|
Snabbanalysen Sekunddebitering bara ena sidan av Tele2-myntet De finns i tre valörer, telefonkorten hos Tele2: 30, 60, 100 och 250 kronor. De är dekorerade med ett långsmalt timglas, kan endast användas från fast telefon – och de har sekunddebitering. Nja, riktigt så billigt som det borde vara är det inte. Tele2 tar nämligen ut en öppningsavgift ā 80 öre. Lokalsamtalen kostar också 80 öre, så där är vi initialt tillbaks på minutdebitering igen. Interurbana samtal kostar 1:40, samtal till Comviqs mobiler 3 kronor; övriga mobilnät ytterligare 50 öre. På Sverigesamtalen hamnar vi nära increment-debitering väldigt lik 30/6-normen känd från callback: 1:40 är ju nästan hälften av 0:80. Till mobiler äter startavgiften upp en kvarts minuts prat. Med 30-minuterskortet mister man åtminstone 15 procent av inköpspriset i rena öppningsavgifter, om man räknar med att ringa i genomsnitt fem minuter långa samtal. Det är inte tolerabelt. Svårframkomligt hos Primus telefonkort Två av tre samtal till plattformen tutar upptaget Jag hade tur som fick tre olika nummer till Primus brittiska kortsluss (020-140 01 41/2 samt 020-790 666; det första är det enda som förtryckts på kortets baksida). Men jag får vid mer än hälften av testsamtalen en plats så långt bak i plattformskön att jag inte kvalificerar mig för ett samtal. Det är riktigt dåligt, speciellt för att handla om ett kort från en känd operatör som Primus. Men det är klart, alla gratisnummer i alla de länder Primus har agenter i, är kopplade till samma engelska växel, så det går egentligen inte att tala om någon rusningstid. När en viss tidszon ligger till sängs med nallen avstängd telefoneras det förbetalt i en för stunden ljusare del av världen. Icke desto mindre behövs förstärkning av kapaciteten, dygnet runt. Det ska inte röra sig om en viss, blygsam, procents chans att man kan fullfölja sin intention att ringa vid första försöket. Minutpriset på 1:56 (125/80) intermobilt är ingen förmildrande omständighet. Prislistan är tråkigt ”Sweden”-märkt. Internationellt vill man nå ut, men att bygga upp ett litet lokalkontor i vår huvudstad – där orkar man inte bära organisationsbördan. Därför finns det ingen kundtjänst att ringa till. Det blir att vända sig till återförsäljaren, men vad han i sin tur gör, är nog inte mer värt än det jag inte kan uträtta. Primus kör med en gul minutprislista och envisas med att vid vissa länder ha två specifikationer. Sålunda finns det en rad med Argentina och en under med Argentina/Buenos Aires. Österrike följs av Österrike/Wien och Brasiliens kolumnefterföljare har döpts till Brasilien/Sao Paolo! Det värsta är att priset till landet i stort, är samma som det till huvudstaden. Jag har grubblat både länge och väl men uppgivet betraktat frågeställningen: ”Är det ovanligt att teleoperatörer erbjuder samtal till nämnda tre metropoler?” GTS delar på liknande sätt upp Belgien och Bryssel, men jag fattar lika lite där varför... Likaså retar det mig att man med Global Ones telekort ringer upp ett 08-nummer till plattformen från mobil. Stockholmstaxan tickar sedan på i bakgrunden även efter att det andra samtalet påbörjats. Ligger priset på under en krona till utvalda utländska länder lönar det sig att ringa till dessa – men suspekt är det med dubbeltaxeringen. Fredagsundersökningen Enklare eller billigare – vad väljer du? ”Telerian” låter som en chic mobilbutik, och deras webbsida kan därför lätt förväxlas med en shoppingsajt (Ocom Online: är det redan taget?). Sanningen är den att Telerian erbjuder GTS routerstyrning för hemmatelefonen och en innovativ kortnummervariant till mobilen. Det tas dock ut ett anslutningsbelopp om saftiga 299 kronor, som inte kan ringas upp. Priserna till mobil är 2:95 dygnet runt, till fast telefon 2:95 dag och 1:75 övrig tid. Knappast oumbärliga nivåer, men de är enkla att utnyttja när man börjat abonnera. Istället för callback slår man på mobilen endast 1# och väntar på ton – och detta alltid, inte bara när man ska ringa utrikes. (Ja, ettan är alltså en relativ siffra som beror på vilken minnesplats du skapat för numret 0200-31 00 74.) Vad det är för teknisk inverkan som Telerian värderar till tre hundralappar, har jag ingen aning om, men kanske har det att göra med den nya korttyp som Bull lanserade nyligen, och som tillåter ens operatär att sända programmeringsförändringar direkt in i SIM-kretsen. Nej, det kan det ju inte vara eftersom du kan ombesörja det enkla telefonboksingreppet på egen hand. Då är det väl den där tonstöten på frinumret som bekräftar att du kan slå in resten av det nummer du vill komma fram till. Telecall har en längre tid inte haft någon hemsida. Kontaktpersonen, en lärare på en skola i Varberg, har utlovat förmånlig callback, 1:10 i minuten, om man är beredd att betala fakturorna med sitt internationellt gångbara kontokort. Access Authority promotar på den svenska delen av minimarket.com, en liknanade tjänst med ungefär samma pris och räkningsrutiner, men Telecalls ansvarige säger att han samarbetar med någon helt annan. (Ifall Telecall inte skaffar sig ett post- eller bankgiro, d v s förankrar tjänsten i Sverige, så kan jag ju lika gärna anlita The Original Kallback, UWT Callback eller World Wide Telecom utan mellanhänder, direkt från staterna...) Hos Telecall handlar det om accessnummer och prefixtelefoni. En månadsgammal informationstext som cirkulerar på nätet, gör inte gällande vilket prefix det är frågan om, men där står att man kommer att debitera 150 kronor för anslutningen. Där står också att verksamheten haft samarbetssvårigheter med sin förra leverantör. Tur att man från den absoluta begynnelsen är uppriktiga (även om det sker av kommersiella skäl och/eller av anledningar som ger fienderna sämre renommé). Att Telegroup Scandinavia sitter i en tvist i Stockholms tingsrätt fick jag reda på av deras gamla agent Xtelecom, vars chef sagt mig att Telegroup lever gott på sitt franchiseavtal med det amerikanska huvudkontoret, men att koncernens rykte inte är det bästa. Xtelecoms splittring med Telegroup förde det olyckliga med sig att priset fast–mobil höjdes ungefär 50 öre, till 2:29 per minut. Snyft. Snart kommer väl Telecall med oemotståndliga priser, som man ändå kan expresskomparera med konkurrenternas telefonkort (varför ska Primus m fl tillverkare få vara så likriktade visavi alla nationer som berörs av försäljningsplanen, att de bara ger den lokale återförsäljaren en minutlista, vars summa units sedan ska delas med inköpspriset?), ringtillbaka-produkter (varför ska man stå ut med små fördröjningar inom denna samtalstyp, när det inga studsbenägna satelliter finns längs färdvägen?) och ”normala” telefoni (varför måste det vara så att storaktören ska behöva lära sig ett och annat om rimlighetens prisgräns av de små mäklarana, och inte tvärtom?). Tisdagsanalysen Telia-bonus bra till modempoolen – i övrigt icke Två TeleBonus-erbjudanden avvecklas snart. Istället tillkom den sjätte nu i måndags. (Ännu en gång ger Telia sken av att vara förmer andra.) Denna gång slår man på stort och ger 15 procent i rabatt på alla samtal, vid en månadskostnad på 30 kronor. Men inte är det alla samtal de sänker taxorna på; endast nummer i Telias fasta och mobila nät berörs. (Detta betyder inte för den skull att Telias mobilkunder kan ringa billigare, trots att dessa mottagit Telias försändelse, skriver TT.) Som vanligt är det ambivalens med i leken. Europolitan kunde väl i alla fall fått vara med i kampanjen; det står ju ändå två sidor om dem i den nya Telekatalogen. Motviljan att inte släppa fram samtal till konkurrerande nät kommer att stå Telia dyrt till slut. DI skrev visserligen i förra veckan att Glocalnet köper stora samtalsvolymer i Telias fasta nät, men idag, måndag, kom en TeleAffärer-rapport om att RSL Com (en operatör som det går att läsa om, fräscht och vid varje tid aktuellt, på TV4:s text-tv – direkt efter Telias information, som inte uppdaterats på år och dag) bygger ut sitt fibernät mellan storstäderna, vilket får till stånd att en handfull tätorter utöver Stockholm får tillgång till billigare lokalsamtal. Snart kommer samtliga operatörers lokalsamtal att hamna på under tioöringen i minuten; det är min innerliga tro. Telias fientlighet gentemot övriga 070-aktörer gör det extremt svårt att räkna ut lönsamhetens gräns – hur mycket man ska ringa för att det ska löna sig att hoppa på TeleBonus 6. Man får trösta sig med att Telia godkänner modempoolsnumren till surftjänsten hos Tele2 som TeleBonus-nummer. Fast ska man bara utnyttja nätet med bonuspriserna kan man lika gärna välja det kostnadsfria alternativ, TeleBonus 1, där man får 15 procents rabatt på tre nummer. Nåväl, där kan man komma ner i pris till 9,8 öre i minuten och få en öppningsavgift på 34 öre. (Det är billigare än Rix Telecom och Telegroup Spectra, vilka tar 38 öre resp knappt detta.) Grejen med Tele2 innebär att det lönar sig att inte byta ut sitt lokalsamtalsnummer till surfen mot det enhetliga 0939-770-numret i Telia Advance-serien. Tvärtemot vad som hårdlanseras av Netcom nu. Det blir något öre billigare att ringa med specialsiffrorna, men inte så mycket att det överskuggar TeliaBonus-priset. Sedan sitter en tjomme i Sveriges Radios konsumentprogram och uppmanar folk att, helt rätt tänkt, ta sig ut på Internet med ett 040-nummer i Malmö, 031 i Göteborg, o s v. Ja, inte konstigt att man säger det när Telias lokalsamtalsgränser bestäms av det fullständiga riktnumet, inte bara det två