Nervpirrande reklam |
|
Serieinspiration för
buspojkar
|
Lilla Sportspegeln med seriestuk
Under de senaste säsongerna har Lilla Sportspegeln använt en serieinspirerad
design i vinjett och trailers. Snyggt!
Rotbom som träfigur
I samband med järnvägens 150-års jubileum gjorde vi en rolig upptäckt
på f.d. SJ:s Centralverkstäder i Örebro. På 1930-talet hade en anställt roat sig
med att göra träfigurer och dessa fanns nu utställda till beskådan. Mestadels
var det arbetare och chefer på CV som avporträtterades, men överraskande nog
fanns också en seriefigur med i proträttgalleriet! Det var Ivar Starkenberg
Rotbom som skulptören fångat. Rotbom gick som seriefigur i KF:s tidning
Konsumentbladet 1924-47 och förekom även som julalbum. Att figuren
avporträtterades på detta sätt tyder ju onekligen på att serien var populär!
Rotbom som trä- resp. seriefigur
Serier och mode
Under en period i mitten av 60-talet gick Läderlappen som
fortsättningsserie i tidningen Bildjournalen. I samband med introduktionen
gjorde tidningen ett reportage om Ulla Hannertz, en ung modeskapare som designat
en klädkollektion baserad på superhjältar! I artikeln heter det bl.a.
"Läderlappen är årets kille. (---) Hans speciella märke, den stiliserade
läderlappen, passar bra som dekoration på en klänning. Den flikiga capen med
huva har man istället för kappa."
Ulla Hannertz hade också skapat kreationer baserade på Mary Marvel, Gröna
Lyktan, Atom och Hökmannen. Några av dem ser Du här nedan. Ulla Hannertz driver
idag en klädbutik i Gamla stan i Stockholm. I vad mån hon fortfarande designar
superhjältekläder ska vi låta vara osagt! (Tack till Jan-Ola Sjöberg för tipset
om artikeln).
Mary Marvel-klänning (längst t.v.) och skisser på kläder inspirerade av Gröna Lyktan och Atom
Skurkar
Gruppen cigarrökande dvärgar, som förtjänar sitt uppehälle genom
stölder, och flyr från rättvisan genom att klä ut sig till bebisar, måste vara
försvinnande liten i verkligheten. Men faktum är att vi hittar två stycken i
serievärlden! I Alfred Andriolas kriminalserie Kerry Drake förekom redan
på 50-talet skurken "Lillen", som med hjälp av sin kumpan "Big Mama" begick
diverse illdåd! I Musse Pigg lanserades 1966 banditen "Putte" som också med
förkärlek klär ut sig till baby för att lura rättvisan!
Lillen i aktion | Putte (för tillfället utan babymössa) | Stuporman läser Fantomen. Eller var det tvärtom? |
Fantomen
I Fantomenäventyret "Giftdrömmar" från 1982 (repriserat i
Fantomenpocket 1) kommer Den Vandrande Vålnaden i kontakt med en serietidning
som heter Stuporman. Huvudfiguren i den tidningen är utseendemässigt en
parodi på Fantomen!
Fantomen (2)
Underhållaren Fredde Granberg är son till Fantomens chefredaktör Ulf Granberg!
Fantomen (3)
Fantomens epitet "Den vandrande vålnaden" heter på norska "Ånden som
går"!
Översättningar
Innan Kristian Luuk började som TV-underhållare arbetade han under en period
som översättare av serier!
Kungligheter | ||
Att kungligheter pryder
serietidningsomslag är mycket ovanligt, men här bredvid ser vi faktiskt två
exempel! Det första kommer från seriesamlaren Jan-Ola Sjöberg som hittat vår nuvarande kung som omslagspojke i Hopalong Cassidy nr 5 1952! Av texten i tidningen framgår bakgunden: "Då den mexikanska ryttargruppen var på besök i Sverige för en tid sedan hade den med sig en stilig cowboydräkt som present till kronprins Carl-Gustaf. När den här bilden togs av den lille cowboyen hade han också fått låna en fin sadel, som fanns på den mexikanska utställningen." |
||
Det andra exemplet kommer från Buster nr 5 1968, som lanserade devisen "Buster till Seriekung!" med en karikatyr av den dåvarande kungen, Gustav VI Adolf, stående bredvid Buster! På bilden syns också statsminister Tage Erlander och Olof Palme. Teckningen är inte signerad men är förmodligen gjord av Börje Dorch, som flitigt medverkade i tidningen med karikatyrer av kända idrottsmän. Soldaten längst t.h. i bild har förresten drag av Dorch själv! |
Bamse
- Katten Janson har fått sitt namn efter Rolf Janson, Serieförlagets
grundare, som var god vän till Rune Andréasson!
