Penningkapital
- en summa pengar som ger kapitalisterna inkomster genom utsugning av arbetarna.
Före det kapitalistiska produktionssättet fanns det i slavägarsamhället
och feodalsamhället penningkapital i form av handels- och ockrarkapital.
Under kapitalismen är penningkapitalet en form av industrikapital.
Penningkapitalets funktion i kapitalets
kretslopp är att köpa produktionsmedel och arbetskraft i syfte
att få ut mervärde under den kapitalistiska produktionsprocessen.
Efter det att man sålt de varor, som lönearbetarna producerat och
som innehåller ett mervärde, förvandlas industrikapitalet åter
till penningkapital; under tiden har detta kapital blivit större än
det investerade kapitalet. Pengar i sig själva är inget penningkapital.
Penningkapital blir de därför, att kapitalisterna använder dem
för att köpa det produktiva kapitalets
element, dvs produktionsmedel och arbetskraft, för att därur få
ut mervärde. Det penningkapital som frigjorts under kapitalets kretslopp,
kan förvandlas och förvandlas också till lånekapital.
I kapitalets kretslopp framträder alla de för kapitalismen karaktäristiska
motsättningarna. Det för kapitalisterna svåraste momentet är
varukapitalets förvandling till
penningkapital. Särskilt tydligt demonstreras detta under de ekonomiska
kriserna.