första siffrorna i detsamma. Men ska man följa rådet (det råkar vara Internetworlds chefredaktör som uttalade det när han gästade P3) säger det från radiolan insupna förnuftet ifrån när man vill välja Telia, Spray/Utfors eller Netlink. Telia sänkte ju klokt och räddhågset nog sitt abonnemangspris från 150 till 24 kronor i månaden, men de två förstnämnda tillämpar 020-surfning och den sista ber användaren slå dess 9504-prefix och därefter ett nummer till Stockholm, vars taxa då omvandlas till den som gåller på lokalnivå. Men hur många tar reda på detta? Det finns nog folk som tror att det blir flatrate ā la nationaldagen med Telia och Spray! Små filurer som fullt och fast sväljer Telias reklamslogan om ”Internet för småföretagare”... Med TeleBonus 6 blir lokalsamtalstaxan 0,3 öre dyrare än hos ISP:n Netlink, men i gengäld är det bara efter 60 minuter ihållande surf som uppstickaren triumferar. På dagtid kan man komma ner i 20 öres öppningsavgift om man kolla mailen i högst tre minuter. Blir samtalet precis 180 sekunder ligger minutpriset på 29,7 öre; är man bara uppe på telenätet under en minut kostar denna period 43 öre. För att dssa priser ska erhållas, förutsätts att man tecknat avtal för ett s k Pro-paket. Och ett dylikt kostar en slant. Dubbla distributionskostnader Vita och Gula Sidorna körs inte ut samtidigt Man slipper den miljöförstörande emballageplasten. Den bistra baksidan är att man också blir utan förteckningen över privatpersonerna. Den nya telekatalogen har alltså anlänt – till 50 procent. När jag cyklade omkring i villagrannskapet i helgen såg man ett gulat omnibus-fladder i var och varannan trädgård. I regn och rusk... Folk som inte varit hemma i helgen missade årets utdelare av Telia-bibeln. Synd. Jag var hemma, men lyckades ändå inte haffa distributören för att fråga varför man inte bilägger vitboken på samma gång som företagsdelen. Vill man slå ett extra slag för Gula Sidorna, eftersom den nu också finns i en gulasidorna.se-variant? Knappast: Telia har själva sagt att man vill minska avfallsberget och uppmanar dem som är extra intresserade av detta, att avbeställa katalogerna. Har Vita Sidorna inte hunnit ut ur tryckpressarna än? Nix, inte det heller. Bortom villaområdet Rostorp i Malmö ligger höghusens Segevång, och där ligger tjocka plastförpackningar i trapporna. Nåja, då är det i alla fall inte överallt som man slösar med resurserna. Men icke desto mindre är det typiskt att det är just Telia som beter sig på detta sätt. Innehållet? Ja, det är som vanligt, i stort sett. Telekatalogen anno 1999 är i designmässigt en kopia av 1998 års upplaga. Framsidorna täcks av bilder kring temat de mänskliga rättigheterna. En surpris är att Gula Sidorna innehåller två sidor Europolitan-info och en helsida reklam för MCI. Dessa båda parter representerar tydligen Telia utåt i fråga om mobil och internationell telefoni. Det står inget om förval, inget om sänkta mobilpriser och inget om Telianor. Utlandsprefixet 00 nämns, men endast i en liten färgad ruta på en sida som är fylld med 009. Angående nummerupplysnignen står det inget om 118-alternativet med fast pris. Sedan står det inget om att 118 inte räcker för att komma till 07975. Det krävs tre specifika siffror till för att hamna hos rätt operatörs nummerupplysning. Det mesta är sig likt, och det är faktiskt inte fy skam. Telekatalogen ska se ut som det gör, fastän den elektroniska tidsåldern förändrat en hel massa. Telefonin i ordstävens värld: ” ATT FÅ VATTEN PÅ SIN KVARN ” Under den gångna lördagen var det svårt att komma fram till Telias 90-kundtjänster. Det gick fram kopplingston efter annan, men intet svar från den plattform som genom talsvar slussar ditt samtal rätt, genom att du skriver in ditt telefonnummer eller trycker nio och fyrkant för att få personlig hjälp med din allmänna fråga. Man kan faktiskt prata om att Telenordia fick vatten på sin klagokvarn (medan Telia sattes på prov). Operatören lämnade ju precis dagarna innan Telia-strulet in en misskrediteringsincident till KO, efter att Telia skrivit mellan raderna i sin förvalsinformation, att de ger bättre service än konkurrenterna och att de är ensamma om att rycka ut och fixa brott i kablarna med kort varsel. Telia har uppenbarligen inte klarat av att snabbt lösa problem i den egna växeln, så helt felfria är inte vårt privatiserade statsteleverk. Slumpen avgör vem som får snacka med vem Ny SMS-chat begränsar din medverkan I Europolitans regi bereds nu abonnenterna möjlighet att chatta genom SMS-försändelser. Först skickar man ett ”aktivera”-brev till chattens centralnummer, sedan kan andra lättsamt pratsugna skicka inlägg. Det jag inte fattade första och enda gången jag aktiverat mig till chatten, är att man bara är online i trettio minuter – och att det bara är en slumpvist utvald person bland dem om ”loggat in”, som mottar ens meddelande. Där satt jag som, trodde jag, pionjär, medan det i själva pågick både de ena och andra ordutbytet bakom min rygg! Lite knapert är det allt. Har man otur råder det stiltje bland anmälda chattare precis vid den tidpunkt man aktiverar sig till specialnummer 998899, och då har man kastat ut kostnaden av ett textmeddelande. (Detta kan jämföras med att betala en ohyggligt hög uppkopplingsavgift till Internet, och sedan ha oturen med sig att Kbps-värdet ligger i botten.) På nätet är det ojämförligt billigare att chatta. Dessutom får man i längden tag på någon att chatta, eftersom, i vanliga fall, alla ser allas ivägsända meddelanden och har bättre pejl på historiken. Mobilix har haft igång sin text-tv-chat i en månad nu, och skriver i ett pressmeddelande att antalet samtidigt involverade i chatten, fyrdubblats under dessa fyra veckor. Under högtrafik sändes det enligt uppgift så många som 500 SMS-meddelanden i timmen till chatten. Den danska chatten har den fördelen att man kan följa diskussionen på tv-skärmen, och passa in ett egenhändiga meddelande vid valda tillfällen. Med Europolitans chat ser jag än så länge inga fördelar, mer än att det är en viss spänning med hemliga diskussioner – om de nu över huvudtaget äger rum... Vad jag ställer mig mycket frågande inför är de oklara reglerna; de förklaras inte ordentligt om man inte ringer till kundtjänsten hos Europolitan. Fastän ”SMSChat” fått till sitt förfogande en hel liten broschyrsida i det senaste medlemsbladet från operatören, står det inte klart och tydligt att man filtreras bort efter trettio minuter och inte tar emot samtliga meddelanden enligt välbeprövad mailing list-metod. Till råga på allt finns det ett SMS-syntax som lyder ”CHAT DEAKTIVERA”. Varför i all världen finner man detta motiverat? Vem vill avbryta sin chatsession efter mindre än halvannan timme? Man sitter ju stressad och skriver fingrarna av sig för att hinna svara på alla SMS-chatinlägg precis. För sista gången säger jag det nu: man vill gärna ha lite utdelning för sin utlägg. Ska man sätta det i system att inträda i chattrummet lite då och då, är det bäst för Europolitan om servicen förbättras. Annars riskerar de att få solkigt samvete när jag beställer deras nyhet SMS-vintips och till trösts häller i buteljen bums i kanalen... Ring.just.nu gräver i telefonins decimaler... Anders Nymans prisjämförelse professionellt ambitiös Det är inte gott om kvalitativa sidor med prisgranskning av svenska teleoperatörer. I den lilla länksektionen längst ner på denna vänsterspalt (nu flyttas de upp hit!), finns i dagsläget bara två jämförelsesidor listade. Dels Erik Magnéts sida (fyra månader gammal), som förutom tarifftabell (lokal-, Sverige-, mobil- och utrikessamtal med kolumner för priser dag/natt, öppningsavgift, prislistans releasedatum samt kommentarer) innehåller prisnyheter med externa länkar, frågor och svar om telefoni, inklusive en mycket intressant exposé över stämda linjeväljare och den svenska avregleringen, en utredning om skillnaden mellan mäklare, operatör och återförsäljare, ytterligare tips om hur man sänker sina teleräkning. Erik har också kollat in Internet-leverantörernas priser, förvalsinfo och lista över 95XX-prefixen hos de elva teleoperatörer som tagits med. Sidan går i grönt och vitt, och just den gröna färgen ställer till det i pristabellerna, eftersom både bakgrunden och de i varje samtalskategori billigaste priset lagts i olika nyanser av grönt. Dels har vi, nu precis i månadsskiftet maj–juni, berikats med en mycket lovande Anders Nyman-signerad sajt, guiden ring.just.nu. Från en ytterst spartansk mörkgul startsida med fyra ramar kommer man till separata sidor med tio operatörers priser på samtal lokalt, inom Sverige och cellulärt. Prislistornas celler går i två omväxlande kulörer, vilket gör det lätt att följa alla uppgifter på raden, utan att halka in i specifikationerna uppe och nere. Förutom dag/natt, öppning och övriga uppgifter såsom rabatter, anslutningsavgifter och blänkaren ”OBS! Ingen öppningsavgift!”, listas i lokalsamtalsdelen till vilka riktnummerområden priset sträcker sig. För samtliga samtalskategorier finns under huvudtabellen, separata sammanställningar över endast peak- respektive off peak-priserna och de reella minutpriserna efter att öppningsavgifterna delats upp mellan det antal minuter samtalet pågår. De båda sidorna väljer att accentuera olika saker, men är uppbyggda på samma sätt i de jämförande momentet. Designen på Erik Magnéts sida är mer genomarbetad än på Anders Nymans, men den senares telewebb är för det första helt nysläppt och för det