-De första volymerna i Bamsebiblioteket byggger på Rune Andréassons egna
tidningsexemplar! Det visade sig nämligen att originalen från Williams förlag
hade förkommit, varför förlaget fick vända sig till Rune A:s anhöriga som
(turligt nog) hade sparat Runes egen samling!
- Williams förlag var inte alltid så noga mmed färgsättningen i de äldsta
årgångarna. Redaktionen bestämde på ett tidigt stadium att de felaktiga färgerna
skulle finnas med i återtrycken i Bamsebiblioteket. Döm dock om red:s fasa när
det upptäcktes att ovetande typografipersonal korrigerat alla färger
innan den första volymen skulle gå i tryck! I sista stund fick man sitta och
ändra tillbaka till den gamla (felaktiga) färgsättningen igen!
- Det finns en svensk släkt som bär efternamnet Skalman! Namnet
registrerades redan på 40-talet, långt innan den välkända sköldpaddan dök upp!
- På omslaget till Musse Pigg-tidningen nr 1 1937 (se nedan) finns en figur som
är misstänkt lik Skalman. Kanske Rune A hämtade förebilden här?!
Spårvagn á la Musse Pigg. Bror Duktig sköter spakarna,
och är det inte en kusin till Skalman som är passagerare?
Serier och spårvagnar (1)
Det finns märkligt många samband mellan serier och spårvagnar! På
omslaget till det första numret av Musse Pigg-tidningen (se ovan) finns t.ex. en
bild av Disneyfigurerna då de promenerar in på Stockholms Stadion för att fira
Barnens Dag (!). Och i bakgrunden ser man en spårvagn på linje 10.
Serier och spårvagnar (2)
Även det första numret av Läderlappen från 1951 har en spårvagn på
omslaget! Fast på baksidan! Det är en annons, tecknad av Nils Egerbrandt,
föreställande en vagn på Stockholms ringlinje 4.
Serier och spårvagnar (3)
Göteborg är ju Sveriges spårvagnsstad nr 1 och Göteborgsupplagan av tidningen
Metro innehåller därför föga förvånande en serie - Tjôtlinjen - med
spårvagnar och kollektivtrafik som tema!
Serier och spårvagnar (4) Fotot - från sent 50- eller tidigt 60-tal - togs för att dokumentera Stockholms Spårvägars då nybyggda vagnhall. Om man granskar fotot ser man dock att det inte bara visar spårvagnar utan också ett tryckeri - AB Rotopress! När förlaget Press & Publicity började få fart på serietidningarna Seriemagasinet, Stålmannen och Läderlappen uppstod behov av att samordna tryckningen. Tidigare hade Seriemagasinet tryckts |
|
i Södertälje och
de andra tidningarna i Borås, detta var dock föga rationellt. Några år in
på 50-talet etablerade man således en egen tryckeriverksamhet i form av
AB Rotopress på söder i Stockholm. Verksamheten bedrevs sedan
där fram till Centerförlagets nedläggning 1969. |
Serier och spårvagnar (5)
På 50-talet utnyttjade Norrköpings Spårvägar serien Adamson för att ge
information till sina passagerare. Adamson-serier med budskap som "gå
längre framåt i vagnen" och "lämna sittplats åt äldre
passagerare" satt upphängda i vagnarna!
Serier och spårvagnar (6) |
|
Lilla Fridolf
Att bli parodierad är en ära som inte brukar vederfaras allt för många
svenska serietecknare! Dock finns det undantag. Ett lysande exempel är det
avsnitt av serien Goliat där plötsligt Lilla Fridolf och Selma dyker upp som
bifigurer.
Det var Cenneth Hamberg som stod bakom denna hyllning till Fridolfs legendariske
upphovsman Torsten Bjarre!
Familjen
Flinta Owe Thörnqwist lanserade 1962 melodin Wilma, inspirerad av den då mycket populära TV-serien "Familjen Flinta". Hanna-Barbera Productions var dock inte attraherade av idén utan hotade med stämning! Under en period var skivan t.o.m. svartlistad av Sveriges Radio och fick inte spelas i någon av radiokanalerna! |
Musse Pigg-tidningen
(1)
Det första land som gav ut en serietidning med Musse Pigg var märkligt nog Italien, där
det första numret av Topolino utkom den 31/12 1932 - alltså flera månader före
den första amerikanska utgåvan!
Det Italienska förlaget Nerbini framställde tidningen med hjälp av egna tecknare och,
vad värre var, helt utan tillstånd från Disney!
