Medvetande


Medvetande - den högsta formen av den objektiva verklighetens återspegling i människans hjärna. Människans medvetande "... är en funktion av det särskilt komplicerade stycke materia, som kallas människans hjärna" (Lenin, Materialism och empiriokriticism, Filosofiska arbeten, Stockholm 1942, s. 359). Med samhälleligt medvetande menas summan av samhälleliga idéer, teorier, åsikter, som återspeglar betingelserna för det materiella samhällslivet, sättet att producera materiella nyttigheter. Medvetande uppkommer hos människan under hennes arbete, under hennes samhälleligt produktiva verksamhet. Medvetandet är därför en produkt av samhällsutvecklingen. Just i arbetsprocessen, under det att hon framställer produktionsredskap och påverkar naturen, blir människan medveten; hon blottlägger tingens egenskaper, skiljer väsentligt från oväsentligt, nödvändigt från slumpartat, får klart för sig de nödvändiga och lagbundna sammanhangen i företeelserna. I arbetsprocessen blir människan också medveten om sitt eget förhållande till den miljö som omger henne, till människorna som deltar i produktionsprocessen. Eftersom medvetande endast kan uppstå under samhälleligt arbete, så är t.o.m. de högst stående djuren berövade varje medvetande. Förekomsten av medvetande förutsätter förmåga till ett verksamt, insiktsfullt förhållande till den omgivande miljön, en förmåga som gör det möjligt att urskilja sig själv i denna miljö, att bestämma sitt förhållande till densamma, att organisera ett ändamålsenligt arbete. Vid en uppräkning av de nödvändiga moment i människans arbete, som skiljer henne från djurens "instinktiva arbetsformer", betonar Marx människans ändamålsenliga verksamhet, något som djuren saknar. Psykets utveckling hos djuren utgör endast det mänskliga medvetandets s.a.s. förhistoria. Medvetandets uppkomst sammanhänger med språkets uppkomst, som är lika gammalt som medvetandet. Språkets utformning utövade ett enormt inflytande på medvetandets uppkomst och utveckling. Det artikulerade språkets uppkomst var en av de krafter som hjälpte människan att utveckla sitt medvetande, sitt tänkande.

Frågan om medvetandes förhållande till materien, till varat, är filosofins huvudfråga. I motsats till idealismen, som anser att "anden", medvetandet är det primära, och varat, materien, naturen det härledda, utgår den marxistiska filosofiska materialismen från, att materien, som existerar utanför och oberoende av vårt medvetande, är det primära, eftersom denna är källan till förnimmelser, föreställningar, medvetande, medan medvetandet är det härledda, eftersom det är en återspegling av materien, en återspegling av varat. Medvetandets härledning från materien, från varat, kommer till uttryck i att medvetande uppstår först på ett visst stadium av materiens och naturens utveckling, att medvetande i form av idéer, teorier uppkommer hos människan först som resultat av en återspegling av den omgivande miljön, att det samhälleliga medvetandet i sin helhet - samhällets andliga liv - bestäms av villkoren för människomas materiella liv, av sättet att producera materiella nyttig-heter. Människomas samhälleliga vara bestämmer deras samhälleliga medvetande. Sådant det samhälleliga varat är, sådana villkoren för det materiella samhällslivet är, sådana är också dess idéer, teorier, politiska åsikter, politiska institutioner. I och med att människomas samhälleliga vara förändras, så förändras också det samhälleliga medvetandet. Det samhälleliga medvetandet har olika former: politiska åsikter, filosofi, vetenskap, religion, konst etc. I ett klassamhälle är det samhälleliga medvetandet alltid klassbundet. Marxismens klassiker har inte bara förklarat medvetandets uppkomst, utan också medvetandets roll, idéernas roll i samhällsutvecklingen. De har påvisat att medvetandet, som alltså uppkommer på basis av det samhälleliga varat, i sin tur påverkar detta vara. Nya och progressiva idéer, åsikter, teorier, som återspeglar de progressiva samhällskrafternas intressen, underlättar i hög grad kampen mot det gamla och utlevade och bidrar till samhällets fortsatta framåtskridande.