Rörelse
- sättet, formen för materiens existens, dess mest väsentliga
egenskap. Rörelsen är, precis som materien, evig, den kan inte skapas
och inte förstöras. Världen är materia stadd i rörelse.
Materia utan rörelse är otänkbar, precis som rörelse utan
materia. Rörelsens källa finns i själva materien, och rörelsen
kräver därför ingen förklaring medelst någon ursprunglig
impuls eller "motor" i form av Skapare, Gud eller andra liknande hemlighetsfulla
krafter. Den inre impulsen för varje rörelse i såväl naturen
som i samhället är motsättningar, kampen mellan motsatser. Då
källan till all rörelse är kampen mellan motsatser, kampen mellan
nytt och gammalt, mellan det som föds och det som dör, betraktar marxismen-leninismen
varje föremål och varje företeelse i oupphörlig utveckling
och förändring, i en process av uppkomst och förintelse, dvs.
i rörelse. Rörelsen har sålunda en absolut och allmängiltig
karaktär, samtidigt som varje vila är relativ och endast utgör
ett moment i rörelsen. Den objektiva världens rikedom och mångfald
är resultatet av att det finns en mångfald former för materiens
rörelse.
De viktigaste formerna för materiens rörelse är följande:
mikropartiklarnas rörelse enligt specifika lagar (elektroner, protoner
o. a.), mekanisk rörelse (en kropps förflyttning i rummet), fysisk
rörelse (molekylarrörelse i form av värme, ljus, elektricitet
etc.), kemisk rörelse (förening och klyvning av atomer), organisk
rörelse eller liv (celler, organismer), medvetande, samhällsliv. Främst
bland de olika formerna av materiens rörelse finner vi samhällsutvecklingen
och medvetandet, eftersom de sammanhänger med den högst organiserade
materien.