Är Alliansen en "Rättvisegruppernas aningslösa villfarelse..."?
Här är en länk till en debattartikel av Bengt de la Ville urArbetet Nyheterna, införd 20/11-97. Läs och besvara!
SVAR från Alliansare:
Skrivandet är en pose.
Man måste ha något att säga.
Den ödmjuke tror att hans tankar är allmängods,
men det är fel.
Det är endast den likgiltige som kan kosta på sig att
vara totalt objektiv.
Aforismer av Klas Bjurklint, Göteborg ur Liv i Sverige Bladet, vinternummer 3-4/97.
Hej Fred!
Jag håller inte med Bengt de la Ville när han talar om Rättvisegruppernas aningslösa villfarelser - vi är inte aningslösa. Jag tror att vi genom våra nätverk håller på att utveckla fungerande arbetsformer, ett nytt sätt att tillsammans arbeta för den fördelningspolitik vi vill ha och tror på.
Men visst, det finns människor som anser att arbetslösa ska hällas på plats, att vi är en samling lata och okunniga människor som inte förstår vårt eget bästa och som inte har förmågan eller kraften att åstadkomma några förändringar. En del anser att de förändringar vi vill ha är försämringar. En del anser att minskad arbetstid bara medför ökade kostnader för offentlig förvaltning och för ägarna till fabriker och liknande. Man förstår inte, vill inte förstå, att vi är många som vill dela på arbetet. Vi vill dela både på det arbete som ger betalning i pengar, det arbete som vi gör för vårt gemensamma bästa och det arbete vi gör för familjen.
För att inte flyta ut för mycket- när jag förklarar alla samhällsproblem och löser dem- skickar jag med en artikel ur Västerviks Tidningen. "Socialdemokraterna avslår sin egen motion om kortare arbetstid". Jag tycker att artikeln visar att vi måste arbeta på alla upptänkliga plan. Att det finns både enskilda människor och andra grupper som ser livet på sitt sätt.
-De positiva effekterna ligger främst på det personalpolitiska planet, säger Börje Claesson, med valfrihet för individen och bättre anställningsförhållanden för deltidsarbetande och vikarier.
Myter avskrivs
Enligt personalchefen kan två myter avlivas sedan man studerat arbetstidsförkortningarna i Kiruna och Växjö.
-Det ena är att reformen skapat nämnvärt många nya arbetstillfällen. Reformen har lett till att tidigare vikarier fått fast anställning. Om detta innebär att nya arbetstillfällen skapas är oklart. Den andra myten är att personalen som fått kortare arbetstid är odelat positiv till den nya arbetssituationen. Många klagar och känner sig förfördelade i löneförhandlingarna.
Börje Claesson anser att en arbetstidförkortning - en allmän sänkning av normalarbetstiden- när den blir aktuell, bör göras generellt och inte för enskilda avtalsområden, grupper eller verksamheter.
- Så länge som erfarenheterna från de kända exemplen (Kiruna och Växjö) inte entydigt visar positiva effekter finns det knappast skäl att föra dem vidare.
En del drar slutsatser på samma sätt som Fan gör när han läser Bibeln. Det gäller att ha kompetens - och lön därefter - så att man kan avgöra vilket värde "fördelar på det personalpolitiska planet" har i jämförelse med kostnader och en rigid lagstiftning.
Västervik den 4 december 1997
Hälsningar Anne
Robin Hoods sida är trevlig.
Tjena jag funderar på att sända detta som replik till De la la laa
önskar kommentarer du får vidare gärna använda den på
hemsidan. Tackar på förhand Risto
Citat, De la Ville. Gör inte de arbetslösas föreningar till en ny landsorganisation!
