Bruksvärde


Bruksvärde - tingets nyttighet, varans förmåga att tillfredsställa det ena eller andra behovet hos människan. Det ena eller andra tinget, den ena eller andra varan, kan tillgodose människans behov antingen direkt - som en artikel för personlig konsumtion, eller som ett produktionsmedel avsett att framställa materiella nyttigheter. "Bruksvärden bildar rikedomens materiella innehåll, vilken dess samhälleliga form än må vara" (Marx, Kapitalet, Uddevalla 1969, Första boken s. 32). Varje ting är summan av många egenskaper och kan vara människan till nytta på många olika sätt. I takt med vetenskapens och teknikens utveckling och som resultat av erfarenheter man vinner, lär man känna allt fler och fler nya egenskaper hos tingen, allt fler nya sätt att bruka dem. Bruksvärden är såväl arbetsprodukter som många andra saker vilka inte är produkter av mänskligt arbete (källvatten, vilda frukter och bär etc.) - Bruksvärdet hos produkter av mänskligt arbete skapas genom konkret arbete. När människan skapar bruksvärden så använder hon naturens råämnen och förändrar och anpassar dem till skilda mänskliga behov. De bruksvärden som människan skapar är därför en förening av naturens råämnen och mänskligt arbete. Bruksvärdet i sig själv uttrycker inga som helst produktionsförhållanden, men dess roll förändras i och med att produktionssättet förändras. I den meningen är bruksvärdet också av historisk natur. Under varuproduktion, när arbetsprodukterna uppträder som varor, utgör bruksvärdet den materiella bäraren av bytesvärde och värde.