Europeiska Arbetarpartiet, EAP, är - trots inriktningen på grupperingens propaganda - en vänsterinriktad organisation, som bl a specialiserat sig på att plocka företag på pengar.
Artikelförfattaren Hans Lindquist är politisk redaktör på Falu-Kuriren (liberal) och har granskningen av extrema politiska minoritetsrörelser som fritidsintresse. Han utkom för några år sedan med boken "Fascism i dag, förtrupper eller eftersläntrare".
Europeiska arbetarpartiet:
Extremister som lurar näringslivet
En humbugkampanj rullar fram med näringslivet som främsta målgrupp. Skepnaden varierar. Näringslivets folk erbjuds köpa en "exklusiv" informationspublikation betitlad "Executive Intelligence Review" (EIR). Systematisk telefonförsäljning pågår.Personer som är kritiskt inställda till löntagarfonder uppmanas stöda något som heter "LO-medlemmar mot fonder".
Borgerliga sympatisörer undfägnas med rabiata propagandautspel mot Olof Palme.
Folk som tror på kärnkraften uppvaktas av "Fusionsenergiföreningen - (FEF) som utger tidningen "Fusion".
Kulturvänner erbjuds kontakter med "Schillerinstitutet", "Akademien för humanistiska studier" eller livsåskådningsgruppen "Club of Life".
Ansvarskännande medborgare manas delta i kampen mot narkotika genom att skänka pengar till 'Antidrogkoalitionen".
U-båtsskrämda, västorienterade svenskar lockas med appeller om svenskt medlemskap i Nato.
Hur konstigt det än må låta, bakom alla dessa aktiviteter står en organisation av extremt vänsterursprung - Europeiska Arbetarpartiet (EAP).
EAP härrör från n en besynnerlig rörelse, som bubblade upp ur den amerikanska nyvänsterns kaotiska 60-tal. Internationell ledare är nu liksom då amerikanen Lyndon LaRouche, som tidigare kallade sig Lyn Marcus.
När EAP först dök upp på svensk botten 1973, sökte organisationen kontakt med "de leninistiska kamraterna i det svenska kommunistpartiet" (vpk). Under hela 70-talet hölls en utpräglad sovjetvänlig kurs. Således applåderade EAP den sovjetiska invasionen i Afghanistan.
Kontaktförsök i högerled
I dag framstår EAP och dess många täckorganisationer utåt som en närmast högerinriktad rörelse. Redan under 70-talet uppträdde partiet emellanåt under den opolitiska beteckningen
"Föreningen för kärnkraftens utveckling" (FKU).
Kontakter togs med industrifolk (bl a vid ASEA) samt med kärnkraftvänliga kretsar inom LO. I Borlänge etablerades således en tids samarbete med den lokala ledningen för Metall. FKU-representanterna uppträdde belevat och var vanligtvis välklädda i konventionell mening utan nagra som helst vänsterattribut. Många företagare tyckte de var mycket trevliga ungdomar.
Aningslösa kärnkraftsintressenter skänkte stora belopp till FKU och stödannonserade i rörelsens påkostade tidskrift - "Energi".
FKU kollapsade emellertid härom året, sedan flera tongivande medlemmar hoppat av. EAP-ledningen upprättade i stället "Fusionsenergiföreningen" (FEF) med tidningen "Fusion" som huvudorgan.
EAP började även systematiskt telefonförsälja en engelskspråkig partipublikation - Executive Intelligence Review (EIR) till företagen.
Utveckla Sverige!
1981 höll Moderata Samlingspartiet partistämma i Falun. Stämman uttalade sig till förmån för kärnvärmesystemet Secure.
Strax efteråt gick EAP ut med en annonskampanj för rörelsen "Utveckla Sverige" i vilken Secure programmet intog en nyckelposition. Medvetet alluderade EAPs propagandamakare på moderatstämman. På annonsbilderna hade en rad kraftledningsstolpar getts utformning att de vid en
hastig blick såg ut som en rad stora "M" den moderata partisymbolen.
"Kamp mot knarket"
Alla ansvarskännande medborgare är oroade över drogmissbruket i samhället. Denna sunda opinion försöker EAP- folket utnyttja för sina syften. Med "Antidrogkoalitionen" som täckmantel samlar EAP-medlemmarna in pengar till påstådda antiknarkkampanjer.
