Kapitalistisk världsmarknad


Kapitalistisk världsmarknad - summan av de inhemska marknaderna i den kapitalistiska världens länder, marknader som sammanhänger med varandra genom utrikeshandeln. Den började uppstå redan på 1500-talet under kapitalismens manufakturperiod. Den utgjorde en viktig förutsättning för den kapitalistiska produktionens fortsatta tillväxt. Den blev slutgiltigt befäst och började snabbt utvecklas på 1800-talet som resultat av det kapitalistiska produktionssättets seger och den maskinella storindustrins frammarsch i en rad europeiska länder och i USA. Formandet av en enhetlig och allomfattande kapitalistisk världsmarknad slutfördes i och med att kapitalismen inträdde i sitt imperialistiska stadium. Den kapitalistiska världsmarknadens drag har helt präglats av det kapitalistiska produktionssättets karaktär och utveckling. Kännetecknande för den kapitalistiska världsmarknaden är anarki och hård konkurrenskamp mellan parterna om de bästa marknaderna, olika för de härskande kapitalistiska länderna gynnsamma tullbestämmelser och diskriminering av ekonomiskt svaga folk. Med hjälp av den kapitalistiska världsmarknaden och ett icke-ekvivalent utbyte utsuger och förtrycker de industriellt utvecklade länderna de i ekonomiska avseende efterblivna och svaga länderna och folken. Den kapitalistiska produktionens motsättningar ger upphov till den kapitalistiska världsmarknadens instabilitet. För att säkra största möjliga profiter upprättas under imperialismen de internationella monopolens herravälde på den kapitalistiska världsmarknaden. Det sker en uppdelning av marknaderna dem emellan så att de ska kunna hålla monopolpriser och utplundra koloniala, halvkoloniala och avhängiga länder, vars rikedomar monopolen tillskansar sig för en spottstyver. Den ökande ojämlikheten när det gäller de kapitalistiska ländernas utveckling under imperialismen och det ytterst skärpta marknadsproblemet under kapitalismens allmänna kris, leder till en allt mera hårdnackad kamp för en omfördelning av marknaderna, för en reorganisering av världshandeln och de internationella transaktionerna. Som ett uttryck för denna motsättning bildas olika slags handelsblock (ex.vis EEC, EFTA), vilka bl.a. riktar sig mot de amerikanska monopolens dominans inom världshandeln.