Värde

Värde - det i en vara förkroppsligade och materialiserade samhälleliga arbetet. Bortsett från bruksvärdet utgör varorna koagulationer av mänskligt arbete överhuvud taget, abstrakt arbete, dvs förbrukning av varuproducenters arbetskraft utan hänsyn till den konkreta formen för denna förbrukning. "Såsom kristaller av denna för dem alla gemensamma, samhälleliga substans utgör de värden - varuvärden" (Marx, Kapitalet, Första boken, Uddevalla 1969, s. 34). Varje enskild varas värde skapas som en del av det totala samhälleliga arbetet. Värdet är en historisk kategori. Det existerar endast under varuproduktion. Arbetet uppträder i värdeform endast under varuproduktion. På detta sätt uttrycker värdet produktionsförhållandena mellan människor. Värdet är förhållandet mellan varuproducenter uttryckt i ting, i varor. "Värdet är ett förhållande mellan två personer - som en gammal ekonom uttryckte sig; han skulle bara ha tillagt: ett förhållande som döljes under ett sakligt hölje" (Lenin: Karl Marx, Samlade skrifter i urval, Stockholm 1942, s. 34). Värdets storlek bestäms av den mängd samhälleligt nödvändig arbetstid som förbrukas och som utgör "... den arbetstid, som behövs för att framställa ett bruksvärde under föreliggande, samhälleligt normala produktionsbetingelser och med samhällelig genomsnittsgrad av skicklighet och intensitet i arbetet" (Marx, Kapitalet, Första boken, s. 34-35). Den samhälleligt nödvändiga arbetstid som krävs för att producera en varuenhet förändras i och med att arbetsproduktiviteten förändras. Därför förändras också varans värde i direkt proportion till kvantiteten och åter i proportion till densamma arbetsproduktiviteten. Värdet uttrycks i bytesvärde. I varuhushållningen verkar värdelagen.