Nationalinkomst
Nationalinkomst - ett värde som ständigt återskapas; värdet
av den samhälleliga totalprodukten (hela mängden av materiella nyttigheter,
som framställts under en viss period, ex.vis ett år) med undantag av
den del av värdet som ersätter de under perioden förbrukade produktionsmedlen.
Nationalinkomsten förkroppsligar ständigt förbrukat arbete. Nationalinkomstens
storlek beror i första hand på den samhälleliga arbetsproduktivitetens
ökning och på antalet arbetare sysselsatta i produktion av materiella
nyttigheter. Fördelarna med en socialistisk hushållning visar sig just
i snabbt tempo och en oupphörlig ökning av nationalinkomsten, som är
ett generellt mått på varje lands ekonomiska utveckling. Fördelningen
av nationalinkomsten på klasser och sociala grupper beror på produktionssättet.
I kapitalistiska länder går som regel långt över 50 % av
nationalinkomsten till den lilla kapitalistklassen (och inom den går lejonparten
till en liten klick monopolkapitalister), medan det arbetande folket får
endast en mindre del av nationalinkomsten. Under socialismen tillhör hela
nationalinkomsten det arbetande folket och fördelas i enlighet med principen
"Av var och en efter förmåga, åt var och en efter prestation".
Nationalinkomsten används för att tillgodose det arbetande folkets ökande
materiella och kulturella behov, för att utvidga produktionen och för
att skapa reservfonder.