Idé
- en återspegling av verkligheten i människornas medvetande, vilken
kännetecknar människors förhållande till den omgivande
världen. Den ena eller andra idén bestäms alltid av samhällssystemets
karaktär, av villkoren för människornas materiella liv. Idéernas
väsen, deras härkomst ska man inte söka i idéerna själva,
utan i samhällets ekonomiska system, i samhällets materiella villkor,
i samhällets verklighet, som den ena eller andra idén återspeglar.
I klassamhället har idéerna alltid klasskaraktär och är
det ideologiska uttrycket för samhällsklassernas materiella intressen.
Idealistiska påståenden om att det skulle finnas eviga, oföränderliga
idéer som är oberoende av verkligheten, är ovetenskapliga och
falska. Detta predikande av eviga, över klasserna stående idéer,
döljer endast utsugarklassernas strävan att för evigt härska
över de förtryckta klasserna. Marxismen-leninismen lär att idéerna
har väldig betydelse i mänsklighetens historia. Idéer kan spela
en negativ, reaktionär roll eller en positiv, revolutionär roll. När
idéer försvarar ett döende samhällssystem eller utlovade
klasser, när idéer inte längre står i samklang med samhällsutvecklingens
materiella behov, så är de reaktionära och bromsar utvecklingen.
Sådana är den moderna bourgeoisins idéer under imperialismens
epok. Och tvärtom - när idéer är riktade mot gamla, utlevade
samhällssystem, när idéer ger uttryck åt nya, historiskt
nödvändiga samhällsbehov, så spelar de en progressiv, revolutionär
roll. Sådana är kommunismens idéer. "Nya samhälleliga
idéer och teorier uppstår först sedan det materiella samhällslivets
utveckling ställt samhället nya uppgifter. Men sedan de uppstått,
blir de en högst betydande kraft, som hjälper till att lösa de
nya uppgifter, vilka det materiella samhällslivets utveckling ställt,
underlättar samhällets framåtskridande. Just här yttrar
sig också de nya idéernas, de nya teoriernas, de nya politiska
åsikternas, de nya politiska institutionernas utomordentligt organiserande,
mobiliserande och omdanande betydelse. Nya samhälleliga idéer och
teorier uppstår också egentligen därför att de är
nödvändiga för samhället, därför att det utan
deras organiserande, mobiliserande och omdanande arbete är omöjligt
att lösa de mognade uppgifterna i det materiella samhällslivets utveckling"
(Stalin, Om den dialektiska och historiska materialismen, Leninismens problem,
Moskva 1952, s. 834).