Diskussion om att skapa nya jobb

Received: from mailgw1.swip.net (mailgw1.swip.net [193.12.122.145])
by mb05.swip.net (8.8.8/8.8.8) with ESMTP
id XAA02864 for <m-23986@genm.swip.net>;
Wed, 3 Dec 1997 23:55:50 +0100 (MET)
Received: from studium.student.umu.se (studium.student.umu.se [130.239.8.18])
by mailgw1.swip.net (8.8.8/8.8.8) with ESMTP
id XAA01401 for <fred.torssander@mailbox.swipnet.se>;
Wed, 3 Dec 1997 23:55:50 +0100 (MET)
Received: from ipcs6-7.modem.umu.se (ipcs6-7.modem.umu.se [130.239.8.221])
by studium.student.umu.se (8.8.8/8.8.8) with SMTP id XAA08109
for <fred.torssander@mailbox.swipnet.se>; Wed, 3 Dec 1997 23:55:43 +0100 (MET)
Date: Wed, 3 Dec 1997 23:55:43 +0100 (MET)
Message-Id: <199712032255.XAA08109@studium.student.umu.se>
X-Sender: coqcoe97@student.umu.se (Unverified)
X-Mailer: Windows Eudora Light Version 1.5.2
Mime-Version: 1.0
Content-Type: multipart/mixed; boundary="=====================_881223056==_"
To: fred.torssander@mailbox.swipnet.se
From: Coppelie Cocq <coqcoe97@student.umu.se>
X-Attachments: C:\W6\INDUSTRI.TXT;
X-UIDL: f8a6a77d7163bea55ea3e43d109b786f

Första dok till skapa jobb.

Nya arbeten kan inte skaffas inom ramen för statiska strukturer eller inom multinationella företag med målsättningen, arbetsrationalitet, ty denna rationalitets syfte är omstrukturering från kostnadskrävande människor till robotisering eller annan typ av teknisk omstrukturering.
Detta innebär inte att teknisk utveckling skall bekämpas tvärtom. Storföretagen rationaliserar bort arbetskraften med hjälp av tekniken. De små måste skaffa sig denna teknik vilket leder till att flera arbetan skapas och dessa företag får konkurensfördelar genom detta. Det som talar för denna ide är en återblick tillbaka i historien. Efter andra världkriget stod två nationer på ruinens brant, Tyskland och Japan. Dessa båda nationerer hade helt enkelt bombats sönder och samman. Idag är dessa industriledande. Givetvis har en mängd olika förklaringsmodeller bildats för att förstå mekanismerna bakom detta. En bidragande faktor och den faktor här kommer att belysas är den näst intill totala moderniseringen av produktionen. Det som här avses är att vid rekonstruktionen av industrin kom man i besittning av den senaste teknologin, det hade varit tanklöst att inte använda sig av denna möjlighet till modernisering och de oerhörda konkurrensfördelarna detta gav. I Sverige använder vi idag teknisk kompetens vid produktion, jag tänker då på företag som Ericsson, Volvo m fl. Inte undra på att deras produkter är välkända runt om världen. De mindre företagens överlevnad i en tuff konkurrens baseras på kompetens och teknikanvändande. Vi kan här peka på dessa två faktorer, kompetens och teknikutveckling som två möjliga vägar till framgång.
Vi i Sverige har tillgång till oerhörda mängder naturtillgångar, som vi uttnyttjar idag. Vi kan titta närmare på en av dessa tillgångar nämligen skogen. Frågan är? Använder vi i dag den kompetens som finns och den teknikutveckling som vi har tillgång till? Eller är det så att vi säljer råvaran utan att försöka förädla den med kompetens och teknik? Om det senare alternativet är svaret då måste vi göra något. Följande rader är ett försök att besvara denna fråga, detta skall endast betraktas som en möjlig väg, inte som den enda vägen ty sådana vägar finns endast i politikernas fantasier och inlemmade i politiska slagord och vart dessa leder det vet vi.
Riktad stöd inom ramen för företagskultur och dess geografiska läge, innebärande råvarutillverkning och förädling till viss grad beroende på fraktkostnader mm det antas vara omotiverat att sända timmerstockar kors och tvärs över hela Sverige, om kompetens föreligger inom gammal företagskultur och om denna kompetens vidareförädlas genom riktade utbildningsinsatser. Dessa åtgärder lockar andra företag inom denna sektor till given plats ty om kompetens och närhet till underleverantörer är en konkurrensfördel kan vi utgå från att detta är motiverande dels för nyetableringar samt givetvis motiverande för den omvanda flyttlass politiken, innebärande att företagen kommer till de arbetande och inte tvärtom.
För detta krävs genomgång av kommun efter kommun med avseende på råvarutillgångar och företagskultur, kompetens o s v. Denna studie kan då ligga till grund för långtidsplanering med avseende på kompetensutveckling. Ett konkret exempel skulle kunna vara en kommun i norra Sverige med gammal tradition inom skogsindustrin. Om denna kommun skulle erbjuda utbildningar inom skogsområdet. Efterom råvaran finns runt husknuten och en genuin tradition ock kultur föreligger så antas att intresset också finns, att arbeta inom denna sektor. Det enda som kanske saknas är moderna kunskaper och modern teknologi. Dessa två sistnämnda faktorer betraktas här som själva grunden för konkurensfördelar, det företag som inte är intresserade av detta är dömda till undergång eller till totalt bidragsberoende som är fallet idag för många företag där inte bara de anställda lever på bidrag utan hela företagets existensförmåga konstitueras av dessa bidrag.
Vi kanske skulle kunna titta på en ytterligare faktor som kan ge oerhörda konkuresfördelar för detta hypotetiska norrlandsföretag. Låt oss se på det geografiska läget och de fördelar som detta erbjuder. Det faktum att företaget producerar sina varor högt uppe i norr är en marknadsförings fördel. Konkret använd det faktum att möblerna eller varför inte matpinnarna e t c tillverkats inom land of midnight sun. Kanske kan man designa produkterna utifrån dessa aspekter, konkret skulle man kunna måla eller rita in lite renar på matpinnarna som man säljer till Japan, say no more vilken Japan skulle inte vilja ha en sådan exotisk produkt, eller kanske möbler med ingraverade älgar för våra vänner Tyskarna, lite inkarvade nedåtgende solar till Amerikanerna och schackbrädor med lokala motiv till våra vänner i öst. Gör Sverige och dess landskap till varumärken.
Kommentarer och ideer tas vänligen emot och kan sändas till denna sida genom
Fred.Torssanders försorg hoppas jag? (helt ok red.) fred.torssander@mailbox.swipnet.se