andra utlovar den nya saker hela tiden, medan Erik Magnéts senaste förändring på sidan skedde den tolfte maj; nu är det den andra juni! Ring.just.nu blir, med den nuvarande takt i uppdateringarna, en fullödig prisgranskningswebb. Och den kommer smart nog ett bra tag innan svenska folket måste välja förvalsoperatör/er. Bara kreti och pleti hittar den så... Rix Telecom har Sveriges lägsta öppningsavgift Tar 38 öre för samtalsframkopplingen Rix Telecom erbjuder Sveriges billigste öppningsavgift med sina 38 öre – i själva verket bara en marginell minskning jämfört med Telias och de flesta andra operatörers. Telenordia har visserligen tre olika startavgifter, varav en på noll öre, men där är minutpriset i gengäld runt tio–femton öre dyrare än om man väljer 40- eller 50-öresvarianten. Rix Telecom bedriver sin verksamhet från Göteborg, samma stad i vilken Rix FM längre haft sin huvudstation. Och en viss associering med radiokanalen får teleoperatören stå ut med, eftersom de annonserar på Rix FM-webben och den enda reklamen i audioform jag hört för dem, ljudit i det Rix FM tilldelade eterutrymmet. Rix Telecom lanserar sig själva som ”Kungarikets nya telebolag” och presenterar ”Hemmets nya teleprislista”. Ingen tvekan om att de vill profilera sig som det nära företaget inom telefoni. Priserna är inte banbrytande, utan cirkulerar runt Telias taxor. Lokalsamtalen (kostar 0:20/0:17) tjänar man inget på, men på Sverige-samtal (”Rixsamtal”) kan man spara en del. De ligger på 29 öre dag och 17 öre övrig tid. Till våra grannländer tar Rix Telecom 1:11 på dagen (utom Finland, som landat på 99 öre), 94 öre kvällar och helger. USA-samtal kostar 1:41/1:21. Så längt är prissättningen bra redovisad och det framgår klart och tydligen att man menar att 0X-riktnummer berörs av lokalsamtalstaxan. Men en del oklarheter återstår. Man kan t ex inte bli kund hos Rix Telecom om man inte är samma person som står som betalningsansvarig på Telia-abonnemanget. Innovativa ungdomar göre sig icke besvär med att teckna avtal med Rix Telecom ” om de inte känner till föräldrarnas fullständiga personnummer. (Huruvida de kollar upp ens Telia-historik vore intressant att få veta.) Och räkningarna får tydligen vara hur låga som helst. I dagarna fick jag en faktura på 3:46 – med all säkerhet ett lägre belopp än vad det kostade att trycka ut och skicka hem specifikation och avi till mig. (Men man ska inte klaga. När man ”gratissurfar” med Netlink får man betala en faktureringsavgift på 15 kronor per räkningstillfälle! Det är ju också ett slags abonnemangsavgift, löpande som den är.) På försättsbladet står det samtidigt att om man ”bara ringde för några få kronor” under förra månaden, återfinns också dessa samtal på denna faktura. Men min räkning innehöll bara tre samtal – alla gjorda i april månad! Tillbaka till fördelarna kan noteras att Rix Telecom gör en liten prisjämförelse med Tele2 på alla fakturabelopp, att man har enhetliga taxor på mobilsamtal (2:95/1:95) och att den specificerade fakturan är mycket innehållsrik. Förutom den vanliga informationen om uppringt nummer, datum och klockslag och samtalslängd anges samtalskostnaden både före och efter momstillägg. De olika samtalskategoriernas minutpris under dag- och övrig tid skrivs även dem ut på specifikationen. När man ringer ett +44-samtal står det att man gjort ett samtal till ”Storbr. & Nordirland” och att sådana kostar 1:29 före och 1:10 efter sex på kvällen. Rix Telecom är sammanfattningsvis en fräsch Telia-konkurrent. Angivningen av deras egna telefonnummer kunde dock varit bättre. 031-numret står bara på räkningarna, medan ett 0200-nummer nämns i deras annonser i kuponghäftet ”Exklusiv”. Men utan en käck telehänvisning när man slår 0082 eller 9580 som icke-kund, är det svårt att anmäla sitt intresse till något av numren. Hoppet står till Internet, där det finns ett anslutningsformulär för ifyllning. Trots detta får det bli en eloge till kundtjänsten som har öppet 24 timmar, och verkligen kan svara på allehanda frågor dygnet runt. Men den ständigt långa telefonkön är något som måste förändras. Torsdagskrönikan Vecka 20 var Post- och telestyrelsens, inte Olivettis Under den senaste veckan har Post- och telestyrelsens akronym legat bakom en rad nyhetsartiklar hos de nätresurser jag använder vid notisskriveriet på Telenews. Detta för det goda med sig att man som teleintresserad får sin kunskap påökt. PTS styr över alla televerksamhet i landet, men gör sig inte så ofta hörda. Men när så sker är det väl genomtänkta förslag som presenteras (minns samtrafiksvitet mot Telia i två versioner, för några veckor sedan). Då har de, kan man tänka, legat och idisslat pressmeddelande efter pressmeddelande om uppköp, vunna ordrar från utlandet och självgoda, Siba-imiterande ”Lägsta pris”-avtal från de företag som återfinns i tilldelningslistorna för Sveriges telefonnummer, tagit bort alla partisk storvulenhet och fantastiska framtidsscenarion, och gör en egen kritisk analys av teleläget. Vecka 20 såg flera goda idéer. PTS vill släppa in en femte mobiloperatör, skriver Computer Sweden. Men, det finns väl bara tre? Nej, då får man reda på att Telenordia haft en 1800-licens sedan ungefär 18 månader tillbaka (dessförinnan var denna i Tele8-ägo)! I efterdyningarna av PTS uttalande har nu Telenordia fått ett ultimatum om halsen. Antingen bygger man ut nätet före utgången av innevarande årtusende, eller så mister de förtroendet, licensen återkallas och skadestånd utdelas. Bara de inte förvandlar detta till ett eget ultimatum: vi lovar att ha igång nätet till den siste december i år – om, ett stort om, vi får fortsätta att göra som Tele2 och utgå ifrån att de av våra nuvarande kunder vilka inte aktivt avsäger sig våra tjänster, ger oss fortsatt förtroende efter september. Kontroversen kring den negativa avtalsbindningen (som Konkurrensverket fann ogiltig i veckan), gör att debatten om den frihet avregleringen ger, tenderar att först centreras runt Tele2 och Telenordia, men sedan leda till att man antingen stannar kvar hos Telia – eller letar med ljus och lykta efter någon telemäklare som inte rör sig i de ojustas kretsar. För surfaren gäller det då bara att man inte fastnar för CNE Affärskommunikation, Intertel, Call Time Telecom, eller någon annan av de 95XX-prefixare som inte kommit längre än till ingångssidan. Trion här ovanför svarar inte ens på e-post, fast de – som en sista förlåtelse för att inte ha hunnit uppdatera sin www-närvaro – sätter ut en kontaktväg med alfakrull i, samt numret till den egna snigelboxen. Sedan säger PTS, på samma presskonferens som mobilnyheten uppsnappats från, att man ska undersöka möjligheten att låta Telias konkurrenter hyra in sig i det Telia-ägda accessnätet, för att folk som vill undvika Telia helt och hållet. Bra att veta för dem som läser det emotionellt laddade nejet i Tele2-broschyren om förval. Det definitiva ordet som betyder att man måste ta emot en kvartalfaktura täckande sitt fasta abonnemang. Man kan ju ha sitt telefonnummer hos en annan operatör, så varför skulle inte RSL Com, GTS eller Xtelecom kunna få möjlighet att återförsälja av Telia valda områden inom alla delar av den fasta trådstrukturen? När man ringer till Telias kundtjänst, så säger de att det inte stämmer att Telias mannar fixar inkopplingen av förvalskunder. Nej, när Telia godkänt en ”främmande” operatörs vilja att överta marknadsandelar, så får den konkurrerande firman själv gå in i telestationen och ombesörja att ledningarna dras rätt. Telia är mån om att ha nätet i sin ägo, min vill minsann inte ta med tång i kablaget som permanent kommer att nå Tele2-kunders jack... Tele2 är en stor förespråkare för detta – kanske den enda operatör som är så stor att de vågar kritisera Telia-monopolet öppet. I ett fränt angrepp på Telianor-affären, i själva verket en av EU-kommissionen specialbeställd kommentar, fastslår operatören att storbolagets totala makt över de båda inblandade ländernas fasta fiber- och kopparledningar är den stora nackdelen med fusionen. Denna tragik är ett klart argument för att inget av materialet kring sammanslagningen bör bära hemligstämpeln. Skadlig sekretess blev en storfråga mot slutet av veckan, men Telia och Telenor försvarade sig med snack om ett slags juridisk integritetskränkning. På mobilmarknaden är det ännu ingen fara uppå taket. Comviq redovisar en 50-procentig ökning av rörelsekapitalet för 1998. Och förvecklingarna kring den tänkta italiensk-tyska telefusionen rördes upp igen under årets tjugonde sjudagarsperiod, i och med Olivettis fräcka kapköp av Telecom Italia. Jag som trodde att Olivetti fortfarande ägnade sig åt oskyliga elektriska skrivmaskiner... Snabbanalysen Kraftbolag ger sig in telefonikriget Nu tar sig kraftbolagen in på den svenska telemarknaden. Hur många vet att Stockholm Telecom är en operatör som har speciellt förmånliga minutpriser på mobil- (1:99 mot 2:19) och utlandssamtal (t ex 0:99/0:94 till Danmark) för dig som är kund hos de lokala energibolagen i Stockholm, Täby eller Avesta? Det andra beviset på att elektricitet och telefoni verkar ha saker gemensamt, är att Vattenfall köpt prefixet 9512. När de ska börja annonsera ut en telefonitjänst på hemsidan och på stan, är dock för tidigt att sia om. Inte ens om det hade funnits en intern sökmaskin för vattenfall.se, tror jag att ordet telefoni skulle ha hittats. Som att snacka med en vägg med två hål i... Man kan faktiskt påstå att de vanliga teleoperatörerna