Filatelisterna har alltid visat ett speciellt intresse för vissa
utomeuropeiska länder, såsom Goda-Hoppsuddens trekantiga märken
och Brasiliens oxögon. Till denna kategori hör även den första
typen av Chiles märken, utkomna åren 1853–1867. Dessa märken
är tryckta på flere olika tryckerier och med olika tryckförfaranden,
uppvisar olika vattenmärken och omfattar ett otal färgnyanser
och bildar härigenom ett omfattande och intressant studieområde.
Författaren till dessa rader har i ett tiotal år samlat märken från Chile—upplagorna intill år 1930—och vill jag här försöka beskriva den första typens märken, samt ge några anvisningar om bestämmandet av dessa märken. Det är dock inte möjligt att med ord exakt beskriva alla färgnyanser, ej ens alla tryckupplagor och det är därför nödvändigt att studera märkena i kända samlingar och göra jämförelser. Dock bör observeras, att även de sakkunnigas åsikter kan divergera.
Den första typen av Chiles märken omfattar valörerna 1 centavo samt 5, 10 och 20 centavos, alla med samma märkesbild, Columbus' huvud (Fig. 1 och 2). Enligt en bestämmelse skulle alla märken i Chile återge Columbus' porträtt och denna bestämmelse vidhölls ända till jubileumsupplagan år 1910. En skiss för den första märkesbilden ritades i Chile och översändes därefter till den kända firman på frimärkstryckets område Perkin, Bacon & Co i London. Här framställdes tryckplåtarna för de först rekvirerade valörerna 5 och 10 centavos, anskaffades speciellt papper med vattenmärket "5" för 5 centavos och med "10" för 10 centavos-märkena. De färdigt tryckta märkena, tryckplåtarna, en stor mängd papper, formarna för vattenmärket samt poststämplar och stämpelfärg översändes till Chile, där märkena togs i bruk den 1 juli 1853. De övriga valörerna, 1 centavo och 20 centavos utLom först den 1 januari 1862.
Innan vi går att granska de olika upplagorna är det nödvändigt att först närmare beshriva såväl tryckplåtarna som det vattenstämplade papperet.
Tryckplåtarna framställdes enligt det vid denna tidpunkt i England brukliga förfarandet och omfattade 12 märkesbilder i 20 lodräta rader = 240 märkesbilder. Avståndet mellan märkena är mycket kort och varierar från 1/2 till 1½ mm. På denna grund kan bredrandiga märken inte förekomma, allsidigt smalrandiga märken är högklassiga exemplar, märken klippta intill märkesbilden på någon sida är normala exemplar. För 5 centavos -valören framställde Perkins, Bacon & Co tvenne tryckplåtar, den första år 1852 (plåt 1) och den andra år 1854 (plåt 2), samt för 10 centavosvalören den första år 1852 (plåt 3) och den andra 1860 (plåt 4). Då plåtarna framställdes utgående från samma moderstämpel skiljer sig märkesbilderna ej från varandra. De år 1853 förfärdigade plåtarna hade dock en inskrift på alla fyra marginaler: "Es preciso colocar las estampas arriba de la direccion y hacia la derecha. En mojando el Dorso es preciso cuidar de no quitar el cimiénto." Detta betyder på svenska: "Frimärkena måste klistras på till höger och över adressen. När man fuktar märkenas baksida, måste man ge akt på, att gummit inte avlägsnas." Denna inskrift saknas på de övriga plåtarna. I dessa första plåtar är märkesbilderna väl riktade i förhållande till varandra (Fig. 2), i de senare plåtarna är riktningen såväl vågrätt som lodrätt ofta bristfällig (Fig. 1).
Papperet upptog som vattenstämpel en med dubbla linjer tecknad siffra för varje märke och siffran korresponderade med märkets valör. Tryckarket är omgivet av en bård bestående av 5 linjer, på kortsidan avbrutna av ordet CORREOS, långsidorna av orden CHILE och CORREOS, även dessa tecknade med dubbla linjer. Siffrorna för vattenstämpeln var förfärdigade för hand och avviker alla i någon mån från varandra. Siffran kan förekomma i fyra olika ställningar på samma sätt som posthornet i vattenstämpeln på våra märken av år 1927. Även delar av bården förekommer på märken. För 5 centavos -valören har tre olika formar för vattenstämpeln förfärdigats och har valörsiffran utfallit olika. Av 10 centavos -valören förekommer endast två olika formar för siffran i vattenstämpeln. Papperet varierar från mycket tunt till tjockt och styvt samt från glatt till refflat.
