Indirekta skatter


Indirekta skatter - skatter som pressas ur den arbetande befolkningen under kapitalismen. Det sker genom prishöjningar på i främsta rummet nödvändighetsvaror. Systemet med indirekt beskattning upptar bl.a. följande: a) acciser - skatt huvudsakligen på konsumtionsvaror, b) statliga monopol - en särskild form av accisbeskattning, när staten proklamerar statligt monopol på produktion av och handel med vissa varor (ex.vis spritdrycker), sätter skyhöga priser på dem och pressar sålunda ur befolkningen enorma skatter; c) tullskatter - skatt som tas ut vid införsel och utförsel av varor; omsättningsskatt ("moms") och mervärdeskatt ("moms") - skatter som läggs på varornas ordinarie priser i cirkulationssfären (en varas pris pendlar kring sitt produktionspris) och varmed staten inhöstar stora summor pengar på i första hand det arbetande folkets bekostnad, etc. Indirekt beskattning är den mest spridda formen av beskattning i de kapitalistiska länderna. Det indirekta skattesystemet är bra för den borgerliga staten och för kapitalisterna, ty det ger intryck av att alla medborgare betalar lika mycket i indirekt skatt. I själva verket är det så, att ". .. ju fattigare en människa är, desto större del av sin inkomst betalar hon till staten i form av indirekta skatter. Den mindre bemedlade och obemedlade massan utgör 9/10 av hela befolkningen, konsumerar 9/10 av alla beskattade produkter och betalar 9/10 av totalsumman indirekta skatter" (Lenin, Med anledning av den statliga finansplanen, Skrifter, b.5, s. 309, ry.). Därför kan man med all rätt säga att indirekta skatter är fattigmans skatt.