Jazzen i New Orleans!

New Orleans hade redan vid grundläggningen en brokig sammansättning. Där fanns fattiga slavar, äventyrare, rika affärsmän, landkrabbor och sjömän från jordens alla hörn. Nöjeslivets centrum var Storyville. I slutet på artonhundratalet fanns där över 200 danshallar och liknande. Det var under den här tiden mellan 1865 och 1870 som jazzen föddes. När negerslaveriet upphörde år 1865 drogs många negrer till New Orleans. Framför allt för att staden inte hade så stora rasfördomar. En del av dem som flyttade hit blev barberare hantverkare eller liknande men dom flesta drogs till musiklivet. De fria men ändå mycket fattiga negermusikanterna köpte instrument som militärmusikerna hade löst in på olika pantbanker. Ingen behövde lära dom färgade hur dom skulle spela. Dom "uppfann" en helt ny stil som skulle visa sig bli deras egen. Med åren fick allt flera negrer jobb som dansmusiker i förlustelse kvarteren. Några av dom spelade marscher på dagarna och jazz i Storyville på nätterna. Omkring sekelskiftet kom det första "riktiga" jazzbandet och det hette Boldens. Buddy "Kid" Bolden var trumpetare och kapellmästare i Boldens orkester. Efter dom kom många andra jazzorkestrar t.ex Olympia Band och Original Creole Orchestra som också har haft stor betydelse för jazzen. Andra kända jazzpionjärer från New Orleans tiden är bland andra trumpetarna Willie "Bunk" Johnson, Joseph "King" Oliver, Freddie Keppard och den unge Louis Armstrong, klarnettisterna Johny Dodds, Jimmy Noone och Sidney Becket, trombonisterna Honoré Dutray och Edvard "Kid" Ory samt pianisten "Jelly Roll" Morton. I dom första jazzorkestrarna var ragtimemusiken mycket vanlig. Därför har ragtime ofta kallats för den första jazzen. Den här typen av jazzmusik hade sin storhetstid omkring år 1910, men så småningom försökte man ge musiken en enkel och naturlig melodi.