Uteliggare och etik

In Germany, the Nazis first came for the communists, and I did not speak up, because I was not a Communist. Then they came for the Jews, and I did not speak up, because I was not a Jew. Then they came for the trade unionists, and I did not speak up, because I was not a trade unionist. Then they came for the Catholics, and I did not speak up, because I was not a Catholic. Then they came for me... and by that time, there was no one to speak up for anyone.
-- Martin Niemoeller, Pastor,
German Evangelical (Lutheran) Church

Först kom Palme och allt var gott, sedan kom Carlsson och problemen. Vi här i Umeå hade inga uteliggare, vi hade inga människor överhuvudtaget som var tvungna att livnära sig på det som fanns att få från soptunnor, med Carlsson kom problemen. Sedan kom den självgode och problemen blev allt värre. Det är bara en tidsfråga innan jag får ingå i uteliggarnas gemenskap. Men jag skall agera efter bästa förmåga för ett värdigt liv, för mig och de utsatta medmänniskorna. Varför skulle jag frukta? Min fruktan bygger på det enkla faktum att människovärdet idag bestäms utifrån vars och ens ekonomiska tillgångar. Eftersom jag inte har några sådana tillgångar, så har jag ett ringa, eller kanske saknar jag helt och hållet människovärdet. Modern socialdemokratisk etik ger mig inget som helst existensberättigande, jag är endast en last för samhället och som sådan borde jag ta livet av mig för allas bästa. Emellertid är livet mig kärt, och min ideologi bygger inte på politisk etik utan på en mer genuint kristen etik. Denna etik grundar sig på alla människors lika värde, ja även ni som anser mig endast vara en belastning, även ni har samma värde som jag. Jag anser att alla människor skall bemötas med respekt och värdighet. Det är ett faktum att alla vill bli älskade, denna kärlek erhålles gratis genom att dela med sig av sin egen. Det går inte att köpa kärlek från sin nästa, man måste älska för att bli älskad. Vår strävan är en strävan mot lycka, vi strävar mot glädjefulla upplevelser, vi vill känna oss nöjda med tillvaron. Hur skulle vi kunna vara lyckliga om alla människor i vår omgivning vore olyckliga. Glädjen sprider sig likväl som sorgen. Om jag mot förmodan har fel, då måste det vara sant att, även om jag blev allvarligt sjuk och alla människor tillråga på allt tog avstånd till mig så skulle jag njuta av livet ty glädjen i livet kom från pengar. En intressant ide, en ny medicinsk upptäckt värdigt nobelpriset, en människa som är dödligt sjuk kan botas genom att man stör sedlar över denne.

Jag undrar, finns det verkligen en etik grundad på materiell rikedom eller finns det en mer subtil etik jag inte förstått? Någon har sagt att Gud är död, eftersom detta kan antas vara riktigt så behöver vi grunda en ny modern formell och rationell etik. Bibelns etik kan antagas vara både formell och rationell. Formell i den meningen att den uppenbarligen finns uttryckt i bibeln, rationell ty vi kan förutsäga vilka handlingar som är goda och vilka som är onda, om vi förkastar bibeln så kanske vi kan ersätta den med lagboken, en formell och rationell etik, men lagstiftningen gynnar endast de välbärgade och givetvis missgynnas de sämst ställda m a o en oerhört förfördelande etik. Så vad göra, som tur är har filosoferna övertagit Guds roll och formulerat en egen vetenskaplig etik. Denna etik är givetvis formell och rationell, benämnd utilitarism. Den är lika elegant som den är vansinnig. Lyckomaximering; alla handlingars värde kan mätas genom den lycka de tillför världen. Jag skulle gärna vilja möta den person som är kapabel att värdera varje handling och se dessa handlingars framtida konsekvenser, förmodligen kan man finna dessa herrar på tomteverkstaden vid någon filosofisk institution. Vi kan se att alla dessa teorier har någontig gemensamt. De är alla formella system. De utger sig alla att vara rationella. Tyvärr är rationaliteten död sedan länge och används idag endast av spådamer och horoskopmakare, ty rationalitet innebär kort och gott att skeenden skall kunna föutses, d v s vara förutsägbara. Någon kanske invänder och påstår att kissbehovet är förutsägbart, jodå visst kommer jag att kissa inom 24 timmar men endast om jag lever då, vilket jag inte kan veta. Formella system har också ett problem, de kan aldrig bevisas och de är ofullständiga, utom ett sådant system vid benämnd satslogik, tyvärr är satslogiken i total avsaknad av mänsklig nytta beträffande det naturliga språket.

