaruproduktionen började upplösas och det uppkom en kapitalistisk varuhushållning. Bourgeoisin uppstod som klass under den så kallade ursprungliga kapitalackumulationen, medelst våldsam expropriation av småvaruproducenter och deras förvandling till lejd arbetskraft. Källan till fortsatt ackumulation av rikedom i bourgeoisins händer blev med kapitalismens utveckling mervärdet, som skapades av arbetarna med obetalt arbete. Därtill kom också utsugningen och ruineringen av småproducenter och utplundringen av främmande folk. Bourgeoisien och proletariatet är huvudklasserna i det kapitalistiska samhället. Bourgeoisin utsuger arbetarna och strävar efter att pressa ur dem så mycket merarbete som möjligt, ett obetalt arbete som den tillägnar sig.
Bourgeoisin och proletariatet har diametralt motsatta intressen och motsättningen mellan dem är antagonistisk och oförsonlig.
Proletariatets klassintressen driver det till kamp mot bourgeoisin och slutligen också till kamp för att upphäva dess herravälde och upprätta proletariatets diktatur, förinta det privatkapitalistiska ägandet av produktionsmedlen och ersätta detta med ett samhälligt ägande.

Bourgeoisien består av stor-, mellan och småbourgeoisi. Till antal dominerar små- och mellanbourgeoisie, men det är storbourgeoisie som har den verkliga makten, såväl ekonomiskt som politiskt. Bourgeoisins ökande rikedomar leder till att proletariatet och övriga arbetande utarmas. I kapitalismens gryning framträdde bourgeoisin med det för sin tid mest progressiva produktionssättet, och bekämpade beslutsamt den feodala ordningen. De borgerliga revolutionerna på 1600 - 1800 -talen banade väg för kapitalismens utveckling, gav bourgeoisin den politiska makten och skapade förutsättningarna för produktivkrafternas snabba utveckling. Men för bourgeoisins blev ekonomisk utveckling liktydigt med profitjakt, och den blev till ett vapen för att öka utsugningen av det arbetande folket. De mäktiga produktivkrafter som på detta sätt utvecklades under kapitalismen, kom i oförsonlig motsättning till de kapitalistiska produktionsförhållandena. Bourgeoisin blev en reaktionär kraft genom att kämpa för bevarandet av de historiskt utlevade kapitalistiska produktionsförhållandena. I våra dagar är finansoligarkin den mest reaktionära klassen. Denna reaktionära grupps (finanskapitalets) förtryck blir allt outhärdligare och det vänder sig inte enbart mot arbetarklassen, utan också mot små- och mellanbourgeoisin. I sin kamp mot imperialismen söker arbetarklassen på sin sida dra över de småborgerliga befolkningslagren, vars läge försämras allt mer under kapitalismen. I vissa länder, som frigjort sig från kolonialism och nykolonialism, kan den nationella bourgeoisin spela en progressiv roll därnäst den utrikespolitiskt bekämpar imperialismen och inom landet stärka och utveckla landets ekonomiska självständighet gentemot utländskt monopolkapital och mot de feodala krafter. Under övergången från kapitalissm till socialism kan de socialistiska staterna i vissa fall samarbeta med den nationella bourgeoisin och förverkliga en fredlig omvandling av privatkapitalet via statskapitalism. Först i och med socialismens seger försvinner all slags bourgeoisi.