blir liberalt missgynnade jämfört med de elfirmor som utmanar Tele1 och Tele2. De senare kan ju verka på två avreglerade arenor: ström och samtal. Nu väntar vi bara på att Sydkraft tar kontakt med PTS om att få tillstånd att mäkla och lägger ett bud hos Telia på svagströmsleveransen till teleledningarna! I sammanhanget kan nämnas att Sparapengar.com öppnade strax före pingstledigheten. Sajten tipsar om såväl billig el som billig telefoni. Det är huvudämnena. Sedan innehåller projektet också jämförelser av försäkringsbolag, men jag försäkrar att det inte har något att göra med Telenews det gebit Telenews följer! GRANSKNINGEN Innehållsrikt talsvar hos Telia Telias automatiska talsvarstjänst är en trevlig bekantskap. På nummer 020-411 000 finns en mängd matnyttig informatoin om Telias mobila och fasta teletjänser, upplästa av en man och en kvinna, samma röster som välkomnar dig när du ringer Telias manuella kundtjänster. Systemet tipsar under samtalets gång om hjälpmenyn, och, på högst oregelbundna ställen, om att man kan backa genom att trycka stjärna. Det mesta kan man få kostnadsfritt hemskickat till faxen. Men man kan inte bli kopplad till 90 200 eller liknande. Telias bemannade support är fortfarande ej kostnadsfri från mobil. Talsvaret för fasta teletjänster berättar om Plus-tjänster (bl a en lite statisk genomgång av hur R-knappen fungerar), hur de kopplas in och ur, hur mycket de kostar samt vilka extra finsser den tillhörande telefonen Telia Mira Plus har. Vidare lämnas upplysningar om rabatterbjudandena i familjen TeleBonus – som du kan beställa direkt i automatiken – och du kan, under färutsättning att du ringt från din fasta telefon och aktiverat din fyrsiffriga kod för tjänsten, få reda på aktuellt saldo, både med och utan moms. I den mobila delen av talsvar får du information om Mobilsvar, faxlåda, stöldskydd av din GSM-telefon, hur Mobitel Pott-rabatttjänsten Vänner och kolleger fungerar och vad som finns att hämta – aktiekurser, väder, info från Vägverket – som Mobilinfo till din telefon. (Jag visste inte vissa av dessa tjänster inte kommer som SMS, utan läses upp när man ringer dess kortnmmer!) Du kan även kolla saldo och fylla på ditt Refill-kort. Dold rätt så långt inne i menysystemet finns ”Ditt abonnemang”, där Telia Mobitel-kunder kan sköta en del bestyr runt abonnemanget, t ex beställa tilläggstjänster och kolla återstående pott eller uppnådd samtalskredit. Talsvaret är lättnavigerat, även om det har en tendens att tvinga användaren genom ett eller annat onödigt steg. Då menar jag inte att just den produkt jag vill veta mer hamnat långt bak i innehållsförteckningen, men att Telia envisas med att dela upp varje kapitel i en grundläggande faktadel på knappval ett och ”specificeringar” på nästföljande knappar. Eftersom t ex många olika Plus- och mobiltjänster förklaras, räknar man väl med att användaren söker specifik information; har anlitat talsvaret tidigare? Talsvarets förstagångsanvändare skulle dessutom vara mer behjälpta av att introduktionerna hamnar i roten av talsvarsstrukturen, alltså ligger valbara i den nivå som nås direkt vid uppringningen. Mycket av grundfaktan är dessutom kort och skulle kunna klumpas ihop till länge meddelanden. Den stora attraktionen saldobesked (den personliga interaktiviteten) borde hittas lättare än vad den gör nu, inbakad i de två huvudvalen mobil och fast telefoni. Saldodelen kan ju förslagsvis läggas upp precis tvörtom, alltså att första knapptrycket bekräftar att det gäller saldot; med nästa tryck bestämmer man om det är 070- eller 040-numret som ska studeras. PTS drar igång stor kampanj Information om förval på webben och via frinummer Post- och telestyrelsen har längre haft en mossig myndighetsutformning på sin hemsida. Det blåa emblemet har praktiskt taget varit deras enda bild involverad i nätsatsningen. Nu har man ändrat sin huvudsida för att man ska komma direkt på information om förval och nytt utlandsprefix. Den nya ingångssidan består av en turkost färgad ruta som utgår från vänstra sidan av skärmen och täcker browserfönstret till drygt hälften. Längst ner i fyrkanten har placerats ut en utsträckt hand. PTS drar nu alltså igång informationskampanjen om höstens telereform. Som oberoende myndighet har man kunnat samla goda råd om vad man ska tänka på när man bestämmer sig för vilken/vilka teleoperatör/er som tillåts ta hand om samtalen. PTS skriver bl a att man ska hålla i minnet att vissa telemäklare har särskilt låga priser under högtidshelger, att någon kan vara markant billigare till en viss utlandsdestination, att lokalsamtalsområdet är olika stort hos olika aktörer och att vissa bolag har en minsta avgift man måste ringa för under en månad (eller liknande tidsperiod). På hemsidan finns en sammanställning över vilka aktörer privat- respektive företagskunder kan välja mellan. För den intresserade ligger en lista över alla hittills utdelade 95-prefix och väntar. Dessutom finns historik och förklaring till reformen. Det står att Sverige fram till 1993 bara hade Telia (Televerket) som teleoperatör, men att de nykomlingar som etablerat sig sedan dess nu bli lika enkla att ringa med – och utan krångel hoppas PTS på ökad konkurrens, lägre priser och högre kvalitet. Vad gäller utlandstelefoni är det viktigaste att Sverige genom att införa 00 som utlandsprefix, ansluter sig till europeisk standard, skriver Post- och telestyrelsen. Informationen finns på en rad olika språk, såsom arabiska, persiska, serbokroatiska, spanska och finska, vid min koll i mitten av maj. Fler språk tillkommer förhoppningsvis efterhand; de tyska och franska översättningarna är exempelvis inte klara ännu. Webbservicen kompletteras med ett tonvalsstyrt 0200-nummer, där man – än så länge endast på svenska – kan lyssna till materialet i koncentrat, beställa vissa uppgifter till faxen och även få personlig service. Oklarheter kring Spectra-prefixet Används av flera mäklare och går till samma ställe som 9509 Det finns en hel radda telemäklare som använder prefixet 0089 (en tjänst kallad Spectra), exempelvis Telegroup, NemTel och Billitel. Nummertilldelningen hindrar slutkunden, dig och mig som ansluter oss till någon av de teleoperatörer som inlett verksamhet i Sverige, från att använda två eller alla tre av dessa 0089-mäklare samtidigt. Efter egna undersökningar har jag fått reda på att 0089 är samma sak som MCI Worldcoms prefix 9509. Alltså, slår man som 0089-abonnent 9509 fastän man inte undertecknat ett avtal om att ringa via en firma som har det som sitt uttryckliga prefix, så kopplas samtalet till den 0089-operatör man skrivit avtal med. I förlängningen inkrävs samtalsavgifter från samma ställe. Vill jag bli kund hos Xtelecom (”9509-only”) måste jag annullera mitt konto hos Telegroup, telemäklaren som utövar ”dubbelprefixering”... I min mening ska man inte bli skyldig att betala något när man ringt med ett prefix som varken den ena eller andra telemäklaren upplyst mig om gäller hos dem. Post- och telestyrelsen kan inte göra något åt denna bristfälliga marknadsföringsetik, och det är förståeligt, eftersom myndigheten endast godkänner ett visst prefix och knyter ihop det med en telefonifirma, inte spontant undersöker hur t ex Telegroup efterlever bestämmelserna. På 0089-mäklarnas kundtjänster kan man inte bekräfta att 0089–9509–0089-kopplingen är ett faktum. När jag ringer till de olika partrna känns man antingen inte vid det, eller så ber dem om att fråga en tekniker om råd och ringa tillbaks. Men är prefix så över hövan krångligt? De 700 000 svenskar som är Tele2-kunder har ju lärt sig att det otroligt svårmemorerade siffrorna 007 går till en billigare operatör än Telia... Efter september kommer man inte att kunna klaga på detta (om Telia hinner ombesörja förvalsinkopplingarna i rätt tid), eftersom 00XX-prefixens två sista siffror då inte längre kommer att vara operatörspecifika, utan övergå till att beteckna landskoder. Varje prefix kommer bara att ha en mäklare ”inneboende”. De olika 008X-serierna skickas till Ryssland och vill man efter omläggningen i höst ringa till USA med Telia, får man finna sig i att hamna i Indien! Måndagskåseriet Samtalstid till godo till leda Netcom är en baddare på att sprida telefonicheckar. Sänder man in tre värdebevis på att man köpt påfyllning till sitt kontantkort, återgäldas besväret med 100 kronor i samtalstid. Om man installerar linjeomkopplaren från Tele2 blir nästa faktura 50 kronor billigare. Om man inom tio dagar tackar man ja till att bli förvalskund hos Tele2 får man telefonkort laddat med 60 kronor. Och byter man till något av Comviqs nya bindningsfria abonnemang, belönas man med 300 spänn. Ett ordentligt tilltaget belopp som från början låg på endast 50 riksdaler. Har så få bytt till de nya abonnemangen, att man bestämt sig för att höja den lovande premien? Eller är det just för att många gjort en övergång, som man anser det vara hög tid att dela ut små penningpresenter? Man har ju siktet inställt på att vara billigast, men mutincidenter klarar vi oss gott utan; ja ja, vi ökar väl ”otillbörliga frestelsen” till 500 kronor jämnt... Det var på onsdagen i Kristi Flygare-veckan, som Comviq på en helsida i Kvällsposten offentliggjorde att 50 kronor blivit 300. Skillnaden mellan de två beloppen motsvarar ungefär den avgift Comviq sa att de så sent som dagen efter att de börjat låta kunder strömma över till de bindningsfria alternativen, inte var villiga att bortse från för att genomföra ett abonnemangsbyte. (Administrationskostnader som måste täckas, ni vet. Har de nu äntligen lärt sig att de bara är av helt nya kunder det är rimligt att utkräva en anslutningsavgift? Byte av abonnemangsform tyder i de uteslutande flesta fallen att man är nöjd med operatören, men att man vill utforska andra kostnader och villkor. 