Svar till Bosse Pontén och hans inlägg Att skilja på
sak och SAK
Näsviken den 29 december 1997
Det mesta av arbetet som hittills gjorts för den blivande Alliansen
har skett genom den i Västervik valda arbetsgruppen och dess undergrupper.
Sedan må man tycka vad man vill om det. Det är nu så!
Om Du fortfarande fanns med bland oss skulle Du redan veta att mycket
pågår, trots allt, som kan leda fram till en god Allians.
Som jag ser det är det viktigt att alla som har en uppfattning också
kan ge den röst vid mötet i Hofors. Många hinder har faktiskt
redan undanröjts tack vare människors insiktsfullhet och vilja
till en god Allians. Mycket möda har lagts ner och läggs fortfarande
ner på att få fram bra förslag till beslutsunderlag för
* Organisationsform
* Namn
* Handlingsprogram
Den arbetsgrupp som valdes i Västervik är bara en arbetsgrupp. Den är inte lika med framtiden. Hur framtiden ska se ut är just det som vi tillsammans kan påverka i Hofors. Vi är många som kommer dit och som har synpunkter som liknar Dina, speciellt när det handlar om LO och Svenska kyrkan m fl som inte är våra egna arbetslösa organisationer. Kanske är det till och med så att LO och Broderskapsrörelsen inte är så intresserade av att ingå i vår Allians, åtminstone gavs vissa sådana signaler i Stockholm under det extra arbetsgruppsmötet den 20 december. Hur LO ställer sig till Alliansen har vi begärt klara besked om före den 15 januari. Vad som sedan eventuellt händer i framtiden, under täcket, får vi ta hand om då, men försöka föregripa genom Alliansens stadgar.
Alliansen ska självklart inte från någons sida ha ett egensyfte. Så glöm alla personliga tankar och idéer. De har bara varit till för att starta tänkande och agerande. Jag tycker att det kan vara farligt att ge makt åt enskilda, vilka de än är. Viktigt blir att lägga makt över beslut hos så många som möjligt och välja personer som endast verkställer de gemensamma besluten och som gör det under överinseende och på klara direktiv, så att syfte och mål hela tiden hålls levande.
I Hofors har tid, i förhoppningsvis tillräcklig omfattning, getts för Alliansens bildande både under fredagen och lördagen, vilket Du förmodligen redan sett av det nya programmet. Skulle det inte vara möjligt att fatta beslut kring ovanstående tre punkter kommer vi att lägga fram förslag om att tillsätta en interimsgrupp, som bara är verkställande (alltså utan egen makt) och som ska jobba vidare enligt Hoforsmötets direktiv och som är avsättningsbar. Hur dessa direktiv/mandat formuleras är då mycket viktiga för vår framtid.
Riskfonden ligger fortfarande under SAK:s beskydd och håller
där på att utvecklas till några handfasta förslag som
läggs fram, preliminärt den 6 mars i Stockholm.
I Stockholm den 20 december på arbetsgruppsmötet
framhöll jag att endera kommer Riskfonden att ligga utanför Alliansen
och då med ett annat samarbete runt den, eller så kommer den
att ingå i Alliansen. Det fanns nämligen synpunkter under mötet
om att det var för tungt för Alliansen. Detta är självklart
tolkningsbart. Syftet har ändå hela tiden varit och är att
Riskfonden ska ingå i en Allians av arbetslösa, såsom vi
arbetslösa beslutat den 19 september 1997.
Men som jag ser det och tror vill inte en LO/SAP-vänlig
Allians ha en Riskfond med.
Skulle Alliansen bli LO/SAP-uppknuten eller på annat
sätt uppbunden åt ett håll som SAK anser felaktigt, eller
på annat sätt strider mot vårt synsätt på en
fri och obunden Allians, så kommer inte SAK att ingå i Alliansen.
Det har vi redan starkt påpekat.
Detta innebär i så fall att Riskfonden får en annan
vårdnadshavare än Alliansen, eftersom SAK fått i uppdrag
av mötet den 19 september att arbeta vidare med formen för Riskfonden.
Fortsatta beslut kring Riskfonden kan då tas av det preliminära
mötet den 6 mars 1998.
SAK, som organisation (Personerna är rätt ointressanta i detta fall. Vi är där för att bevaka våra gemensamma intressen inte för att visa upp oss) kommer att närvara i Hofors för att där kunna framföra synpunkter och lägga fram förslag för en stark, god och hållbar Allians för arbetslösa och arbetslösas organisationer. Vi tror fortfarande på det, men vi har också förstått att kampen för detta är hårdare än vi kunnat ana.
Jag hoppas vi ses i Hofors!
Lillebeth Nordqvist