Vattenstämpel A. Förfärdigad 1852. Siffran "5" är 9 mm hög och 7 mm bred, svår att urskilja; stången lutar oftast bakåt.
Vattenstämpel B. Förfärdigad 1854. Siffran "5" är 10 mm hög, 1 8 mm bred, synes tydligt; stången mera upprättstående.
Vattenstämpel C. Förfärdigad 1859. Siffran "5" är 12 mm hög, 7 mm bred, synes tydligt, stången lång och upprättstående.
Vattenstämpel D. Förfärdigad 1852. Siffran "10" är c. 8,5 mm hög, 10–11 mm bred, "O" smal, synes ofta otydligt.
Vattenstämpel E. Förfärdigad 1860. Siffran "10" är 9 mm hög, 12 mm bred, "O" bred, synes tydligt.
Vattenstämpel F med siffran "1" och vattenstämpel G med siffran "20".
Vi övergår nu till att granska varje valör skilt för sig, först de tidigast ulkomna valörerna 5 och 10 centavos, sedan de senare utgivna 1 centavo och 20 centavos -märkena. Här har endast de viktigaste och mest typiska färgnyanser upptagits. Under de mera än 100 år, som förlupit sedan dessa märken varit i bruk har många exemplar genom oxidering, ljus, tvätt, tvål och syror erhållit en avvikande, främmande färg och kan inte placeras i färgskalan. Då dessa märken endast under den allra sista tiden de varit i bruk förekommer med datumstämplar kan endast brevstycken, som även uppvisar datumstämpel, och helbrev bidraga till märkenas bestämmande. God filatelistisk kunskap, mycket tålamod och helst även gott jämförelsematerial är nödvändiga för att rätt kunna bestämma dessa märken.
5 centavos
1. Londontrycket
De första 5 centavos-märkena framställdes som sagt av firman P e r k i n s, B a c o n & C o i London och försäljningen började den 1 juli 1853. Märkena är väl tryckta, färgen konstant rödbrun. Papperet har vattenstämpeln A endast i normalställning och var ursprungligen gulvitt men har genom kemisk inverkan blivit grönaktigt blått — märken med papperet i den ursprungliga färgen är rariteter. På märkets baksida kan märkesbildens huvud framträda vit—detta kallas "elfenbenshuvud". Upplagan 300 000 märken.
Desmadryltrycket
Då förrådet av de i London tryckta 5 centavos -märkena började taga slut beställdes nya märken åter från London, men då märkena behövdes omedelbart, trycktes märkena först i Chile med de plåtar som medföljt märkessändningen. Uppdraget gick till firman N. D e s m a d r y l i Santiago och trycket utföll mycket väl. Vattenstämpeln är A, färgen vanligen rödaktigt brun i en mörk och en ljus nyans. Specialister skiljer på 9 nyanser, bland dem den sällsynta kastanjebruna, men de är inte alltid ense om vilken nyans härmed avses. Upplagan 145 000 märken.
Gillets djuptryck
Av någon orsak överlämnade Desmadryl plåten för 5 centavos märket till N. G i l l e t' s tryckeri i Santiago och Gillet fortsatte med tryckningen av märket. Han rengjorde inte plåten särskilt omsorgsfullt och då han använde en tunn färg utföll trycket inte skarpt och papperet blev tonat i samma färg som märket. Färgen är i regel varmt sienabrun, men även en sällsynt chokladbrun färgnyans tillskrives honom. Papperet har vattenstämpeln A. Upplagan 75 000 märken.
Gillets stentryck
Gillet torde egentligen ha varit stentryckare och detta skulle ha varit orsaken till hans föga lyckade djuptrycksmärken och till att han började framställa märket i stentryck. Tryckstenen förfärdigades genom överföring från plåt 1. Papperet har vattenmärket A. Färgen varierar från gulbrun till djupt rödbrun—de blekbruna och bruna nyanserna är de vanligaste. Många olika tryckfel uppstod vid överföringen, men de är sällsynta. Stentrycksmärkena kan dock igenkännas på några för stentrycket typiska detaljer: trycket är flackt och saknar konturer, orden "COLON" och "CHILE"—isynnerhet bokstäverna "I" och "L" saknar de mörka linjerna som omger bokstäverna i djuptrycket. Det bästa utslaget ger oftast det kända provet med stanniol-papper. Upplagan beräknas till 155 520 märken.