Idag har det åter blivit på modet att bilda små intresse-, rättvise- och arbetslösas föreningar exakt det som SAF och moderata samlingspartiet önskar sig, nämligen att splittra enigheten inom fackföreningsrörelsen. Slut citat. Ingen vill väl splittra fackföreningsrörelses den behövs, men vi som inte har arbete vem skall ta tillvara våra intressen. Vi representerar 12 procent av Sveriges befolkning, denna grupp av människor behöver en Allians för Arbete, som tillvaratar våra intressen, utifrån vårt perspektiv och våra önskningar för en meningsfull vardag. Vår grupp representerar en resurs som endera slösas eller bortses ifrån. Vi är en enorm resurs och vi vill dela med oss av de kuskaper och efarenheter vi besitter. Om vi inte är välkomna att deltaga i sammhällsbyggandet så är vi endast en i raden av resurser som slösas bort, vi är inte ens värdiga att återanvändas, några lyckliga kan ge sina brustna hjärtan till organtransplantation.
Vi behöver en allians och detta på samma grunder som arbetarrörelsen en gång i tiden bildades. Den bildades för att ta tillvara på den arbetande klassen intressen. Vi vill ingå i en organisation som tillvaratar våra intressen, nämligen de arbetslösas intressen. Endast då kan vi göra våra röster hörda. Givetvis skall vi inte kämpa mot representanterna för de arbetande utan samarbeta. Vi vill givetvis bedriva verksamhet som skapar arbete, vara ett forum för ider, som i sin förlängning kommer att resultera i nya arbeten. Om vi tänker tillsammans kommer vi att kläcka nya ideer, som med total visshet genererar jobb, till skillnad från dagens bidrags- anställningar.
Citat De la Ville.
Rättvisefrågor kan drivas fram endast genom enighet med facket, folkrörelserna och de politiska partierna. Gatuparlamentet löser inga problem. Upplopp, revolter och revolutioner har aldrig gagnat arbetarklassen. Slut citat.
Vi i Sverige har ingen modern tradition av upplopp, revolter och revolutioner som du väl måste känna till. En bidragande orsak till detta, enligt min uppfattning är att missnöjet kanaliseras via föreningar och organisationer. Denna demokratiska kampform som tar avstånd till militant kamp, är oerhört värdefull, slagkraftig och human och som framför allt inte kräver några offer.
Som du förstår, är en organisation för och konstituerad av de arbetslösa en oerhört viktig kanal för missnöjesyttringar. Viär 12 procent arbetslösa, tycker du att vi är en minoritet som inte behöver kanalisera vår vrede genom demokratiska kampformer så är du oerhört naiv.
Citat De la Ville.
Det vore därför orimligt om olika grupperingar av missnöjda skulle kräva större rättigheter för sig än vad fackmedlemmarna har, genom att utöva påtryckningar, och kräva befogenheter utöver dessa. Slut citat.
Här talar du om den gruppen av människor som inte tillhör något fackförbund?
Denna grupp av medmänniskor har nästintill inga rättigheter överhuvudtaget. Jag anser att denna grupp bör ha samma rättigheter som alla andra. Hur kan det komma sig att det i Sverige idag finns de som inte har vare sig bostad eller mat för dagen. Jag förstår inte hur du kan påstå att dessa människor kräver större rättigheter än vad fackmedlemmarna har. Förstår du inte det enkla faktum, att dessa medmänniskor faktiskt inte kräver någonting överhuvudtaget. Deras svaga röster når inte moder sveas öra. Det är vår sammhälleliga plikt att förstärka dessa utsatta gruppers röster så att även du kan höra dem. Ignorans leder till fördärv. Jag hoppas du vaknar och ägnar en tanke åt dessa medmänniskor när du nu till jul sätter dig vid julbordet, för de svaga grupperna finns inga julbord vare sig på socialdemokraternas partiprogram eller hos fackföreningsrörelsernas. Jag hoppas innerligen att de arbetslösas föreningar kan agera mot denna totala avsaknad av medkänsla, ty de svaga grupperna har bildats ur arbetslöshetens helvete. Jag önskar innerligt att vi arbetslösa hämtar hem de medmänniskor som bor på hopplöshetens ö och spränger bort bron till ön.
Risto Koskinen Mariehemsv 17A-18 90653 Umeå 090/145205