Proletariat
- lönearbetarnas klass i det kapitalistiska samhället, som är
berövade produktionsmedel och tvungna att sälja sin arbetskraft. Proletärernas
klass uppkom samtidigt med det kapitalistiska
produktionssättet. Proletariatet är en av huvudklasserna i
det kapitalistiska samhället. Proletariatet är den utsugna klassen;
grunden för dess utsugning är det privatkapitalistiska ägandet
av produktionsmedlen. Bourgeoisins utsugning av proletariatet framkallar oförsonliga
motsättningar och ger upphov till klasskamp dem emellan. Proletärerna
blir inte genast medvetna om sina grundläggande intressen i denna klasskamp.
I början för de en isolerad och splittrad kamp i enstaka företag
för att få sina intressen tillgodosedda. I takt med att kapitalismen
utvecklas och dess motsättningar skärps förvandlas denna kamp
till hela arbetarklassens organiserade kamp, som kommer att rikta sig mot den
bestående kapitalistiska ordningen i dess helhet. Under kampen mot det
kapitalistiska förtrycket skapar arbetarklassen sina klassorganisationer.
Högsta formen för proletariatets klassorganisation är det kommunistiska
partiet. Proletariatet och dess parti leds i sin kamp av marxism-leninismen-Mao
Tsetungs tänkande, som är en konkretisering av den internationella
revolutionära rörelsens erfarenheter.
Proletariatet är den viktigaste produktivkraften och den främsta skaparen
av materiella världen. Hela kapitalismens utveckling åtföljs
av en koncentration av produktionen, av ökande utsugning av de arbetande
och en skärpning av klassmotsättningarna. Detta gör att proletariatet
blir den mest progressiva och enda konsekvent revolutionära klassen, som
är kallad att bli det kapitalistiska systemets dödgrävare och
ledare för hela det arbetande folket i dess kamp för befrielse. I
klasstriderna för arbetarklassens ekonomiska och politiska huvudkrav växer
sammanhållningen och solidariteten bland proletärerna i alla länder,
den proletära internationalismen smids i kampen mot imperialismen och för
demokrati och socialism. Under sin ledning organiserar och sammansluter proletariatet
alla arbetande och utsugna massor och leder kampen för att störta
kapitalismen och för samhällets revolutionära omvandling.
I och med den socialistiska revolutionen, som upphäver det privata ägandet
till produktionsmedlen och överför produktionen i samhällelig
ägo, upphör arbetarklassen att vara en klass som berövats produktionsmedlen.
Arbetarklassen blir härskande klass, som tillsammans med övriga arbetande
äger produktionsmedlen och hela samhällets rikedom. Arbetarklassen
leder den socialistiska staten, proletariatets diktatur. Proletariatets diktatur
är den avgörande betingelsen för den socialistiska revolutionen,
för samhällets ekonomiska och kulturella utveckling på vägen
till socialism och kommunism.