200 kronor fungerar då som en avskräckande instans på väg mot det optimala valet av service till det rätta priset. Comviq har alltså lärt sig att det inte bör vara förknppat med dyra ekonomiska tillägg att hitta rätt i teledjungeln – men vore det inte enklare att strunta i det extra transfereringssteg som det innebär att kompensera genom tillbakabetalning? – och på fasttelesidan har GTS (f d Netsource) insett detsamma. Förut hade GTS uppställt som krav att man ringde för minst exmoms-beloppet 100 kronor i månaden. Nu är detta bortplockat, och jag kan därför inte bedöma hur svårt eller lätt det skulle vara att förhandla bort minimiringandet under en första testmånad. En annan uppstickare, Tele8, kör fortfarande med en pott på 80 kronor i månaden, som man emellertid kan ringa upp till ”förmånliga priser”. Priserna är emellertid inte överdrivet låga. Till USA tar Tele8 t ex 1:38/minut, att jämföras med Telegroups taxa på 1:09, med Spectra-prefixet. Man skulle kunna tro att det är Tele8 som ska köpa in sig i Telias mobilnät och bli Sveriges fjärde GSM-operatör, och inte Tele1 Europe, så dominant är förskottsbetalningstanken. Tele8 skulle nog locka fler kunder om de tog bort följande avtalspassus: ”Observera dock att samtalspott ej återbetalas vid annullering.” Ett telefonkort som tröst för att villkoren inte passade ens ekonomiska personlighet, kunde de väl i varje fall sända ut? För mig skulle den symboliska summan 25 kronor på ett sådant, räcka för att hålla firmans namn kvar i minnet till en annan gång. Och det bästa: det skulle inte betraktas som muta, eftersom jag då plastkortet kommit mig tillhanda, redan lyckas vrida mig ur fibermäklarens grepp! RSL gör reformupptakt till lotterijippo Förvalsanmälan bekostar någons semesterresa Sedan jag första gången ringde till dem och bad om lite blandade broschyrer har jag bombarderats med brev med information från RSL Com. Det senaste är att man inte bara har chansen att få alla sina utlandssamtal under en månad betalda (tävling tidigare i år): nu kammar någon av dem som inom tio dagar skriftligen tackar ja till att bli förvalskund, hem en resa värd 10 000 kronor till valfri destination. Man ska inte bara ringa till Bahamas, utan resa dit också. Det lockas på samma gång med ett Trisslotteri kallat ”Miljoner att vinna”. Men är detta inte att gå till överdrift? En massa utlottningar var inte huvudskälet till att jag aktiverade 0085/9585 på telefonen. Den primära anledningen är att de erbjuder hyggliga telepriser till en rad länder – och jag gissar på att det finns många likasinnade. RSL-prislistan kommer på skam mitt bland alla extrapremier med chans att slippa stå för semesterkassan; chans att skrapa fram något stort; och än fler chanser att bli besviken och ställa sig undrande till om mäklingen temporärt avtar i omfattning medan RSL finansierar sin sommartävling. Snart frågar man sig också om det bara är vissa RSL-kunder som kan ringa enligt prislistan – om den i själva verket är en vinstförteckning som kräver tur och gynnsamma odds. Klara besked och minimalt med irrelevanta evenemang är att föredra. Dessa sista knappa 150 dagar innan omläggningen träder i kraft bör operatörerna satsa helhjärtat på att dumpa priserna. Varje litet öre är guld värt i det stora hela. Tisdagskommentaren Vägen till fusionsacceptans konfliktkantad Sammanslagningen av Telia och Telenor har inte precis varit smärtfri. Efter rapporter om att de båda staterna behåller aktiemajoriteten i 16 år framöver, röstade den svenska regeringen fusionen, som då redan varit aktiv i flera veckor. Det missnöje som Folkpartiet var först med att presentera, spred sig till de övriga borgerliga partierna, och de båda nordiska telebolagen fick ingen överväldigande välsignelse i regeringsomröstningen. Nu har Tele Danmark lämnat in klagomål på Sveriges och Norges regeringar till EU-kommissionen, den instans som de hoppas inte vind för våg ska godkänna ”Telianor”, och som maktmäsigt kan undertecka dn tydligaste indikationen på en skadlig monopolism. Tele Danmark drar nytta av de skadeverkningar en storkoncern kan på etableringschanserna för utländska konkurrenter, i de båda nordiska länderna, men kan lika gärna dölja en provokation speciellt riktad mot Telia. Under det senaste året av dansk närvaro har Telia nämligen gått back motsvarande 500–800 miljoner svenska kronor där och Tele Danmark ser måhända att Telia lätt kan prata bort detta faktum genom allt snack om de svensk-norska planerna. Eller är Tele Danmarks bakomliggande motiv att driva en snillrik kampanj med syfte att skaffa dem uppmärksamhet? När sedan alla vet att de gör sig kraftigt hörda i debatten, avslöjar Tele Danmark sina eventuella avsikter att själva gå med i den skandinaviska teleunionen. Det kommer ju rykten om att Telecom Italia och Deutsche Telekom släppt in en tredje part – Bell South eller SGI har föreslagits – i sin storståtliga globaliseringslek. Och där har det inte knorrats i någon stor utsträckning – trots att mötet mellan ett telebolag i hävdvunnen statlig ägo och en privat upphandlare, kan uppfattas som kontroversiellt. Stora Sverige-lanseringen dröjer GratisTel ägnar sig åt storslagen europeisk etablering Fransmännen kan, genom Jan Stenbecks försorg, ringa till många utrikes destinationer för motsvarande 80 öre per minut, med Télé2. Svenska GratisTel har den senaste tiden etablerat sig på åtta europeiska telemarknader (däribland den franska) i, som det sagts, hård upphandlingsstrid, men fortfarande inte inlett kärnverksamheten i landet där högkvarteret placerats. (Jo, de har startat, men bara i Stockholm, och det är ett klassiskt misstag att tänka som så, att vår kungliga huvudstad är så mycket mer än en geografiskt mycket begränsad landbit. Göteborg och Malmö, för att inte tala om resten av vårt avlånga land, har väntat i mer än ett år på GratisTel.) I dagarna orsakade GratisTel rabalder genom att inför den svenska börsnoteringen optimistiskt haussa upp bolagsvärdet till en halv miljard. DI knöt lite olyckligt, men helt rätt, detta till dess företagsnamn. GratisTel har ju inte storskaligt visat upp sina förtjänster i praktiken – men konceptet är, ingen tvekan om saken, hett och eftertraktat. GratisTel bygger vidare på Free Phone, som var tillgängligt för något år sedan. I en viss period av sekunder tillåts man tala fritt; sedan bryts samtalatet för ett kommersiellt budskap. Men där Free Phone sände ut dessa meddelanden slumpmässigt, får man med GratisTel nu själv bestämma runt vilka ämnen reklamen ska kretsa. ryssar jag under sign-up i att ett av mna intressen är musik, kommer den lokala skivhandlaren att informera mig om hur billiga han topplisteplattor är. Eller något liknande. GratisTel blir hur som helst mer selektiv – det är i alla fall vad man utlovar på hemsidan. Där får man även reda på att de köpt upp prefixet 9550, så kanske väntar de med den högtidliga lanseringen tills efter september (fastän redan nu flera telemäklare enbart kan anlitas genom 95XX; 00XX-prefixen har helt enkelt tagit slut). Men om man medhåller att Telia ”förhalar” reformen, vilket flera av telebolagets konkurrenter hävdade nu i veckan, dröjer det ännu längre tid innan GratisTel kan stoltsera med något handlingskraftigt på fler platser än Stockholm, utöver närvaron på webben. Varje familjemedlem som vill använda tjänsten måste göra en egen användarprofil. Bra, de förespråkar fullständig individualism. Fortfarande har de glömt bort en part: den man ringer upp har kanske inte önskat hur varken det ena eller andra medan han/hon samspråkar över telenätet. Det var just detta danska konkurrensverket reagerade över tidigare i år, när Sonofons Sponsorfonen befanns olaglig. Operatören erbjuder ännu i dena dag sin mobilkunder att tala en kvart om dagen kostnadsfritt om man vill utsätta sig själv för reklam i luren och sedan ta ett örsprång tillbaka till konversationen. (Sonofon når täckningsmässigt längre än halvvägs ut på Öresund, så kanske är en svensk Sponsorfon på väg...) Skillnaden mot starten är att åldersgränsen för att få teckna ett abonnemang höjts – från 13 till 15 år! Men nu för tiden kan man ju knappast gå runt i ett varuhus utan att höra kommersiella ramsor i kundradion, och har man inte valt att vilja utsättas för en multimediapresentation av vad matbutiken har att uppbringa blir inköpsrundan lika enerverande som de principer GratisTel bygger på. Viss reklamradio underlåter att jingelinleda ett reklambreak. Hos GratisTel bör man prioritera insatser för att tydligt markera när det inte lönt att fortsätta snacka. Likaledes är det av vikt att man knyter ett stort antal annonsörer till sig. (Detta är naturligtvis ett utbud–efterfrågan-dilemma, som inte direkt hjälps upp av den undersökning i Computer Sweden, som visar att bara runt 30 procent av Telias abonnenter vet att det finns andra aktörer på telekomscenen.) Sist men inte minst måste ljudkvaliteten var genomgående god. Och det får inte bli som på tv, där reklamen dundrar ut mycket högre än programmen, d v s den tidsmässigt nödvändiga utfyllnaden mellan blocken med huvudverksamhet. GratisTel kostar ingenting, men sedan när var