En numera avhoppad styrelsemedlem av EAP bekänner:
- Jag skäms när jag tänker på hur vi samlade in pengar för "Antidrogkoalitionen" och sedan skickade slantarna raka vägen till EAPs högkvarter i Wiesbaden i Västtyskland. Slantarna användes aldrig för några antinarkotikakampanjer utan för att finansiera Lyndon LaRouches liv och leverne, och för att hålla igång EAPs verksamhet.
Samme f d EAP-medlem berättar att varje aktiv partimedlem är skyldig att sälja tidningar och samla in pengar och att var och en genomsnittligt tar in en tusenlapp om dagen.
- Det var otroligt hur naiva och givmilda många företagare var!
Vulgärpropaganda baserad på hat
Hat och hets mot namngivna personer kännetecknar EAPs propaganda. Som extrem kommunist anser LaRouche att Olof Palme och andra socialdemokrater förrått revolutionen. Olof Palme anklagas regelmässigt för att vara internationell nazist och terrorist i sällskap med bl a Henry Kissinger, Willy Brandt och den amerikanske finansmannen John D Rockefeller. Den sistnämnde beskylls för att förbereda massmord på närmare en miljard människor.
Psykologiprofessorn Nils Bejerot, som är känd för sin synnerligen restriktiva attityd mot narkotikamissbruk utpekas som en skummis med försänkningar hos knarkmaffian i Antidrogkoalitionens tidning "Stoppa knarket".
För några år sedan dök organisationen "LO-medlemmar mot fonder" upp med stora dagspressannonser. Bakom kampanjen stod EAP och för finansieringen svarade Alf Enerström.
Enerström är berömd för sina ständigt återkommande annonser med budskapet "Vi anklagar regeringen Palme". Enerström påstår sig vara näst i tur att efterträda Olof Palme som ordförande för SAP. Han har i tämligen rask följd uppträtt i valkampanjer för SAP, KDS, Centern och turnerar numera med EAP, där han dock inte vill kännas vid medlemskap. En annan herre som uppträder vid EAPs landsomfattande kampanjmöten är förre transportbasen Hasse Ericsson.
Så sent som 1980 applåderade EAP Sovjets inmarsch i Afghanistan. På den tiden påstods Olof Palme förbereda ett Natoangrepp på östblocket.
I dag är budskapet 180 grader annorlunda. EAP har blivit fanatiskt antisovjetiskt och ropar på natomedlernskap för Sverige.
Under 70-talet odlade EAP kontakter med olika öststatsambassader. Även Libyens beskickning vederfors den äran.
En ryskspråkig styrelseledamot av EAP fungerade ofta som kontaktman. Konstigt nog har inte östkontakterna brutits fullständigt i och med EAPs nyorientering.
Stora lokaler
Det är utomordentligt anmärkningsvärt att ett parti som har färre än 50 aktiva medlemmar kan hålla sig med stora kontorslokaler, flera telefoner och telexapparater samt bedriva tidskriftsutgivning av den omfattning som EAP gör. Enligt avhoppare är förklaringen att en liten skara utomordentligt hängivna, för att inte säga hjärntvättade medlemmar, jobbar på heltid i rörelsens tjänst och samlar in stora summor - inte minst från näringslivet.
Den plötsliga överflyttningen av sympatierna från Sovjet till USA fick omedelbara konsekvenser i EAP- propagandan. Olof Palme, som tidigare beskyllts för att vara CIA-agent utpekas nu som ombud för KGB.
En poliskommissarie, som förbjöd EAP att varaktigt demonstrera i hallen på Arlanda flygterminal, utmålades i EAPs flygblad som sovjetagent och därtill sammanboende med en raffig flygvärdinna från Aeroflot. Han påstods även ha utlämnat hemliga handlingar till Sovjet.
Hur skall man då förklara den remarkabla omsvängningen från öst till väst?
Beroende
Sannolikt är det så att Lyndon LaRouche och några andra koryféer blivit för sin existens beroende av den mycket välorganiserade politiska sekt de skapat. När vänstervågen ebbade ut i slutet av 70-talet hade EAP redan börjat knyta kontakter hos företagare och andra grupper som traditionellt sett hör hemma högerut på den politiska skalan. För att hålla organisationen intakt lät EAP-folket vänsteridealen fara och ägnar sig nu åt att se krasst ekonomiskt på politiken.
Med sin nya framtoning kan de bli ännu svårare att genomskåda för näringslivskretsar än tidigare.
Arkivet:EAP: Ur SAF-tidningen nr 3 1984