2. Londontrycket
De hos Perkins, Bacon & Co beställda märkena jämte ny tryckplåt—plåt 2—samt den nya vattenstämpelformen anlände till Chile i slutet av år 1854 och märkena utkom i januari 1855. Märkena påminner mycket såväl till färg som pappersfärg—grönaktigt blått—om märkena i det första Londontrycket, men denna upplaga har vattenstämpeln B. Elfenbenshuvudet är i denna upplaga inte så sällsynt som i den första men ofärgat, gulvitt papper förekommer mycket sällan. Upplagan 2 040 000 märken.
1. Statstrycket
Ehuru ett statligt frimärkstryckeri hade upprättats i Santiago redan på våren år 1856 dröjde det till oktober följande år innan de första där tryckta märkena ulkom. Bägge tryckplåtarna—plåtarna 1 och 2—togs här i bruk, men man kan endast på mariginalexemplar säkert fastställa med vilken plåt ett märke blivit tryckt som tidigare nämuts, saknar plåt 2 marginalinskriften. Papperet härstammade från leveransen av år 1853 och har vattenstämpeln A. Tryckfärgen anskaffades till en början i hemlandet men från årsskiftet 1861/62 användes en från England erhållen karminröd färg. Den tidigaste färgnyansen är rödaktigt brun och skiljer sig endast obetydligt från den av Desmadryl använda rödbruna färgen. Men dessa statstryck har föga eller obetydlig skuggning kring huvudet och inga eller endast obetydliga linjer i ansiktet, huvudet lyser vitt. De vanligaste färgnyanserna är mattröd, rosaröd, mörkröd från åren 1858–61 samt den redan nämnda karminröda från 1861/62 till 1864. Specialkatalogerna nämner 12 färgnyanser varav en orangefärgad nyans är känd endast i ett fåtal exemplar. Upplagen 7 330 800 märken.
2. Statstrycket
År 1865 och 1866 trycktes på statstryckeriet den sista upplagan av 5 centavos -märkena av den första typen. Papperet hade redan 1859 kommit från England och vattenstämpeln hade framställts med en ny form som hade siffran "5" i typ C. Bägge tryckplåtarna var i bruk och hade rengjorts så kraftigt, att de vid trycket lämnade på bägge sidorna om huvudet stora ljusa fält. Denna upplaga är lätt att igenkänna såväl på dessa fält som genom den väl synliga, specifika vattenstämpeln. Färgen är blekröd — röd —karminröd—karmin. Upplagan är 1440 000 märken. 5 centavosmärkena av den första typen ersattes i maj 1867 med tandade märken av ny typ. Men ännu så sent som år 1878 togs restbeståndet av dessa äldsta 5 centavos -märken fram för att avhjälpa en i Chile ofta förekommande frimärksbrist.
Då det är svårt att hålla i minnet igenkänningstecknen för de olika upplagorna av 5 centavos-märket följer här ett examineringsschema.
I. Stentryck
Gillets stentrycksupplaga
II. Djuptryck
A. Vattenstämpel B
2. Londontrycket
B. Vattenstämpel C
2. Statstrycket
C. Vattenstämpel A
a. Papperet grönblåaktigt
1. Londontrycket
b. Papperet ej grönblåaktigt
x. Papperet tonat i samma färg som märket
Gillets djuptryck
y. Papperet vitt—gulvitt—ljusrosa
aa. Färgade linjer omkring huvudet och i ansiktet
Desmadryls tryck
(1. Londonupplagan, se denna!)
bb. Utan färgade linjer kring huvudet och i ansiktet
1. Statstrycket
10 centavos
1. Londontrycket
Samtidigt med 5 centavos -märkena levererade firman Perkins, Bacon & Co i London 200 160 stycken 10 centavos-märken. Även tryckplåten medföljde—plåt 3, se ovan! Papperet är vitt, mycket sällan tonat i blått, har vattenmärket D, som här framträder dåligt. Tryckfärgen är tjock, mörkblå i en klar ton—på tyska kallad "tieflebhaftblau"—trycket skarpt och tydligt.
Desmadryl-trycket
Den tidigare nämnda tryckerifirman N. Desmadryl i Santiago fick i uppdrag att trycka även 10 centavos-märken med den från England erhållna tryckplåten. Äldre arbeten, t.ex. Krause & Philippi, 1920, och Kohl's handbok, 1926, anför, att även Gillet skulle ha tryckt 10 centavos-märken, men de sakkunniga är nu ense om att detta var ett misstag. Även dessa Desmadryl-tryck är utmärkt väl utförda, något mjukare än Londontrycket, huvud färgen är mörkblå och gråblå, mindre vanliga är de blåa och ljusblåa, sällsynt är den grönaktigt blåa nyansen. Upplagan är 175 000märken.
