Min farmor var av fattigsläkt, redan vid sekelskiftet 1800 talar källorna om att man bodde på det "uslaste torpet" i socken och att mannen i huset var så mager så att han såg ut som ett mellanting av benrangel och människa. Arbetskarlar, statdrängar och soldater har avlöst varandra i antavlan, en enda liten gren stammar från "finare bönder", men självklart så är det via en dotter som får ett barn "utan far". Självklart för mig har också alltid Boutställningen varit, där man kan beskåda min farmors föräldrar i naturlig storlek. Ja de är döda sedan snart 80 år sedan, men de finns utsågade i papper på Nordiska museets sydöstra sektion på Djurgården i Stockholm, det var där jag lärde känna dem första gången.
Förhistorian…
Pappa Carl Erik föddes som oäkta son till en piga i Gryts socken 1862, han bodde hos modern fram till 1882 då han tog värvning som livgardist i Stockholm, efter några år i kungens tjänst tog han avsked och vandrade hemåt. Här väntade ett torp, han hade nämligen tagit värvning som indelt soldat i Södermanlands regemente och Galltorps rote under namnet Rask. Här gifte han sig och satte barn till jorden. Stugan låg på Nedre Skottvångs ägor i Gåsinge (D), idag är där ett nytt hus men det kallas än i dag Rasktorp efter soldattorpets sista brukare. Carl Erik hinner bli änkling, men gifter snabbt om sig med den sedan barndomen föräldralösa pigan och änkan Anna Gustafsson (född Janson). I samband med nedläggningen av indelningsverket började en orolig tid för familjen Rask, man flyttar runt på olika gårdar i Sörmland som statare. 1908 bor man i Mökulla i Lilla Malma socken, året efter bor man i grannstugan Hannäs. Men efter bara några månader flyttar man till Ärja i Åker några mil åt nordväst. Det hela går så snabbt att prästen inte hinner teckna ned dem som boende i Hannäs.
Stugan Hannäs mäts, ritas av och fotograferas…
Sommaren 1909 är tjänstemän från Nordiska museet ute på karteringsuppdrag, man ska teckna upp och avbilda gamla hus och gårdar. Under sin turné hamnar man vid torpet Hannäs i Lilla Malma socken inte långt ifrån Malmköping i hjärtat av Sörmland. Torpet som tidigare varit en gård, har kommit i säteriet Grindas ägo, men nu är det torpet som röner största intresse. Även invånarna i huset får ställa upp sig vid husgaveln och bli avbildade. Det var tur det, för det är enda gången som herr och fru Rask blev fotograferade.
Troligen var Rasks de sista invånarna i torpet, i början av 20talet rivs huset och delar av det fraktas till ett husbygge i Skebokvarn. Innan Rasks hade en lappskräddare Malmqvist bott där med sina sjukliga döttrar.
Familjens vidare öden
1910 födds yngsta dottern Linnéa i Åker. 1912 segnar Anna -hennes mor- ned från sin arbetsplats, mjölkpallen, på Tibble gård i Björnlunda och dör av hjärtmuskelinflammation. Carl Erik blir ensam med alla barnen, efter nåt år anställer en hushållerska, sin avlidna granne och kollega, soldat Hjelms änka. Familjen flyttar runt på olika gårdar i trakten, 1921 när man bor i Västerljung, avlider Carl Erik plötsligt i hjärnblödning. Dottern Linnéa var då 11 år och föräldralös. Barnen auktioneras ut, och Linnea tas om hand av skolläraren Hedström i Västerljung. Där i Klockargården stannar hon fram till sin konfirmation, sedan börjar allvaret, hon får börja tjäna som piga på olika gårdar. 1933 är Linnéa hembiträde i Fredriksdal i Vårdinge (AB), där möter hon sin blivande man Harry, de gifter sig och blir bofasta i Vårdingetrakten. De andra syskonen har också stadgat sig efter att ha haft "tjänst", de bosätter sig i bla Tumba, Stjärnhov, Västerås och Nyköping. Linnéa som var min farmor hade bäst kontakt med sin bror Oskar, men på Linnéas 50 års dag var det stort kalas, nästan alla syskon var samlade.
Bilder på de okända…
1972 börjar Nordiska museet att förbereda en utställning om svenska bostäder genom tiderna. Man fascineras utav torpet Hannäs, som man vill ha som kulis och inledning på utställningen på museets tredje våning. Man vet dock inte vilka som är avfotograferade, i kyrkböckerna står bara den åldriga skräddaren Malmqvist som avflyttad och sedan verkar huset ha stått tomt. Museet gör en chansning, man efterlyser de avbildade i tidningen Sörmlands nyheter. Gensvaret blir gott
Hannäs i Lilla Malma socken
Gården på 1/4 mantal finns utritad på en karta 1678. Gården var fram till ca 1720 ett kronohemman, kom sedan under frälse och var på 1800-talet en arrendegård (enligt jordeböcker). 1906 och 1909 var man på plats från Nordiska museet för att mäta upp och ta kort på stugan.
Litteratur
Tack vare detta har familjen och stugan uppmärksammats i bla Nordiska museéts årsbok Fataburen (1972 och 1974) samt i boken Ett stycke sörmland. Se även Nordiska Museets hemsida om utställningen, klicka HÄR för att öppna en ny sida om utställningen Svensk Bostad.
Fotogalleri:
Hannäs, foton och ritningar
Jag på Nordiska muséet
Pappa vid Hannäs
Farmor träffar Elisabeth Hidemark på Nordiska muséet
Familjen Rask
Syskonen Karlsson-Rask på farmors 50-års kalas 1960