Kapitalistiskt monopol
Kapitalistiskt monopol - en överenskommelse, sammanslutning eller allians
av kapitalister, som i sina händer koncentrerar produktionen och avsättningen
av en betydande, och ibland avgörande del av produkterna i en given produktionsgren
eller bransch (se Kartell, Syndikat,
Trust, Koncern). Monopolen uppstod som
ett ofrånkomligt resultat av att koncentrationen av produktion och kapital
nådde en viss utvecklingsnivå. Monopolens herravälde i de kapitalistiska
ländernas ekonomi och politik - det är imperialismens innebörd.
Monopolen tillskansar sig växande profiter genom att öka utsugningen
av arbetarna, upprätta höga monopolpriser på sina varor och låga
monopolpriser på småproducenternas varor och genom att förslava
och systematiskt utplundra folken i de koloniala, halvkoloniala och avhängiga
länderna. Särskilt höga profiter erhåller de under förhållanden
då imperialisterna förbereder krig, militariserar ekonomin och startar
aggressiva erövringskrig. Monopolen utnyttjar i växande utsträckning
den borgerliga statsapparaten för att tillskansa sig monopolprofiter. Monopolens
herravälde fördjupar kapitalismens grundläggande motsättning
- mellan produktionens samhälleliga karaktär och den privatkapitalistiska
formen för tillägnande. Därför ökar den kapitalistiska
produktionsanarkin, skärps konkurrensen, uppkommer tendenser till stagnation
och förruttnelse, blir de ekonomiska kriserna allt ödesdigrare, försämras
det arbetande folkets materiella läge och skärps klasskampen. Monopolens
herravälde påskyndar den process i vilken produktionen blir allt mer
samhällelig på grundval av privatäganderätt till produktionsmedlen
och skapar därmed de materiella förutsättningarna för samhällets
socialistiska omdaning; för en socialistisk revolution och upprättandet
av proletariatets diktatur.