Pengar


Pengar - en särskild slags vara som framträder under varuhushållningens och utbytets utveckling ur hela massan av varor och med den speciella egenskapen att uppträda som allmän ekvivalent. Pengar uppstod spontant under varuhushållningens utveckling i en djup forntid, 3-4 tusen år före vår tideräknings början. I varuhushållningens och utbytets tidigare utvecklingsstadier spelade olika varor, som ex.vis boskap, skinn, metaller, värdefulla snäckor, stenar etc. rollen som allmän ekvivalent. Så småningom kom pengarnas roll att spontant fixeras i förhållande till ädla metaller, guld och silver. På 1900-talet fixerades pengarna odelat vid guldet. Pengarna utgör en allmän inkarnation av värdet. I pengarnas bruksvärde uttrycks värdet av alla andra varor; det i pengarna inneslutna konkreta arbetet tjänar som allmän form för uppkomsten av abstrakt arbete, och det enskilda arbete som är förkroppsligt i dem, uppträder i en direkt social form. Varje vanlig vara kan inte direkt bytas mot vilken annan vara som helst, det kan däremot pengar, som därmed utgör allmän ekvivalent. Pengar utgör det yttre, det sakliga måttet på arbete. I pengar mäts det arbete som finns inneslutet i varorna, men inte med hjälp av det inre måttet - arbetstiden - utan indirekt, som värde. I och med uppkomsten av pengar sönderföll varuvärlden i två poler: l) alla varor utom pengar, och 2) pengar. Pengarnas uppkomst ledde därför till en fortsatt fördjupning av varans (jfr) motsättningar. Pengarna spelar sin roll i ekonomin genom de funktioner som kännetecknar pengar (se Pengarnas funktioner). I en rad av dessa funktioner uppträder de antingen direkt, eller som sedlar (se Kreditpengar). Pengarna uttrycker produktionsförhållandena mellan varuproducenterna. Därför ändras pengarnas väsen beroende på vilket produktionssätt de tjänar. Under kapitalistisk varuproduktion tjänar pengarna till att berika den utsugande minoriteten, de blir kapital och ett verktyg för kapitalistisk utsugning. Under socialismen är pengarna likaså allmän ekvivalent, eller värdets penningform, som uttrycker de socialistiska produktionsförhållandena. Nödvändigheten av pengar framspringer här ur förekomsten av varuproduktion och värdelagens verkningar. Men pengarna skiljer sig under socialismen radikalt från pengar under kapitalismen, eftersom varuproduktionen här är av ett särskilt slag. Under socialismen kan pengar inte förvandlas till kapital, och kan inte bli redskap för utsugning. De används för uppbygget av socialismen, för planhushållning, bokföring och kontroll, för ekonomisk kommunikation mellan stad och land, mellan industri och jordbruk. Pengarna betjänar reproduktionen av den sociala totalprodukten, produktionen och den ekonomiska omsättningen vid varje företag. Först under kommunismen upphör det att finnas ett behov av pengar.