Ursprunglig
kapitalackumulation - en historisk process vari småproducenter med våld
och i massomfattning avskildes från produktionsmedlen (i de västeuropeiska
länderna på 1500-1700-talet) och en koncentration av produktionsmedlen
i händerna på kapitalister. Den ursprungliga kapitalackumulationen
var utgångspunkt för skapandet av ett kapitalistiskt produktionssätt,
för uppkomsten av privatägande å ena sidan, samt lönearbetare
å den andra; de sistnämnda var juridiskt fria människor men
tvungna att sälja sin arbetskraft och berövade alla produktionsmedel.
Denna process vari de små producenterna, huvudsakligen bönder, med
våld avskildes från produktionsmedlen (jorden och produktionsredskapen)
utgjorde kapitalismens förhistoria. Den vittnar om att kapitalet inte uppstod
som resultat av sparsamhet hos någon grupp människor, vilket borgerliga
ekonomer hävdar. Kapitalets uppkomst var en följd av ekonomiska processer
i samhällsutvecklingen (konkurrens, ruinering av små varuproducenter)
och påskyndades med hjälp av de mest djuriska former av våld
och röveri. Den mest klassiska formen för ursprunglig kapitalackumulation
finner vi i England, där böndernas byalagsjord togs i besittning av
lorderna och bönderna jagades bort från sina jordlotter. Den jord
som togs från bönderna förvandlade godsägarna till betesmark
för får och arrenderade ut till jordbrukare, som organiserade en
lantbruksproduktion på kapitalistisk basis. Den i utveckling stadda bourgeoisin
använde också sådana metoder för jordbeslag, som konfiskering
av statsägd jord, skövling av kyrkans egendom etc. Den stora massan
av människor, som hade berövats alla existensmedel, blev utfattiga
tiggare, luffare och rövare. Mot de exproprierade utfärdade statsmakten
lagar, som i folkmun fick beteckningen "den blodiga lagstiftningen".
Med tortyr, piska och brännmärkning med rödglödgat järn
stärkte staten lönearbetets disciplin, jagade med våld in de
obesuttna i kapitalistiska företag, begränsade lönernas storlek
och förlängde arbetsdagen.
Småproducenternas ruinering och deras förvandling till "fria"
lönearbetare ackompanjerades av att allt större rikedomar hopades
hos de stora ägarna av produktionsmedel, vilka förvandlades till kapitalister.
Marx påvisar att följande metoder var de viktigaste när det
gäller skapandet av stora kapital: l) kolonialsystemet - utplundring och
förslavande av de efterblivna folken i Amerika, Asien och Afrika; 2) statslånesystemet
- finansiärernas-kreditorernas berikande på bekostnad av ökad
statlig beskattning; 3) skattesystemet - förpaktning, monopol och andra
former för att tillägna sig en del av den skatt som togs ut från
befolkningen; 4) protektionismen - skydd för den kapitalistiska industrins
utveckling (skyddstullar o.a.). Handelskrig; 5) brutala metoder för utsugning
av arbetarna och deras barn och slavhandel. Den ursprungliga kapitalackumulationen
var en nödvändig förutsättning för kapitalismens uppkomst.