det för det inte okej att ställa krav på graden av servicemind? Tele2 debiterar samtal till ofullständiga nummer 25 kronor för 28 samtal till talserier utan abonnentnummer Fick min första faktura från Tele2 igår. Jag har surfat med ett Connect2Internet-abonnemang för halva minutkostnaden i en månad, och passade på att ringa lite med den vanliga telefonitjänsten hos Tele2 under perioden. Det skulle jag nog inte gjort. På räkningen ser jag till min förvåning att Tele2 debiterat mig för ofullständigt slagna telefonnummer. Det har gått fram 12 samtal till nummer 0070409 (kostnad: 5:01), ett samtal till 0070406 (kostnad: 0:42) och 15 samtal till 0070709 (kostnad: 18:60), och för dessa samtal vill de alltså att jag ska betala omkring 25 kronor! Jag ringer till Tele2-kundtjänsten och efter att ha snackat med ekonomiavdelningen ringer de tillbaka och upplyser mig om att det inte alltid är så att Tele2 skriver ut hela numren på räkningarna. Men hör och häpna: de kan själva inte heller se de fullständiga numren (eller vill inte uppge dem)! Tele2 var visserligen snabba (30 minuter) med att ringa tillbaka och säga att de, trots att de slutit sig till att de 28 korta samtalen verkligen gjorts, drar av beloppet på min nästa räkning. De tillstår åtminstone att ett eller annat fel begåtts, men så här får det väl ändå inte gå till?!? Man läser om den s k negativa avtalsbindningen – att Tele2 kräver skriftlig fullmakt från kunder som de inte ska anmäla till Telia som förvalskunder – och så får man en räkning där de upprepade gånger dabbar sig med samtalsspecifikationen. Fredagskåseriet Klistermärkena som kom försent Bokhandeln på Burlöv center ligger vägg i vägg med Telia-butiken, men har ändå vågat sätta ett Telenordia-klistermärke på sin telefonlur. De olika samtrafikerande telemäklarna i Sverige (RSL Com, Telitel och Tele2 för att bara nämna några) sprider just nu promotion-stickers till dem som kontaktat operatörernas respektive kundtjänst efter att ha hört budskap som ”Ni är ännu ej registrerad som kund hos Tele8” när man, av misstag eller inte, slagit 0088. Det är meningen att de självhäftande lapparna ska pryda telefonen på samma självklara sätt som 112-påminnelsen och taxibilsreklamen. Men efter som det införs nya prefix i september måste klisterlapparna snart bytas ut. Enligt min mening finns det inget så, i sammanhanget, karakteristiskt som slitna klisterlappar på telefonluren, t ex en vältummad Top Cab-puffare att lägga handen runt när man ska ringa efter en taxi på krogen. Tur att det bara är mynttelefoner på offentliga platser som Telia har tillåtelse att plocka bort. För övrigt har de nya teleoperatörerna svårt att erbjuda Sverige-samtal billigare än Telia, så en liten modifikation bör göras på klistermärkena, lämpligen ett inskärpande att 00-sekvensen inte ska slås annat än vid mobil- och utlandssamtal. Jag förstår inte det vitsiga i att göra reklam för Sverige-samtal som är fem öre dyrare än de blir om man ringer med Telia direkt. Alla operatörer uppger ju så självsäkert att deras alternativ är billigt över hela fältet, så då kan de lika gärna istället strunta i att uppge några minutpriser för Sverige-samtal – och på kuppen slippa ljuga... Innovationen T18 och pizzabagaren Ericsson och Europolitan marknadsför samtidigt Just nu, vecka 18, är de svenska städerna fullklistrade med reklam för en mobiltelefon och ett mobilabonnemang. Europolitans nya privatabonnemang uppmärksammas med en kraftigt byggd pizzabagare som lovar att komponera ingredienserna på degen på samma sätt som man kan utforma sitt abonnemangs bindningstid, månadsavgift och minutpris hos Europolitan. Ericssons nya röststyrda T18, med mikrofonplatta av utfällbar bagagekäremodell, snedfjädrade knappar och grafisk display, lanseras med smarta texter (t ex ”Med dual band. Med dual band.” och ”Gör som den blir tillsagd.”) satta över vertikala utsnitt av den sobra, svarta knappsatsen, bilder som kan användas på alla Ericsson-marknader över hela världen, eftersom det på displayen står ”World”). Genom detta sparas inte in några storkovor. De välbehövliga inkomsterna får tillverkaren nu hoppas trillar in från försäljningen av den nya nallen. Ericsson höll en dyster bolagsstämma i slutet av mars i efterdyningarna av de i hundratal räknade friställningarna från fabriken i Norrköping. Några veckor senare kom resultatet för 1998, och dessa talade sitt tydliga språk: medan finska fienden Nokia ökat försäljningen med 98 procent hade Ericsson att stå ut med en 50-procentig förlust. Den nya T18-modellen är det första livstecknet på längre från Ericsson, och den första telefonen i den serie nya mobiler som ska vända LM:s kurva uppåt. Som det är nu har man att kämpa mot ett Nokia vars aktiekurs innehåller en siffra mer än Ericssons. Analytiker säger att Nokia kan dubbla summan på prislappen enbart tack vare designen. (Håll med om att 628, 688, 888 o s v, mer eller mindre är rektangulära metallblock; 6110, 6150 o s v, mjukt avrundade...) Förtretfullt för Ericsson, men en liten tröst i mörkret kan vara att den finländska konkurrensverket börjar tycka att landet blir alltför beroende av en enda inkomstkälla – dessutom en så fluktuerande som telekomindustrin. Snart kommer väl ett uttalande om faran med att Finlands befolkning blir för beroende av en enda kommunkationsform: mobilen. För första gången någonsin finns det fler nallar i omlopp än det finns fasta telefoner installerade. Jag kan gissa att man inte behöver lägga ner lika mycket pengar där som här, på mobilreklam. Europolitan blev å sin sida utsett till fjolårets börsbolag i tidningen Affärsvärlden. Kontantkortet Easy stod för en stor del av den glada prognosen och man redovisar nu stolt sin medverkan i såväl pilotprojekt med positioneringssystem som försök med en fyrdubblad hastighet vad gäller dataöverföring i mobila nät. När nu förloraren och vinnaren inom svensk telekom ses tillsammans på reklamtavlorna, är det bara att hoppas på det bästa. Den nya Ericsson-telefonen är ingen dyr pjäs i stil med Nokias silverkromade 8810. Den kostar tre och ett halvt tusen att köpa loss och landar säkert i mången kavajficka. Ericssons marknadsföring är knappast nyskapande, men man stannar upp inför slogan-samlingen. Europolitans Italien-liknelse är ärlig i sin lustighet. En renommerad Calzone-knådare bjuder inte på några dolda överraskningar, men Europolitans nya abonnemang bjuder på fler finesser – om man så vill. Liksom i operatörens tv-reklam om den kvinnliga bingospelaren som hittar på egna nummer på sin bricka, är den nya kommersiella kampanjens utstrålning mänsklig och alls inte inriktad på att hjärntvätta läsaren/tittaren med en massa siffror. Ericsson lyckas dölja den tekniska biten av T18 och ändå inte placera dess funktionella avanser i skymundan. Mobiltelefoner är fortfarande, eller nu mer än någonsin förr, en naturlig del av människans vardag och bör inte framställas som extremt sofistikerade budskapsredskap. Detta kan både Ericsson och Europolitan lovvärt nog undvika. En T18 laddad med ett Europolitan Privat Mini, Medel eller blir således en ypperlig kombination. Lönsamt att skicka text från Danmark Europolitan-SMS Danmark–Sverige mycket billigare än Sverige–Sverige Lönsamt att skicka text från Danmark Europolitan-SMS Danmark–Sverige mycket billigare än Sverige–Sverige Telefonin känner ungefär lika få geografiska gränser som självaste Internet. Det är det hela callback-flugan handlar om. Men med Europolitans roaming-avtal med danska 1800 MHz-operatören Mobilix är det, utan accessnummer och tjafs, 18 öre billigare att ringa hem till Sverige dagtid än det är att ringa inom Sverige under samma tid på dygnet: 5:32 (4:63) DKK mot 5:50 (4:40) SEK. Då har jag ändå i det första exemplet räknat med den 15-procentiga roaming-avgiften och svensk moms på 25 procent. Mobilix har ingen uppkopplingsavgift så priserna ovan är de ungefärligt faktiska från första minuten (och gäller per 21/3 -99). Tele Danmarks nät är det billigaste att ringa i med en vanlig 900-bandare. Minutpriset blir 5:47 (4:76) DKK, men här tillkommer en uppkopplingsavgift på 50 öre, pålagor inkluderade. Remarkabelt är att minutpriset i stort sett är samma som när man ringer inrikes i Sverige! Sonofon tar 9:34 (8:12) DKK, så det finns dyra alternativ, var medveten om det. Bara för att du får välja operatör fritt utomlands, ska man inte nappa på första bästa nät telefonen råkar hitta. Jag vet inte hur mycket bättre eller sämre ljudkvaliteten blir, men Tele Danmark är klart mest prisvärd i roaming-sammanhang med enbands-telefoner. Danska ungdomar sitter numera och skickar iväg SMS-meddelanden till en text-tv-chat i DR- och Mobilix-regi för runt 50 öre per inlägg. Utan kontantkort skulle i Sverige samma sak vara förknippad med snar ekonomisk ruin. Europolitan tar 2:38 SEK för SMS, men skickar jag det med dem från Danmark kostar det bara 66 danska ören (med valfri operatör). En vinst på 1:72 (observera att valutaomvandlingen inte gjorts)! Och nu när Telia syr ihop sitt mobilnät över Öresunds vatten, för att vägen till Köpenhamn inte längre ska vara en samlingszon för brutna samtal, kan man fira den ekonomiska vinsten redan man guppar runt och inte fått Havfruen i sikte! Flygbåtspriset tillkommer för svensken, och ska man ringa och skriva mycket är det intelligentare att införskaffa ett danska mobilabonnemang; ett extra SIM-kort att ta fram och damma av när turen går utrikes. När får vi se multilaterala abonnemang som Telia Öresund, Comviq Samarbete och Europolitan Dual Land? Den redovisade prisbilden visar en sak tydligt: alla parter inom telebranschen skulle må bra av ett uppror mot Post- och telestyrelsen för att den inte ville gå längre än till 20 procent i sin senaste dust med Telia. 