Efter diverse turer träffades en kompromiss mellan Nerbini och Disney där det Italienska
förlaget åtog sig att sluta med den egna produktionen förutsatt att man fick tillstånd
att översätta och publicera den amerikanska orginalserien. Och det fick man!
Musse Pigg-tidningen
(2)
Disney-serierna i Musse Pigg-tidningen tecknades på licens av svenska tecknare. En av
dessa hette Åke Skiöld, och han skulle sedemera bli känd för sin korrespondenskurs i
teckning - flitigt utannonserad i svenska serietidningar under 50- och 60-talen!
Musse Pigg-tidningen
(3)
Disney-figurerna hade till att börja med inga enhetliga svenska namn. Långben kallades
t.ex. ursprungligen Jan Rissel. Kalle själv fick heta Onkel Magnus medan Farbror Joakim
ursprungligen hette Farbror Rike Per!
Seriemagasinet
När svensken Rolf Gohs år 1952 tog över serien Kilroy förklarade Press & Publicity
tecknarbytet med att Kilroys Italienske skapare Tony Chan (pseudonym för tecknaren
Antonio Canale) hade avlidit. Detta var emellertid lögn! Den verkliga orsaken till
tecknarbytet var att Kilroy hade lagts ned pga bristande popularitet i Italien. Canale
levde fortfarande i högsta välmåga!
Alla Tiders Seriejournal
Superhjälteserien Kapten Marvel förbjöds i USA 1953 via ett domstolsutslag. Det var
Stålmannens förlag som stämde Kapten Marvels utgivare för plagiering.
Paradoxalt nog introducerades serien igen i USA 1973, och då med Stålmannens förlag som
utgivare! Eftersom namnet Marvel då redan var upptaget av förlagets värste konkurrent
så döptes serietidningen till Shazam!
Centerförlaget
Centerförlaget är det serietidningsförlag som haft flest logotyper genom åren. Man
började med "Center förlaget" skrivet med en avlång, lätt snirklig stil.
Efter några år ersattes den av av bokstäverna "CF" skrivna i tredimensionell
stil. I mitten av 60-talet började man använda det välkända C:et med en pil i mitten.
Förutom logotypen hade man under många år också ett runt märke med texten "en
femstjärnig serietidning" på alla omslag!
MAD
Amerikanska MAD nr 20 (1955) såg på utsidan ut som en skrivbok för skolbarn
("designed to sneak into class")! Döm om redaktionens häpnad när de
plötsligt drunknade i klagomål över att tidningen var så svår att få tag på. Man
lät undersöka saken och fann att många återförsäljare placerat tidningen bland
kontorsmaterielen - i tron att det var en skrivbok!
Efter denna händelse började MAD publicera prenumerationsannonser i stil med "If
you haven't been able to find MAD on your local newsstand - look harder! It may be at the
bottom..."
91:an
Då Nils Egerbrandt tog över tecknandet av 91:an tvingades han helt byta stil. Det
noggranna, stilrena manéret från t.ex. Olli ersattes, efter önskemål från förlaget,
med grovhuggna teckningar i Rudolf Peterssons stil! De första åren fick Egerbrandt f.ö.
inte rita huvudena på 91:an-figurerna, utan han var tvungen att åka hem till Rudolf
Petersson för att denne skulle komplettera teckningarna. Eftersom Petersson under denna
tid inte var i bästa kondition fick Egerbrandt iallafall rita om huvudena när han kom
hem!
Kalle Anka (1)
Kalle Anka-tecknaren Carl Barks arbetade länge i total anonymitet. När Barks fick sitt
första beundrarbrev i början av 60-talet trodde han att det var fråga om ett skämt!
Kalle Anka (2)
Kalle Ankas svenska seriedebut skedde i tidningen Svenska Journalen nr 38 år 1936. Samma
tidning hade f.ö. redan något år tidigare publicerat Disneys "Tre små
grisar"!
Stålmannen
Då den amerikanska superhjälteserien Green Arrow debuterade i den svenska
Stålmanstidningen i slutet på 40-talet döptes den av någon anledning till Röda Pilen!
Förmodligen kom sig namnet av att tryckeriet inte klarade att trycka grön färg, medan
rött däremot gick bra!
Det var inte förrän serien publicerades (i färg) i Gigant på 60-talet som namnet
ändrades till Gröna Pilen.
Under vinjetten "Busterläsarnas hattrick" presenterades pojklagsspelare som gjort tre, eller flera, mål i samma match. Flera av dessa spelare har sedemera gjort allsvensk karriär. Den mest bemärkte torde vara Tomas Brolin! |
Sidan senast uppdaterad 2009-04-25 av Per-Åke Sjögren
This page hosted by Get your own Free Home Page