Kapitalistiskt monopol


Kapitalistiskt monopol - en överenskommelse, sammanslutning eller allians av kapitalister, som i sina händer koncentrerar produktionen och avsättningen av en betydande, och ibland avgörande del av produkterna i en given produktionsgren eller bransch (se Kartell, Syndikat, Trust, Koncern). Monopolen uppstod som ett ofrånkomligt resultat av att koncentrationen av produktion och kapital nådde en viss utvecklingsnivå. Monopolens herravälde i de kapitalistiska ländernas ekonomi och politik - det är imperialismens innebörd. Monopolen tillskansar sig växande profiter genom att öka utsugningen av arbetarna, upprätta höga monopolpriser på sina varor och låga monopolpriser på småproducenternas varor och genom att förslava och systematiskt utplundra folken i de koloniala, halvkoloniala och avhängiga länderna. Särskilt höga profiter erhåller de under förhållanden då imperialisterna förbereder krig, militariserar ekonomin och startar aggressiva erövringskrig. Monopolen utnyttjar i växande utsträckning den borgerliga statsapparaten för att tillskansa sig monopolprofiter. Monopolens herravälde fördjupar kapitalismens grundläggande motsättning - mellan produktionens samhälleliga karaktär och den privatkapitalistiska formen för tillägnande. Därför ökar den kapitalistiska produktionsanarkin, skärps konkurrensen, uppkommer tendenser till stagnation och förruttnelse, blir de ekonomiska kriserna allt ödesdigrare, försämras det arbetande folkets materiella läge och skärps klasskampen. Monopolens herravälde påskyndar den process i vilken produktionen blir allt mer samhällelig på grundval av privatäganderätt till produktionsmedlen och skapar därmed de materiella förutsättningarna för samhällets socialistiska omdaning; för en socialistisk revolution och upprättandet av proletariatets diktatur.