Agrarfråga

 

Agrarfråga - I olika samhällsekonomiska formationer är agrar-frågan av skiftande natur, vilket sammanhänger med samhällssystemets karaktär och de ekonomiska lagarna för dess utveckling. I slavägarsamhället utsattes bönderna för en mycket hård utsugning från slavägare, köpmän och ockrare. De massruine-rades och blev slavar eller trasproletärer. Slavägarna lade beslag på böndernas jord och kunde så utvidga sina egendomar. Böndernas kamp mot slavägarna sammansmälte med slavupproren och skakade slavägarsamhället i dess grund och påskyndade dess undergång.

Under feodalismen var det feodalherrama (godsägare etc.) som ägde jorden och utsög de livegna bönderna. Böndernas kamp för jord och för befrielse från de feodala bojorna - som hindrade produktivkrafternas fortsatta utveckling - var huvudinnehållet i agrarfrågan denna tid. Bönderna, som led svårt under den feodala utsugningen, satte igång regelrätta resningar och uppror vilka spelade en avgörande roll för avskaffandet av livegenskapen.
I det borgerliga samhället sammanhänger agrarfrågan med kapitalismens utveckling inom jordbruket. Under kapitalismen ägs en betydande del av jorden (ofta den överväldigande delen) av stora jordägare. De upplåter den till kapitalistiska arrenda-torer, vilka driver jordbruket med hjälp av lönearbetare. Även under kapitalismen utsätts bönderna för utsugning från kapitalister, stora jordägare och köpmän. Kapitalismens utveckling i jordbruket leder till att småjordbruket trängs ut av kapitalistiskt storjordbruk, ruinering av den stora bondemassan och till ytterligare skärpning av motsättningen mellan stad och land. Under imperialismen, då bönderna utsugs av finanskapitalet, blir deras läge ytterligare försämrat. Hypoteksbanker, kredit-banker och försäkringsbolag snärjer in bönderna i skulder och ruinerar dem. Bankerna blir faktiska ägare av böndernas jord och fasta egendom. Monopol lägger sin tunga hand över uppköpen av lantbruksprodukter och bönderna erhåller bara en bråkdel av det som monopolen tar ut som marknadspriser.
Agrarfrågan kan lösas först under socialismen genom natio-nalisering av jorden och genom, att det skapas kooperativa former för jordbruksproduktionen. Detta kan givetvis ske först efter det att godsägarnas och de stora jordägarnas jord konfiskerats och blivit folkets egendom.