Jag vet inte när det stora problemet uppkom, men det uppkom i samma ögonblick då vi antog att mänskliga känslor och upplevelser, kärlek och omtanke kunde utrönas med vetenskaplig metodik. Vetenskapens enda syfte är att förenkla världsbilden så att den blir fattbar, uppgiften är att skapa enkla modeller som vi kan använda som glasögon för att se världen med. Något sanningskrav föreligger inte, såsom många tror, ty detta skulle innebära att någon har byggt världsalltet efter en modell som vi kan upptäcka, men vi har antagit att Gud är död, i vetenskapens namn.

Detta innebär att jag anklagar, jag anklagar alla som i sin oförnuft tror att människovärdet är ett vetenskapligt begrepp, jag anklagar er alla som tror att det föreligger möjlighet att optimera människovärdet, jag anklagar er alla som tror att människovärdet är mätbart. Jag åtar mig uppdraget att döma er som kvantifierar människovärdet, jag åtar mig äran att fördöma er som kvantifierar livskvalitet. Jag straffar er genom att älska er, ni är i grund och botten människor, ni är barn till föräldrar som älskar er, har ni glömt den trygghet och det välbefinnande som ovillkorlig kärlek skänkte er som som barn?

När vi var barn visste vi ingentig om etik, vi visste ingenting om handlingars etiska status. Vi behövde inte denna kunskap för att älska och bli älskade. Om det nu är så att, alla är lika värda, ja då behöver vi ingen etik. Vi behöver inte stå över eller under varandra, det räcker blott att vi värnar om varandra, hjälper och samarbetar med våra medmänniskor. Vi behöver ingen formell metod för att beräkna hur lyckliga vi är, vi behöver inte veta de framtida konsekvenserna för vår lycka, det räcker gott att känna sig lycklig eller ledsen. Det enda vi behöver är vårt känsloliv det är det som gör oss till människor. Att känna är att vara människa. Att känna sorg, att känna glädje, att kunna njuta av kärlek gör oss till människor.

När vi uppfann kapitalsammhället så uppfann vi också girigheten. Vår intelligens håller på att göra oss till bestar, vi uppfinner dagligen nya metoder för klassifiering av våra medmänniskor med syftet att bevisa hur oersättliga vi är eller hur briljanta vi är i jämförelse med någon annan medmänniska. Men jag tror på människan, jag tror inte det är så avlägset till en tid då vi gör mänsklighetens första och enda upptäckt, kärleken till vår nästa. Allt vi hittils upptäckt har blott varit uppfinningar. Kärleken existerar hos oss alla, vi erfar den dagligen som någonting djupt lustskapnade. Det vi inte har insett är att dessa lustfyllda upplevelser uppstår genom våra kontakter med våra medmänniskor. Vi tror att dessa känslor uppkommer genom maktutövande eller genom kapitalanskaffning. Vi måste försöka finna källan till dessa djupt emotionella upplevelser. Egentligen behövs bara tid att känna, om vi försöker kommer vi att lyckas, vi kommer alla att bli människor, genuina människor.

Varifrån får jag dessa ideer? Dessa ideer har jag erhållit från människor som upplever sann kärlek, oförfalskad av penningsamhället. Har ni upplevt det märkliga faktum att människor i stor materiell fattigdom är oerhört gästvänliga och levande, medan människor med oerhörda materiella rikedomar är i de flesta fall i total avsaknad av gästfrihet och framstår som levande döda. Vi behöver inte färdas så långt, besök de hemlösa och du får uppleva mänsklig värme, besök Djursholm, de rikas paradis och du får uppleva mänsklig kyla. Gör en lite längre resa besök det forna Östtyskland, du kan lifta genom hela denna landsdel och uppleva medmänniskor, men det är bråttom snart har penningsamhället lagt sina tunga moln även över dessa människor, försök sedan lifta genom västra Tyskland, och du inser skillanden, tja försök att lifta i Sverige, får du lift så är det förmodligen av någon turist eller invandrad.
Så mina ideer kommer från möten med människor. Jag är dock olycklig över att inte kunna tillvarata mina insikter, jag är en människa full av fel och brister, penninghunger och maktbegär. Dessa brister hos mig själv försöker jag kämpa med vareviga dag, ibland lyckas jag, ibland misslyckas jag totalt, men när allt kommer omkring är jag en människa, som ju kännetecknas av fel och brister. Jag är ledsen men accepterar mig själv sådan jag är.

Risto Koskinen 090/145205 090/193849