Klarspråk, P1 den 11 mars 1998

Ni med makt lever era spel!

Ni flyttar oss arbetslösa som pjäser på ett bräde. Vi är som brickor i
ert spel. Ni spelar medan livet försiggår bredvid och under. Brädet
vilar på våra ryggar, medan ni bryter orden ur varandras munnar för att
vinna ett val.
Vad händer om vi som bär håller?
Vad händer om vi som håller inte bär?
Om vi rätar på oss faller era brickor.
När vi rätar på oss faller hela spelet!

Kompromisser hit, taktik dit. Intriger hit, vinningslystnad dit.
Ni lever era spel. Vi lever våra liv!
Vi kräver en förändring! Det är tid nu! Våga se vad som pågår!
Länge har vi vetat det som nu olika utredningar påpekar och bekräftar -
att det kostar lika mycket, eller till och med mindre, att ge oss
riktiga arbeten, med riktiga löner, som att ha oss i arbetslöshet.
Arbetslösheten är lätt att lösa. Den är inte problemet. Problemet är
oviljan att lösa problemet. Vems är oviljan? Den frågan kommer att stå
kvar tills vi fått ett svar och vi kräver ett svar! En förändring är
nödvändig annars förlorar vi alla. Ett litet tag till är det möjligt att
tjäna på det som pågår, sedan går allt förlorat.

Om ett system hålls vid liv av människors ofrivilliga utanförskap är det
ett skamligt system. Och självklart är det fel på ett samhälle där
människor lever med en ekonomi som är förnedrande. Om det dessutom
kalkyleras och anses nödvändigt att 1,6 miljoner människor offras i
detta land för att hålla nuvarande samhällssystem i styr är det ovärdigt
och människofientligt.

Många av oss litade på er en gång, ni med makt. Det tar tid för oss att
förstå att vi blivit lurade och att ni ljuger för oss. Vi måste inse
att vi själva är de enda som kan göra något. Ingen skyddar oss längre,
mer än vi själva och det ska vi göra. Ge varandra skydd och stöd och ta
upp kampen på olika sätt för ett människovärdigt liv där glädje, lust
och gemenskap finns.
Ingen kan stoppa gryningen!

Lillebeth Nordqvist