Utrikeshandel -
ett lands handel med andra länder. Under kapitalismen betingas utrikeshandeln
för det första av att kapitalismen är resultatet av en varucirkulation
som sträcker sig ut över det egna landets gränser; för det
andra av en permanent obalans mellan de olika produktionsgrenarna och branscherna;
och för det tredje av att den utvidgade kapitalistiska
reproduktionen i varje produktionsgren under kapitalismen leder till
att man måste söka sig till främmande marknader. Summan av de
olika ländernas handelsförbindelser utgör världshandeln.
Monopolens jakt efter högsta möjliga profit leder under imperialismen
till en skärpning av motsättningen mellan produktionstillväxten
och den stora befolkningsmajoritetens minskande köpkraft, dvs det uppstår
avsättningssvårigheter och därför får de främmande
marknaderna särskilt stor betydelse. Monopolen spelar en avgörande
roll i utrikeshandeln. De utnyttjar utrikeshandeln för att ekonomiskt och
politiskt förslava och förtrycka främmande länder och folk.
De motsätter sig och motarbetar att det sker en industriell utveckling
i koloniala, halvkoloniala och avhängiga länder och gör dessa
länder till blott och bart råvarukällor i imperialisternas tjänst.
Genom ett icke-ekvivalent handelsutbyte med dessa länder kan monopolen
tillskansa sig stora vinster.