Kapitalistisk handel


Kapitalistisk handel - den process där varor och mervärde realiseras, den sfär där handelskapitalet kommer till. Handelskapitalets huvudfunktioner är att fungera som länk mellan produktion och konsumtion (såväl produktiv som personlig). Den kapitalistiska handelns mål och drivkraft är profiten. Den viktigaste profitkällan är den del av mervärdet som industrikapitalisten överlåter åt handelskapitalisten. Något mervärde kan inte skapas i handeln utan handelskapitalisten blir endast delaktig av det mervärde som arbetarna skapar i produktionsprocessen. I sin strävan att öka sina profiter höjer handelskapitalisterna varornas pris och använder de mest skiftande metoder för att bedra konsumenterna och utsuger hänsynslöst de små varuproducenterna. Under imperialismen är det - precis som inom industrin - kapitalistiska stormonopol som helt dominerar handeln. Genom att de fastställer monopolpriser kan de i stor omfattning utnyttja handeln för att ytterligare utsuga konsumenterna och åstadkomma ett icke-ekvivalent utbyte mellan stad och land, mellan imperialistiska länder och kolonier, halvkolonier och avhängiga länder. Kännetecknande för den kapitalistiska handeln är slöseri med samhälleligt arbete. Detta sker på grund av den anarki och konkurrens som råder i den kapitalistiska ekonomin, på grund av avsättningssvårigheter (== en följd av den stora arbetande massans svaga köpkraft) särskilt under ekonomiska kriser. Den kännetecknas av att det finns en stor mängd mellanhänder (som alla givetvis ska ha sin "skäliga andel"), att varornas väg från producenter till konsumenter är mycket komplicerad, att det läggs upp väldiga varulager, att kapitalisterna har stora och växande kostnader för reklam (kostnader som givetvis konsumenten får betala). Allt detta ger höga utgifter i cirkulationssfären och allt detta läggs på den stora massan konsumenters, det arbetande folkets axlar.

Huvudformerna för den kapitalistiska handeln är parti- (gross-) och minut- (detalj-)handeln. Partihandel är handel med stora varupartier mellan industri- och handelsföretag. Minut- eller detaljhandel är handel direkt med konsumenterna. I takt med att kapitalismen utvecklas sker det en koncentration och centralisation av handelskapitalet, vilket leder till att små och mellanstora handelsföretag trängs ut och ruineras i massomfattning. Inom detaljhandeln sker detta genom att det upprättas väldiga varuhus, varuhuskedjor, stormarknader etc. (som är oerhört välsorterade) och specialaffärer (som säljer en speciell sorts varor, ex. vis skor, konfektion, järnvaror osv), postorderfirmor etc. En viss roll i de kapitalistiska ländernas handel spelar den konsumentkooperativa handeln.