Agrarfråga
Agrarfråga
- I olika samhällsekonomiska formationer är agrar-frågan av
skiftande natur, vilket sammanhänger med samhällssystemets karaktär
och de ekonomiska lagarna för dess utveckling. I slavägarsamhället
utsattes bönderna för en mycket hård utsugning från slavägare,
köpmän och ockrare. De massruine-rades och blev slavar eller trasproletärer.
Slavägarna lade beslag på böndernas jord och kunde så
utvidga sina egendomar. Böndernas kamp mot slavägarna sammansmälte
med slavupproren och skakade slavägarsamhället i dess grund och påskyndade
dess undergång.
Under feodalismen var det feodalherrama (godsägare etc.) som ägde
jorden och utsög de livegna bönderna. Böndernas kamp för
jord och för befrielse från de feodala bojorna - som hindrade produktivkrafternas
fortsatta utveckling - var huvudinnehållet i agrarfrågan denna tid.
Bönderna, som led svårt under den feodala utsugningen, satte igång
regelrätta resningar och uppror vilka spelade en avgörande roll för
avskaffandet av livegenskapen.
I det borgerliga samhället sammanhänger agrarfrågan med kapitalismens
utveckling inom jordbruket. Under kapitalismen ägs en betydande del av
jorden (ofta den överväldigande delen) av stora jordägare. De
upplåter den till kapitalistiska arrenda-torer, vilka driver jordbruket
med hjälp av lönearbetare. Även under kapitalismen utsätts
bönderna för utsugning från kapitalister, stora jordägare
och köpmän. Kapitalismens utveckling i jordbruket leder till att småjordbruket
trängs ut av kapitalistiskt storjordbruk, ruinering av den stora bondemassan
och till ytterligare skärpning av motsättningen mellan stad och land.
Under imperialismen, då bönderna utsugs av finanskapitalet, blir
deras läge ytterligare försämrat. Hypoteksbanker, kredit-banker
och försäkringsbolag snärjer in bönderna i skulder och ruinerar
dem. Bankerna blir faktiska ägare av böndernas jord och fasta egendom.
Monopol lägger sin tunga hand över uppköpen av lantbruksprodukter
och bönderna erhåller bara en bråkdel av det som monopolen
tar ut som marknadspriser.
Agrarfrågan kan lösas först under socialismen genom natio-nalisering
av jorden och genom, att det skapas kooperativa former för jordbruksproduktionen.
Detta kan givetvis ske först efter det att godsägarnas och de stora
jordägarnas jord konfiskerats och blivit folkets egendom.