Nationalinkomst


Nationalinkomst - ett värde som ständigt återskapas; värdet av den samhälleliga totalprodukten (hela mängden av materiella nyttigheter, som framställts under en viss period, ex.vis ett år) med undantag av den del av värdet som ersätter de under perioden förbrukade produktionsmedlen. Nationalinkomsten förkroppsligar ständigt förbrukat arbete. Nationalinkomstens storlek beror i första hand på den samhälleliga arbetsproduktivitetens ökning och på antalet arbetare sysselsatta i produktion av materiella nyttigheter. Fördelarna med en socialistisk hushållning visar sig just i snabbt tempo och en oupphörlig ökning av nationalinkomsten, som är ett generellt mått på varje lands ekonomiska utveckling. Fördelningen av nationalinkomsten på klasser och sociala grupper beror på produktionssättet. I kapitalistiska länder går som regel långt över 50 % av nationalinkomsten till den lilla kapitalistklassen (och inom den går lejonparten till en liten klick monopolkapitalister), medan det arbetande folket får endast en mindre del av nationalinkomsten. Under socialismen tillhör hela nationalinkomsten det arbetande folket och fördelas i enlighet med principen "Av var och en efter förmåga, åt var och en efter prestation". Nationalinkomsten används för att tillgodose det arbetande folkets ökande materiella och kulturella behov, för att utvidga produktionen och för att skapa reservfonder.