Jordränta


Jordränta - i de antagonistiska klassamhällena en del av merprodukten, som skapas av de verkliga producenterna i jordbruket men som jordägarna tillskansar sig. Marx framhöll att hurudan den specifika formen för jordräntan än har varit, så är tillägnandet av ränta den ekonomiska form i vilken jordägandet resulterar. Under feodalismen var källan till jordräntan utsugning av de livegna bönderna och den utgjorde en merprodukt som feodalherrarna (godsägarna etc.) tillskansade sig. Det finns tre former för den feodala jordräntan: arbetsränta (dagsverke), produktränta (naturaskatt) och penningränta (penningskatt). Källan till den kapitalistiska jordräntan är utsugning av lantarbetare och uttrycker produktionsförhållandet mellan kapitalister, jordägare och lönearbetare. Den utgör den del av mervärdet, som skapas av lantarbetare, vilken blir kvar efter det att den arrenderande kapitalisten kapat åt sig en genomsnittlig profit; den arrenderande kapitalisten utbetalar återstoden som jordränta till jordägaren. Under kapitalismen existerar differentialränta, och absolut ränta, samt monopolränta som utgör en tilläggs-inkomst vilken uppstår till följd av överpriser (priser högre än varans egentliga värde) tack vare särskilt gynnsamma naturförhållanden. Jordränta finns inte bara inom jordbruket. Jordägare erhåller likaså ränta från gruvindustrier och liknande, liksom också ränta för byggnationer och anläggningar på deras mark.