Kapitalets kretslopp


Kapitalets kretslopp - kapitalets rörelse i produktionssfären och i cirkulationssfären, inklusive penningkapitalets förvandling till produktivt kapital, dettas förvandling till varukapital och det sistnämndas återförvandling till penningkapital. Under sitt kretslopp uppträder kapitalet i tre former: l) som penningkapital, då de pengar som kapitalisten har används för att köpa produktionsmedel och arbetskraft; 2) som produktivt kapital, dvs som de produktionsmedel kapitalisten äger och den arbetskraft han köpt; 3) som varukapital, dvs som färdiga varor vilka i sig innesluter det mervärde lönearbetama skapat. I första och tredje formen fungerar alltså kapitalet i cirkulationssfären, och i den andra formen - i produktionssfären. Den avgörande rollen i kapitalets kretslopp spelar produktionsprocessen, under vilken värde och mervärde skapas. Penningkapital (jfr), produktivt kapital (jfr) och varukapital (jfr) utgör industrikapitalets tre funktionella former. Vart och ett av dem har sin speciella funktion i kapitalets kretslopp. Industrikapitalets hela kretslopp framställde Marx på följande sätt:

P-V A/Pm ...Pr...V'-P'

(P - pengar; V - vara; A - arbetskraft; Pm - produktionsmedel; Pr - produktionens sfär; V - kapital i varuform med växande värde; P' - kapital i penningform med växande värde.) Denna formel kännetecknar penningkapitalets kretslopp. Det produktiva kapitalets kretslopp är följande:

Pr...V'-P'-V' A/Pm ...Pr'

och varukapitalets kretslopp detta:

V'-P'-V A/Pm ...Pr...V'

Gemensamt för alla dessa former är, att drivkraften är kapitalisternas strävan att tillskansa sig mervärde och att kapitalet befinner sig i ständig rörelse, varunder det genomgår produktions- och cirkulationsstadier.