Kapital
Kapital - ett värde som genom utsugning av avlönad arbetskraft frambringar
mervärde. Kapital är inte ett ting, utan ett samhälleligt förhållande.
Kapitalet utgör den viktigaste ekonomiska kategorin i det kapitalistiska
produktionsssättet, som uttrycker de sociala förhållandena mellan
kapitalistklassen och arbetarklassen, nämligen att kapitalisterna utsuger
arbetarna. Dessa ömsesidiga relationer grundar sig på att produktionsmedlen
befinner sig i en liten grupp kapitalisters privata ägo, medan massan av
arbetare är berövade produktionsmedel, och - för att inte svälta
ihjäl - tvungna att sälja sin arbetskraft och med sitt arbete berika
kapitalisterna. Kapital är de pengar, produktionsmedel (byggnader, anläggningar,
maskiner, utrustning, råvaror etc.) och de tjänstemän som kapitalisterna
använder för att kunna utsuga den avlönade arbetskraften, som skapar
mervärde. Den del av kapitalet, som används
förmatt anskaffa produktionsmedel, kallas konstant
kapital. Värdet av denna del ändras inte, det endast överförs
på den färdiga råvaran allt eftersom råvaran förbrukas
eller maskinerna slits ut. En annan del av kapitalet, som används för
att köpa arbetskraft och som utbetalas i form av löner, kallas variabelt
kapital. Den anställda arbetskraften, arbetarna, skapar ett nytt
värde som är större än värdet av den arbetskraft kapitalisten
köper. Det är detta nya värde som är källan till det
under produktionsprocessen skapade mervärdet, som kapitalisten stoppar i
egen ficka. Industrikapitalet existerar samtidigt i tre former: penningkapital,
produktivt kapital och varukapital.
Häri ligger möjligheten att särskilja olika kapitalformer, att
se uppkomsten av särskilda former av industrikapital - handels- och kredit-kapital
- vars ägare tillägnar sig en del av det mervärde som skapas i
produktionsprocessen. I de förkapitalistiska produktionssätten existerade
kapitalet endast i penning- och varuform, som ockrarkapital och handelskapital.
Via omloppsprocessen utsög ockrare och köpmän småproducenterna
och tillägnade sig en del av den merprodukt, som slavägare och feodalherrar
tog ut. Borgerliga ekonomer, som förvränger kapitalbegreppet, hävdar
att varje arbetsredskap i sig självt är ett kapital och ger profit.
I själva verket är det så att varje arbetsredskap och varje maskin
blir kapital först när de används för att utsuga avlönad
arbetskraft. De borgerliga ekonomerna vill på detta sätt dölja
det faktum att kapitalisterna utsuger arbetarna, och framställa kapitalet
som en sak, ett föremål, som någonting som alltid funnits och
alltid kommer att finnas. I och med att det kapitalistiska systemet avskaffas
och produktionsmedlen övergår i samhällelig ägo, upphör
också kapitalet att existera som ekonomisk
kategori.