Marknad


Marknad - varucirkulationens sfär, summan av köp- och försäljningsakter, utbudet av varor och en köpkraftig efterfrågan på varorna eller på en viss vara. Marknadsteorin utgör en del av reproduktionsteorin (se Enkel kapitalistisk reproduktion, Utvidgad kapitalistisk reproduktion.) Marknaden uppstår och utvecklas jämsides med varuproduktionens uppkomst och tillväxt. Särskilt stor omfattning fick marknaden i samband med naturahushållningens upplösning i stad och på land och den allt mera ökande samhälleliga arbetsdelningen. Den fortsatta samhälleliga arbetsdelningen mellan stad och land, en omfattande produktionsspecialisering, ökningen av varu- och penningförhållandena och de ekonomiska förbindelserna mellan olika regioner inom landet, ledde till att det ur isolerade lokala marknader bildades nationella marknader. Jämsides med en inhemsk marknad finns också en utrikesmarknad (se Kapitalistisk världsmarknad, Utrikeshandel). Under kapitalismen regleras marknadsförhållandena spontant genom de ekonomiska lagarna för det kapitalistiska produktionssättet. På den kapitalistiska marknaden råder anarki och en hård konkurrenskamp om investeringsfärer, om avsättningsmarknader och råvarukällor. Kapitalisternas strävan att i profitjakten obegränsat utvidga produktionen, hamnar i konflikt med den kapitalistiska marknadens trånga ramar som begränsas av de breda massornas låga köpkraft. Den för kapitalismen kännetecknande produktionsanarkin, de ekonomiska kriserna, sänkningen av det arbetande folkets levnadsstandard och den sjunkande köpkraften osv ger upphov till ökande svårighet när det gäller avsättningen av varor på de kapitalistiska marknaderna. Jämsides med varumarknaden finns i de kapitalistiska länderna en lånekapitalmarknad, en värdepappersmarknad och en arbets-(arbetskrafts-) marknad.