Statstrycket
På statstryckeriet trycktes 10 centavos-märken i tre olika repriser. Det första trycket framställdes under tiden juni 1856 till mars 1857, trycket är väl utfört och skarpt, färgen indigo eller mörkblå. Det andra trycket tillkom under tiden augusti 1857 till maj 1859, är utfört med icke rengjorda plåtar, som med tiden blir allt mer smutsiga. Trycket är därför redan i början oklart, blir med tiden allt suddigare tills märken med en bristfällig, dåligt skönjbar bild uppstår. Färgerna är även dåliga och varierar: himmelsblå, blå, matiblå, gråblå och grönblå. Det tredje trycket utfördes åren 1859 och 1860 med en grundligt rengjord plåt. Trycket är åter klart och skarpt, huvudet med endast obetydliga konturer. Färgen är mörkblå, densamma som i det första trycket, från vilket dessa märken dock skiljer sig genom ljusare huvud och ljusare maskor i guillocheringen under "CHILE". Även bör noteras, att märken med stämpeln "CANCELLED" eller "INUTIL" i regel hör till det tredje trycket eller till 2. Londontrycket, emedan dessa stämplar avsändes från London till Chile först i september 1860. Upplagan inalles 1 238 400 märken.
2. Londontrycket
Redan i slutet av år 1859 rekvirerades nya 10 centavos –märken från Perkin, Bacon & Co och den första leveransen av dessa märken anlände till Chile i september 1860. Märkena utsändes i rörelsen efter behov — de tidigast kända är från november 1861. Trycket är utfört med nya plåtar—plåt 4—och har utfallit väl. Upplagan är 2 400 000 märken. Papperet är vitt, men kan anta den för de i England tryckta märkena typiska blåa tonen. Vattenmärket är E, men man har som en stor raritet funnit exemplar med vattenstämpeln 20, dvs. vattenstämpel G. På dessa märken förekommer en eftersökt retusch: den yttre ringen i cirkeln kring huvudet är på höjden av bokstaven "C" i ordet "COLON" avbruten och det första "påfågelsögat" under "C" i "CORREOS" består här endast av oklara punkter (se högra märket i fig. 2!).
Halveringar
Posttaxan för brev upptill 90 decigram var 5 centavos, för l tyngre brev upptill 140 decigram 10 centavos osv. För försändelse I per båt längs kusten uppbars en tilläggsavgift av 5 centavos för varje försändelse. Dessa orsaker bidrog till att efterfrågan på 5 centavos -märken inte alltid kunde tillfredställas och därför tilläts officiellt en halvering av 10 centavos -märket. Halveringen är oftast utförd diagonalt, mera sällan vertikalt och mycket sällan horisontalt. Vanligast förekommer halveringar på båtbrev med ett helt och ett diagonalt halverat 10 centavos-märke.
1 centavo
Denna valör rekvirerades i oktober 1859 hos Perkins, Bacon & Co och märkena sändes till Chile redan år 1860. Först den 1 januari 1862 emitterades märkena, som behövdes till trycksaksporto. Färgen är grönaktigt gul—gulaktigt oliv, papperet har vattenstämpeln F och upplagan är 3 miljoner märken.
20 centavos
Samtidigt med 1 centavo-valören rekvirerades även 20 centavos-märkena, som behövdes för tyngre försändelser, och även dessa märken emitterades först den 1 januari 1862. Färgen är gulgrön till mörkgrön med smaragdgrön som sällsynt nyans. Vattenstämpeln är G och upplagan är 3 milJoner märken. Såväl 1 centavo- som 20 centavos-märket har i stor utsträckning använts till fiskala ändamål, igenkännliga på anteckningar med bläck eller firmastämplar. Dessa är inte fullvärdiga ur filatelistisk synpunkt. Ofta har bläcket avlägsnats från märket, som omgummerats och utbjudits som ostämplat. Restupplagorna av dessa två valörer var betydande och de kom ut i rörelsen.
