Att mötas för att skapa förståelse.

Vid infarten till Kungälv står en minnessten med inskriften:

På 1100 talet hörde Bohuslän till Norge, Halland med Göta älvs mynningsområde till Danmark och Västergötland till Sverige. Det norska Kongahälla var den stad som låg i skärningspunkten mellan de tre nordiska rikena.

Konferensen hölls på Nordiska Folkhögskolan i Kungälv, som många gånger tidigare varit kursgård för Genèveskolan.

Anja-Riitta Ketokoski. Finlands generalkonsul i Göteborg, ordförande i Västsvenska konsulära kåren.

Anja-Riitta Ketokoski beskrev sig själv som en jurist som blev diplomat med stationeringar i Bryssel, Paris och New York. I sitt anförande vill hon samtala om förståelsen över gränser, i Norden och i Världen, om det berikande i att träffas över gränserna, om språkets betydelse.

Det behövs en motvikt till den ekonomiska liturgin, där den mänskliga dimensionen saknas.

Kent Sund, Olof Palmes Internationella Centrum

- I ett världsläge där klyftorna ökar mellan fattiga och rika, så blir hävdandet av mänskliga rättigheter allt svårare, att hävda fackliga rättigheter är ännu svårare. Länder skriver på konventioner, men struntar sedan i att följa dem.

- Globaliseringen är inte fel eller orsaken till det hårdnande klimatet för mänskliga och fackliga rättigheter, det är den diktatur som råder i många länder, som försvarar företagens nonchalans.

- Men när det gäller ökningen av antalet frizoner i världen, så kan man säga att det är globaliseringen som drivit fram dem. Idag arbetar 27 miljoner människor inom frizoner, samtidigt som 53.000 MNF/TNF har tillsammans 450.000 anställda.

Olof Palmes Internationella Centrum, tidigare Arbetarrörelsens Internationella Centrum, arbetar för att sprida information om det internationella arbetet. OPIC driver projekt i ett 40-tal länder med hjälp av pengar från Sida.

Information förmedlas via en hemsida: www. globalrespekt.nu, via informationsmaterial och studiecirklar. Man har också särskilda program i Utbildningsradion.

Preben Laursen, Internationella Folkhögskolan i Göteborg.

Världshandeln ökar ständigt: Varje nytt år slår det föregående. Förra året uppgick den till svindlande 6.200 miljarder USD. Valutahandeln värderas till 1.800 miljarder USD, varav 25 miljarder är handel, resten är spekulation i kursförändringar.

Världshandeln är till 33 procent en internhandel inom de transnationella företagen och det är dessa som bestämmer över den, regeringarna har här mycket litet att säga till om. Under senaste tiotal åren har handeln liberaliserats, men detta är inte nog för företagen, man driver på för en än mer liberaliserad handel. De 500 största MNF/TNF står för 87 procent av den totala ekonomiska omsättningen i världen. MNF står för Multinationellt företag och innebär att en ägare har produktion i flera länder, medan TNF sår för Transnationellt företag och har flera ägare och produktion i flera länder. Av de 500 största företagen är 120 TNF.

De som får betala, menar Preben Laursen, är de fattiga länderna, men också de fattiga i de rika länderna. Den globala handeln måste tyglas med att ILO:s regler för arbetsmarknaden antas i handelsöverenskommelser.

Skatteparadis kallar man de länder som har en förmånlig skattelagstiftning och är länder där det transnationella företagen väljer att skapa sina vinster.

Sedan andra världskriget har handel mellan länderna reglerats i det s.k. GATT-avtalet, som 1995 ersattes av WTO. WTO har ca. 140 medlemsländer och dess arbete syftar till ökad handel genom sänkta tullar. WTO möts i s.k. ronder och den senaste i Seattle slutade i total oenighet. En ny ronda kommer att hållas hösten 2001.

Under mötet i Seattle försökte många olika organisationer att föra in andra frågor på agendan: rättvis handel, demokratisk kontroll , inget barnarbete, fackliga rättigheter m.fl.

Här gjorde sig en ny rörelse, som växt fram i Europa, känd: ATTAC, som vill skapa en debatt om vilken ekonomisk utveckling vi är på väg in i? ATTAC pläderade också för den s.k. Tobinskatten, som ett sätt att något stoppa upp hastigheten för de ekonomiska transaktionerna något, "kasta grus i maskineriet". Denna skatt, som skall tas in på alla ekonomiska transaktioner i världen, vill ATTAC att till 1/3 skall ges FN, 1/3 till skuldavskrivning för de fattiga länderna och resten till en ny "Marshallplan" för urveckling av de fattigaste länderna.

ILO vill diskutera en ny modell för WTO. Där ILO:s regler för goda arbetsplatsförhållanden har en framträdande roll, men också en idé om ett ekonomiskt säkerhetsråd under FN.

Rodney Lowe, ATTAC* och Metall

Rodney presenterade sig som metallare och medlem av den svenska sektionen av Attac, som han var med och bildade i Göteborg för tre år sedan. För att kunna förklara ATTAC gjorde Rodney en närmast 200 årig återblick i vår historia, och presenterade följande bild. Bilden visar vår väg från bondesamhället, via industrisamhället och fram till informationssamhället och förklarade dessa faser med den produktion, de resurser och de redskap som använts. Beskrivningen är efter J. Hallef "Worklife vision" och författaren menar att vi idag befinner oss i övergången mellan industrisamhälle och informationssamhället.

*ATTAC: Association for the Taxation of financial Transactions for the Aid of Citizens

En grupp som länkar medborgare, organisationer, fack och tidningar. Grundades i Frankrike 3 juni 1999. Idén till ATTAC kommer från en ledare i Le Monde av Ignacio Ramonet: "Avväpna marknaden".

I detta läge, när marknaden tycks ha tagit över, undrar många över vad det är som händer. Man förstår inte vad som händer med den traditionella politiken och man söker andra former för att organisera sig. Det är här som ATTAC finner en plattform.

En fråga vi kan ställa oss är varför inte facket får en roll här?

Den svenska modellen har ju länge varit ett reglerat samhälle efter Keynes idéer och i Bretton Woods anda. Parterna i samhället, regering, riksbank, fack och arbetsgivare, gör upp i avtal och följer dessa.

Det är här som ATTAC kommer med ett nytänkande, som lockar ungdomar, uppfattas som opolitisk och inte har några gamla strukturer. Ledstjärnan är RÄTTVISA, vilket inte uppfattas som en politisk ståndpunkt. Avståndstagandet från politiken, lockar ungdomar, som inte litar på politiker. Till en del liknar ATTAC 68-rörelsen, men med skillnaden att den rörelsen ville verka politiskt.

I sitt program tar ATTAC avstånd från våld. Arbetet sker i chatgrupper och organiseras i olika arbetsgrupper, som Tobinskatten etc.