Monopolränta


Monopolränta -en av formerna för den kapitalistiska jordräntan. Den uppträder i form av extrainkomster, som kommer till stånd därför att varans pris överstiger dess värde, och detta sker i sin tur med en vara som producerats under speciellt gynnsamma betingelser. Sådana varor säljs vanligtvis till monopolpris. Skillnaden mellan monopolpriset och varans värde tar formen av monopolränta, som jordägaren lägger beslag på. Inom lantbruket kan man erhålla monopolränta från odlad mark, där man kan odla sällsynta produkter (ex.vis särskilt fina vindruvssorter som går till produktion av särskilt fina vinsorter) och även av bevattningsanläggningar i områden med svår torka. Monopolräntan tillskansar sig jordägaren på konsumentens bekostnad och sist och slutligen tack vare det mervärde som skapas i hela samhället. Inom gruvindustrin erhåller man också monopolränta från sådana brytningsområden, där det finns särskilt sällsynta mineraler som kan säljas till monopolpris, dvs ett pris som är högre än brytningsvärdet. Markägare i städerna kan också pressa ut monopolränta på grund av bristen på fria markområden. Detta leder till raskt stigande hyror och byggnadskostnader, vilket i sin tur i betydande grad sänker arbetarnas reallöner.