Prov och nytryck
Av alla i London förfärdigade märken är provavdrag kända såväl i svart som i smaragdgrönt och i märkets egentliga färg. De förekommer som avdrag av en enstaka gravyr på kartong, s.k. "die proof", men även som avdrag av hela tryckplåten. Papperet varierar, exemplar med vattenstämpeln "C. WILMOT 1851" förekommer. År 1893 utkom privata nytryck av 5 centimos-valören: trycket är inte skarpt, färgen är rosaröd och pappersarket har som vattenstämpel två stora Chile-vapen, som dock berör endast 16 + 16 märken.
Tryckplåtarna var länge försvunna, men år 1910 dök plåten för 20 centavos-märket upp i Hamburg hos en dr Hahn. Han lät med denna plåt trycka ett antal ark i gul, röd, blå och grön färg och märkena försågs med påtryck resp. 1, 5, 10 och 20 pesos. De skulle sedan utgivas som officiella märken med anledning av Chiles 100-års självständighetsjubileum. Planen gick dock om intet men i stället lät dr Hahn med plåten framställa tryck såväl i djuptryck som genom omtryck även i stentryck i ett otal färger; Papperet har ofta som vattenstämpel en stjärna med CHILE därunder. Hela serien omiattar 120 varianter. Plåtarna för 5 och 10 centavos-märkena har 1912 påträffats i Santiago bland järnskrot, förvaras nu på museum och är i ett sådant tillstånd, att nytryck ej kan framställas med dem.
Stämplarna
Under den tid ifrågavarande märken var i bruk användes i Chile poststämplar av trenne huvudkategorier: 1) förfilatelistiska stämplar, 2) makuleringsstämplar och 3) ort- och datumstämplar.
Redan år 1777 infördes i Chile poststämplar. Dessa upptog ortsnamnet vanligen i en linje och förekommer i många utföranden, se fig. 9! Då frimärkena infördes skulle dessa stämplar tagas ur bruk, men de förekommer åtminstone ännu 1859, vanligen som ortstämpel bredvid märket, men även någon gång som makuleringsstämpel. Jämte dessa ortstämplar förekommer en stämpel från samma tid med ordet "FRANCA" i olika utföranden, se fig. 10!
Tillsamman med de första frimärkena levererade Perkins, Bacon & Co år 1853 144 stämplar för makulering av frimärken. Dessa bestod av fyra koncentriska ringar den yttersta 20 mm i genomskärning, med 6 eller 7 balkar i mitten, se fig. 11! Dessa stämplar ersattes år 1861 med nya stämplar från samma firma. Dessa upptog ordet "CANCELLED" mellan fyra balkar så att stämpeln bildar en oval, se fig. 12! Det engelska ordet på dessa stämplar ändrades i nya stämplar till "INUTIL", se fig. 13! Mera sällan förekommer en stämpel med 7 koncentriska ringar (fig. 14), en åttkantig stämpel med "INUTIL", stjärna i mitten och "CHILE" därunder eller en ävenledes åttkantig stämpel med "CHILE" i ram i mitten omgiven av strålar, se fig. 15 och 16! Francostämplar användes alltfort. I slutet av perioden, år 1867 förekommer ett stort antal stumma stämplar som påminner om våra figurstämplar.
De äldsta ort- och datumstämplarna är 23 ½ mm i genomskärning, ortnamnet bågformat i stämpelns övre del, datum i mitten. I Valparaiso användes en kombinerad stämpel: rund ort- och datumstämpel och till höger en upprättstående balkstämpel, i mitten "1" i cirkel.
Nya ort- och datumstämplar anskaffades för alla städer omkring år 1859. Förutom ortnamn och datum såsom tidigare upptar stämplarna i nedre delen "CHILE" med figur, vanligen en stjärna på bägge sidorna. Landsortspostkontoren använde med få undantag en stämpel med två ringar, i mellanrummet ortnamnet upptill, CHILE nedtill och en ros mellan orden, i mitten "EST.", dvs. "Estafettas", eller "ADM", "Administraccion". Denna indelning upphävdes år 1863 och då erhöll alla posthontor tvåringsstämplar av varierande storlek med ortnamnet upptill, Chile nedtill och punkter mellan orden, i mitten datum. Flere häriTrån avvikande stämplar påträffas, t.ex. en stor tvåringad rundstämpel, 31 mm i genomskärning, med Correos upptill, Valparaiso Chile nedtill och datum i mitten. Dessa stämplar skulle anbringas på försändelsen, inte på märket, men undantag, isynnerhet mot periodens slut, förekommer.
Märkena annullerades i regel med stämpel i svart färg, mera sällan i röd färg—blåa stämplar är sällsynta. Däremot är ortoch datumstämplarna ofta i färg.