35 skulle inte skada. Och det behöver egentligen inte presteras mer än tomma hot, om Telia är med på det falska i den goda saken. Europolitan och Comviq ändrade ju blixtsnabbt sina privatabonnemang innan Telia ens lyft ett finger för att sänka sina egna samtrafikavgifter. Lördagskåseriet Telefonin har sina gratis plusmenyer Det är allom bekant att det finns ett tiotal prefix av den gamla 00-modellen verksamma idag. Telias 009 är inte det enda man kan slå för att få klarton för utlandssamtal i dagens Sverige. Därför skriver man ett plus istället för att utmana olika smakriktningar. (Dessvärre fungerar det inte med Europolitans fickfax.) Det går nog inte en dag utan att jag sitter och ”slår på måfå på sifferknapparna” till sexåttioåttan min. Jag börjar med ett plus, sedan en landskod och sedan tryck jag bara till dess jag fyllt displayen så mycket att siffror flyttas upp från tredje till andra raden. Sedan ringer jag upp. Sådana idiotier kostar som tur är inte något. Man kopplas nästan aldrig in på en utländsk telefonlinje, utan kommer istället till landets internationella växel. På sköra kopparkablar får man sig till livs telefonins motsvarighet till datorernas felmeddelanden. ”Your international call cannot be completed at this time. This is a recording” är en mening som återkommer. Konstiga tutsekvenser och ”Du har ringt fel nummer” på en massa olika språk är roligt. Man har nått ett annat land, men slipper betala för det! Det är nog dörför jag registrerade mig hos Yesbox.net, e-posttjänsten som ger dig poäng för att öppna mailboxen. Till slut får man en biobiljett eller något ännu mer värdefullt för besväret. Men i dagsläget sitter plåten väldigt långt inne... Iridium har ”landsnummer” 8817 och 15 000 abonnenter. De behöver 500 000 för att gå med vinst. Jag behöver en plan över vilka nummer som ör i bruk . Eller behöver jag egentligen det? Varför i rimlighetens namn ska jag slösa bort fyrtio–femtio kronor per minut för att ringa till en satellittelefon?!? Ja, det skulle, om något, vara mer lärorikt än att hela tiden höra ”The Iridium subscribe number you dialled is not found. Please check the number.” Testa själv exempelvis +881756369999000874! Min Ericsson-nalle har en säregen finess. Den lokaliserar nummer bakifrån. Lite krångligt? Jo, alltså jag har numret hem i telefonboken. Där hör 040933904 och KRON 2 ihop (bokstävernas ska uttydas Kronetorpsgatan 2). Slår jag manuellt in numret 020933904 och trycker på Yes, paras frinumret ihop med KRON 2-posten! Riktnumret har ingenting att säga till om; först när telefonen kopplar upp samtalet förstår den att det skett en decimalör (som Uarda-akademien skulle uttryckt det). Jag har lyckats med detta konststycke även vid utlandssamtal. +8713652582222580740 ser ut som ett nummer till en anknytning hos någon av Inmarsats satelliter (871 = Inmarsats östatlantiska satellit). Vem svarar hos det nittonställiga numret? Svar: en telefonsvarare hos Telenor, som verbalt underhållande talar om ett ”fejl”. Slår man det korta Japan-numret +815487 säger en röst hos svenska Tele8, av alla, att man slagit ett felaktigt nummer! Vet Post- och telestyrelsen om detta? Det enda sättet att lära är att experimentera, sägs det. Jag tror detta gäller också för mobiltelefoner. Det är ju en dyr leksak, men är inte golfbollar det då? Revirtänkande och dålig täckning Comviq-nackdelar Avskaffade bindningstider betyder inte allt Comviq hör till samma telekomkoncern, Netcom, som färsåg Sverige med den första kommersiella uppkopplingen mot Internet i andra änden av 90-talet. Idag har de skaffat mobilnummerserien 0739, sin tredje, och satsar stenhårt påatt bli landets billigaste mobiloperatör. Därför lät det ytterst nyktert när Netcom i torsdags annonserade att framtiden för deras privatabonnemang för mobilt ringande inte innehåller några bindningstider. Precis som Europolitan skedde namnbyten, nylanseringar och blygsamma sänkningar av minutpriset. Efter en kvart av begreppsutredning med Comviqs kundtjänst står det klart att Comviq behåller Joker och övriga abonnemang med bindningstider. Den stora nyheten är att man skapar stärre valfrihet, alternativt rådvillhet; fyra nya sätt att abonnera på Comviqs nät tillkommer. Detta betyder att man även fortsättningsvis kommer att samarbeta med elektronikkedjor och fackbutiker för nallar, om försäljning av telefoner som inte godtar andra SIM-kretsar än Comviqs, förrän efter ett år och 350 kronor i upplåsningsavgift. Vill man byta abonnemang innan bindningstiden inte löpt ut, kostar detta 200 kronor, pengar som Comviq inte riktigt kan svara på vad de täcker, eftersom avgiften precis infärts. I förlängningen innebär detta att man antingen precis infört möjligheten att byta abonnemang, eller att det varit gratis förut. En annan sak är att Comviq gladeligen läser upp prislistan för telefoni till andra Comviq-medlemmar eller till det fasta nätet i allmänhet. För att få reda på hur mycket mer det kostar förmotsvarande samtal till en Europolitan-kund, måste man oftast fråga en gång till. Sydsvenskan körde runt på hundratalet mil skånska vägar och ringde 32 samtal vardera med tre telefoner kopplade till de tre svenska mobilnäten. Resultatet blev ett annat än tidningen Mobils kontinuerliga täckningskartor redovisar. Hos Sydsvenskan var Comviq sämst; Telia bäst. De geografiskt begränsade stickproven föregicks av att Comviq-kunder frenetiskt bannlyste Comviq från hederlighetens prispall efter att Sydsvenskan avslöjat usel samtalskvalitet med Comviq på flera platser i centrala Malmö. Min farfar upplever samma sak – samtal som bryts, knaster och prassel – när han ringer från bostaden i en bohusländsk bergssänka. Men platta Malmö kan det inte ha satsats tillräckligt på. När hälften av Skånelands kommuner bytter teleleverantör från Telia till Telenordia fick Telia Mobile samtidigt se sig besegrat av Europolitan, vars tjänster på liknande sätt uphandlats. Denna deal leder till att Europolitan expanderar kraftigt genom montering av fler basstationer. Men Comviq har inte håvat in liknande ordrar. Främst tror jag detta beror på att Comviq associeras med kontantkortsindustrin, med detta ungdomar och med dem enkla abonnemang – alternativet till ”pappas ringande”, som krävt en kreditupplysning. Visserligen kan denna, vid konfrontation med näringslivets behov, förhandlas bort, men de låsta abonnemangen leder nog också till ett slags oflexibilitetens stämpel. Till sist, men användarmässigt egentligen allra viktigast, har vi predikamentet med den dåliga mottagningen. Europolitan har sina brister, men inne i storstäderna (här representerade av Malmö) är de acceptabla. Comviq klarar uppenbarligen inte ens att uppfylla det adjektivet. Sist är det värt att notera att Comviqs är den av mobiloperatörerna som är mest intresserade av att avskärma sitt nät från konkurrenterna, genom en annan prisbild bara för att 070 följs av en åtta/nia istället föår en fyra/sjua. Och varför talas det så tyst om Tele2Mobil? Jag har inte sett någon reklam för dem, mer än en helsida om att Duka gått över till 007-firmans mobila satsning på Netcoms befintliga celler. Se där, ett icke inmutat varumärke att lägga lite extraa pengar och möda på att föra fram. Ska nu Comviq bli billigast på mobilsamtal, får man minsann se till att ha sin kundtjänst öppen dygnet runt, året om. Det har fienderna. Inte ens telefonpassning är det tal om när klockan slagit midnatt hos Comviq. Det är ju efter ett på natten som deras taxor sänks ytterligare. Då ska man väl ha bemanning i denna sena timme – inte minst för att kunna ta emot tacksamhetsbevis?! Nu tog ironin slut, och sam...talet... krxxx... br...ffff...yts... ssssss... Europolitan Privat utökas i sköna maj Blir tre abonnemang med olika pris även dagtid Om jag inte sagt det förut så är det på tiden: Europolitans kundtjänst i Karlskrona är den absolut trevligaste bland de svenska teleoperatörernas supportavdelningar. De svarar med sitt namn, vilket instinktivt gör att man själv redovisar sitt. Oavsett vilken fråga man har, så svarar de gärna och uttömmande. Och det bästa: de är inte fientligt inställda till konkurrenterna på Comviq (som nu skippar bindningstider) och Telia Mobile (bäst i Sydsvenskans täckningstest). br> Nu lanseras Europolitan Privat. Igen, kan tyckas. Skillnaden är att man bytt namn på Privat- och Privat Plus-abonnemangen och lagt till ett tredje. Med de nya formerna slipper man aldrig en fast månadsavgift, men i denna ingår i gengäld telefonsvararen EuroVoice och SMS-tjänsten EuroText, som nu kan anses vara standard hos operatören. Pottsamlande gäller bara om man har bindningstid på abonnemanget. Jag som är van vid att förskottsbetala 150 kronor med mitt Privat-abonnemang slipper en massa pottvärde om jag flera månader i sträck ligger nere med Europolitan-ringandet för att istället anlita callback o dyl, men vill ha SMS-sändningar via Europolitans meddelandecentral tillgängliga. På det som närmast motsvarar Privat – Mini – är månadsavgiften 50 kronor, men den effektiva summan blir hälften, eftersom jag idag betalar extra för EuroVoice och EuroText. Den trevliga kundtjänsten upplyser mig om att de juridiskt sett inte kan tvinga mig att byta