Merarbetstid


Merarbetstid - den tid under vilken arbetaren producerar materiella nyttighetér utöver dem, som krävs för reproduktionen av hans arbetskraft. I det kapitalistiska samhället med dess privatäganderätt till produktionsmedlen, söker kapitalisten att så långt det är möjligt förlänga merarbetstiden och därmed öka merprodukten, dvs att tillägna sig ännu mera obetalt arbete. Under slavtiden var hela slavens arbetstid obetald arbetstid, som slavägaren tillägnade sig helt. Men även här uppdelades arbetsdagen i nödvändig arbetstid och merarbetstid. Slavarna erhöll in natura ett minimum av livsförnödenheter från slavägama. Resten av produkten av deras arbete tillägnade de sig helt. I det feodala samhället kan man tydligt upptäcka merarbetstiden, särskilt under den feodala utsugningens dagsverkesform, då bonden tvingades att gratis arbeta en stor del av veckan på godsägarens jord. Under kapitalismen är uppdelningen i nödvändig arbetstid och merarbetstid maskerad med arbetslönen, som ytligt sett kan verka vara betalningen för arbetarens hela arbete. I syfte att erhålla ytterligare profiter tillgriper kapitalisterna skilda slags metoder för att öka merarbetstiden, antingen genom att stegra arbetsintensiteten eller genom att direkt förlänga arbetsdagen. Under socialismen är merarbetstiden den tid, under vilken samhällets produkt framställs. Merarbetstiden är nödvändig även under socialismen, eftersom den arbetsprodukt som framställs under hela arbetstiden utnyttjas till hela det socialistiska samhällets bästa.