Marknad
Marknad - varucirkulationens sfär, summan av köp- och försäljningsakter,
utbudet av varor och en köpkraftig efterfrågan på varorna eller
på en viss vara. Marknadsteorin utgör en del av reproduktionsteorin
(se Enkel kapitalistisk reproduktion,
Utvidgad kapitalistisk reproduktion.)
Marknaden uppstår och utvecklas jämsides med varuproduktionens uppkomst
och tillväxt. Särskilt stor omfattning fick marknaden i samband med
naturahushållningens upplösning i stad och på land och den allt
mera ökande samhälleliga arbetsdelningen. Den fortsatta samhälleliga
arbetsdelningen mellan stad och land, en omfattande produktionsspecialisering,
ökningen av varu- och penningförhållandena och de ekonomiska förbindelserna
mellan olika regioner inom landet, ledde till att det ur isolerade lokala marknader
bildades nationella marknader. Jämsides med en inhemsk marknad finns också
en utrikesmarknad (se Kapitalistisk
världsmarknad, Utrikeshandel).
Under kapitalismen regleras marknadsförhållandena spontant genom de
ekonomiska lagarna för det kapitalistiska produktionssättet. På
den kapitalistiska marknaden råder anarki och en hård konkurrenskamp
om investeringsfärer, om avsättningsmarknader och råvarukällor.
Kapitalisternas strävan att i profitjakten obegränsat utvidga produktionen,
hamnar i konflikt med den kapitalistiska marknadens trånga ramar som begränsas
av de breda massornas låga köpkraft. Den för kapitalismen kännetecknande
produktionsanarkin, de ekonomiska kriserna, sänkningen av det arbetande folkets
levnadsstandard och den sjunkande köpkraften osv ger upphov till ökande
svårighet när det gäller avsättningen av varor på de
kapitalistiska marknaderna. Jämsides med varumarknaden finns i de kapitalistiska
länderna en lånekapitalmarknad, en värdepappersmarknad och en
arbets-(arbetskrafts-) marknad.