Motsatsen
mellan stad och land - de motsatta intressen hos de härskande klasserna
i städerna och de arbetande massorna på landet, vilka kännetecknar
varje klassantagonistiskt samhälle. Denna motsättning uppstod till
följd av den samhälleliga arbetsdelningen, som skar av städerna
från landet och splittrade upp samhället i klasser. Sin höjdpunkt
har denna utveckling nått i och med kapitalismen. Den ekonomiska grunden
för motsättningen mellan stad och land är i det kapitalistiska
samhället, att bönderna utsugs av bourgeoisin i städerna och
att det stora flertalet av landsbygdsbefolkningen ruineras som följd av
industrins och handelns, kredit- och skattesystemets utveckling. Under dessa
betingelser hamnar landsbygden allt mer på efterkälken jämfört
med staden, såväl i ekonomiskt, som politiskt och kulturellt avseende.
Först i och med den socialistiska revolutionen, som upphäver privatäganderätten
till produktionsmedlen och avskaffar utsugarklasserna, börjar det skapas
betingelser för att också lösa motsättningen mellan stad
och land. Arbetare och bönder i det socialistiska samhället har nämligen
gemensamma intressen - att bygga socialismen och kommunismen. Under socialismen
kommer det dock att bestå väsentliga skillnader mellan stad och land,
skillnader som gradvis suddas ut och utplånas helt under kommunismen.