Penningkapital


Penningkapital - en summa pengar som ger kapitalisterna inkomster genom utsugning av arbetarna. Före det kapitalistiska produktionssättet fanns det i slavägarsamhället och feodalsamhället penningkapital i form av handels- och ockrarkapital. Under kapitalismen är penningkapitalet en form av industrikapital. Penningkapitalets funktion i kapitalets kretslopp är att köpa produktionsmedel och arbetskraft i syfte att få ut mervärde under den kapitalistiska produktionsprocessen. Efter det att man sålt de varor, som lönearbetarna producerat och som innehåller ett mervärde, förvandlas industrikapitalet åter till penningkapital; under tiden har detta kapital blivit större än det investerade kapitalet. Pengar i sig själva är inget penningkapital. Penningkapital blir de därför, att kapitalisterna använder dem för att köpa det produktiva kapitalets element, dvs produktionsmedel och arbetskraft, för att därur få ut mervärde. Det penningkapital som frigjorts under kapitalets kretslopp, kan förvandlas och förvandlas också till lånekapital. I kapitalets kretslopp framträder alla de för kapitalismen karaktäristiska motsättningarna. Det för kapitalisterna svåraste momentet är varukapitalets förvandling till penningkapital. Särskilt tydligt demonstreras detta under de ekonomiska kriserna.