ut Privat, men att man i framtiden inte kommer att ha möjlighet att nyteckna det. Så väl känner jag Europolitan för att veta att de aldrig låter abonnenterna misstro dem. Men när man ställs inför en massa prisuppgifter och uppmanas att välja med sitt genomsnittliga ringande som måttstock tror man lätt att innovationerna (läs: namnbytena) är olika taktiker att motivera något negativt. Nu när jag analyserat nygamla Europolitan Privat-familjen några timmar har jag kommit fram till att jag nog skulle vara betjänt av att byta till Mini, beroende på mitt flitiga anlitande av callback, men främst för att Europolitan, som alltid generösa, gärna bjuder mig på intropengen på 250 kronor. Privat Mini har en idaliskt låg fast avgift – och trafiktariffen hittar jag ju på annat håll... Under det knappa halvår jag varit kund hos dem, har jag slagit 222 eller 020-22 22 22 säkert ett hundratal gånger. Jag har utöver muntra röster bjudits på en specificerad faktura och sex månadsavgifter på tjänsten EuroData. Det är sådant som gör att man inte byter operatör. Xtelecom billigast på svenska mobilsamtal Priser långt under de taxor PTS påtvingar Telia Medan Utfors Telefoni 9545 är billigast på Sverige-samtal (det Uppsala-baserade företaget tar 20 öre till hela landet under dagtid och 11:25 efter sex och på helgdagar) förmedlar Xtelecom intermobila samtal absolut mest prisvärt. Xtelecom sköts från Stockholm av en driven civilekonom, Frank MaKoy. Frank upphandlar det vid varje tillfälle billigaste alternativet. I skrivande stund har uppdraget gått till franska Mondial. Xtelecom har av Post- och telestyrelsens nummerplansansvariga tilldelats ett 95-prefix (9509) för verksamheten efter september månads svenska telereform. Jag upptäckte Xtelecoms hemsida av en slump. Det var är alltså rena turen att jag kan ringa för ultralåga 1:30 (inklusive moms) från mobil till mobil inom landets gränser. Men i en den strida strömmen av telefonkort (Proline, Unitel, Easy2Call...) som kryper nästan lika långt ner på kompetitionsskalan, missar man i längden inte chansen att ringa för under två kronor i minuten. Xtelcom har en sedvanlig telewebb. En samling kalkylblad med celler som spaltar upp per minut-priset till de olika destinationer som erbjuds. Eftersom Xtelecom ståtar med två olika tjänster för fast telefonerande blir det lite rörigt var man ska räkna till den 17-procentiga momsen och när den av amerikanska kabelskäl uteblir. Frank har själv sagt att de båda produkterna för hemmalinjen, callback och prefixet 9509 ges till alla som tecknar abonnemang, därför att man vill behålla kunderna. Xtelecoms Frank MaKoy är en mycket trevlig person. Han talar gärna och länge om telefoni, förträffligheten med callback och vikten av man prenumererar på Xtelecom elektroniska nyhetsbrev och checkar hans www-bidrag kontinuerligt för att inte missa prisminskningar och erbjudanden. Frank är verkar ständigt vara eld och lågor inför det lika operatörstillträdet som hägrar till hösten. Ringer man Xtelecom under dagtid hamnar man hos en telefonsvarare laddad med fakta om Xtelecoms hämtfax och låga taxor. Rösten på bandet lämnar upplysningen att, här har man kommit till en verksamhet som huvudsakligen sköter arbetet och alla till detta uppkommande frågor via Internet. Framåt kvällen får man dock hjälp av Frank. Det enda lite tvivelaktiga med det hela är att man, tills mitt påpek, var lite slarviga med att informera sajtbesökaren om att man som ny kund debiteras 150 kronor. Dessa sköna slantar täcker enligt Frank den för honom, och övriga personer i Xtelecoms prispressarliga, nödvändiga provisionen. Och givetvis ska de ha något för alla ansträngningar att hitta billigare ledningar. (Fr o m maj får kunderna känna på Xtelecoms samarbete med en telemäklare som klarar av callback-samtal för omkring åtta cents, mot dagens 17. Jämför detta med Post- och telestyrelsens Telia-vite om mobilpriserna inte sänks med – 20 procent. Ändå använder väl Xtelecom Telias mobilnät genom avtal om samtrafik?) Men varför bara inkludera det i abonnemangsvillkoren på sidan för online-registering? Inte ett ljud om inledningsbeloppet på den motsvarande anmälan som man skriver ut och skickar med snigelpost. Efter mina nogsamma påtryckningar är saken nu fixad och initialavgiften nämns på faxformuläret – genom en länk till online-formuläret! Xtelecom är framtiden idag. IP-telefoni i all ära, men Net2Phone är i dagsläget inte så smidigt, i det att man nödgas öppna upp sin burk varje gång man tänker företa lite stilla telefonerande till de dyra nummerserierna. Xtelecom jobbar på; Frank berättar vid ett av våra pratstunder, att han och hans kolleger planerar att byta ut operatör var tredje vecka. Något som för den sakens skull inte innebär att man "kastar ut" en fiberdelägare som är fem öre dyrare, och plötsligt inte är så upphaussat ovärderlig längre. Telekombranschen i Sverige inhyser ett femtiotal aktörer. Hundra jämnt kan få ett eget 95-prefix, men hela den räckan är alltså inte belagd. NemTel och Svensk Telekom är "återförsäljare" för prefixtjänsten Spectra 0089. Teleman erbjuder i sin produktkatalog samma prefix som Tele1. Men när man hittar guldkorn som Xtelecom kvittar det vem som äger samtrafikens förmedlingsnät, bara priserna är långt under det man är van vid – och som mobilägaren i gemen verkligen låter sig nöja med. Tro det, när callback är så otympligt för snabba samtal. För dem som hellre bryar några sekunder extra, än godtar en saltad räkning, är det däremot ovärderlgt. Fakturering varje månad en bluff Telegroup bryter mot avtalsvillkor Du må tro att vi har väntat. Nu får vi snart göra något drastiskt och säga upp våra abonnemang. Svensk Telekom gjorde i en viss tidskrifts januarinummer reklam för tjänster från Telegroup, ett amerikanskt företag vars billiga telefonsamtal de återförsäljer. Det lät ganska fantastiskt med samtal till mobil för 1:87 och mellan mobiler för runt 2:25. Utan abonnemangskostnad eller startavgifter och med samma taxa dygnet runt. Vi faxade in beställningsformuläret, fick en vecka, tio dagar senare bekräftelsen och började ringa. Detta var i början av februari. Det gick en månad av billigt telefonerande. Under samma tid fick jag upp ögonen för RSL Coms telefonkort, som hade ännu lägre intermobil-priser – och som förbetalt kort betraktat var ett oslagbart sätt att inte få eftersläntrande skulder. Att Telegroups callback-produkt GACB vid vissa tidpunkter åtadkom en metallisk reverbering av allt jag sa i luren och hade allmänt brusigt ljud, var delförklaringar till att jag köpte ett RSL-kort med 150 units. (RSL har även ett kort med 200 units, men där är minutpriset ett annat. Svagt att man inte nämner detta i pressreleasen ”Ring billigare till mobiltelefoner”, som finns på hemsidan. Units är visst inte lika med markeringar.) I början av april fick vi äntligen varsin faktura från Telegroup. I abonnemangsvillkoren talas ändå om månatlig fakturering, och ingen minimisumma att överskrida. Men det var något mer som inte ståmde: faktureringsdagen var den sjunde mars! Dessutom fick vi ingen räkning för GAD, den fasta telefonitjänsten, som vi använt lika länge. Telegroup har ett 0200-nummer kopplat till sin kundtjänst i Danmark. Där kunde de inte se aktuell status för GAD, men bad mig fräckt nog kontakta huvudkontoret i staterna! En vecka senare fick de röt på datasystemet och kunde avslöja beloppet på den planerade debiteringen. Nu är vi snart inne i maj månad och vi har fortfarande inte sett till våra GAD-fakturor. Det är solklart att Telegroup inte följer avtalsbestämmelserna och har en supportavdelning som inte fullt ut kan besvara frågor om fakturor, vilket hävdas på förstasidan till min ”Global Access Invoice”. På tal om räkningar. Ifall man missar förfallodagen på Tele2:s räkningar får man inte veta något om dröjsmålsavgift förän på nästkommande ordinarie faktura. Där dyker en post om 45 kronor upp! Snacka om dolda avgifter. Telia delar ut telefonkort till flyktingar Bygger vidare på personligt initiativ En landsman, Dario Matkovic, med tryggad tillvaro i Svea rike köper för egna pengar 60 telefonkort och skänker dem till de första krigsflyktingar som landat i Sverige. Det är upptakten till en hedervärd insats av Telia, som nu ersätter en hjältes utlägg, och därtill lovar alla familjer som tas emot ett liknande kort, sitt eget Budget Call-kort laddat med 100 kronor, för att alla ska få samma chans att komma i kontakt med sina kvarvarande släktingar och vänner. Allt enligt Sydsvenskan på lördagen. Annars brukar Telia vara hårda mot nyanlända utlänningar. Flera tusen måste man som icke kreditvänlig tvingas betala i depositionsavgift för att få en telefon installerad om man råkar ha ett ”konstigt” namn. Nu ingår i den svenska asylplanen, mig veterligt, enbart kollektiv inkvartering tills läget blivit bättre, åtminstone stabilt, i Kosovo och parallellen är kanske inte helt lyckad. Den visar ändå på skillnaden mellan kaos och lugn. Efter en månad av bombningar har man mellan rapporterna om massakrer och Nato-kontinuitet läst om att satellittelefonikonsortiet Iridium mitt i eländet tillhandahåller telefoner till dem som tvingats kvar i spökstäder i det forna Jugoslavien. Iridium har haft sina roterande alltäckare uppe i bara knappt ett halvår, men dras redan med ekonomiska problem. Huruvida de på ett eller annat sätt slår mynt av krigets kommunikationsbehov ska vi inte spekulera om, bara att den kommerisella aspekten genomsyrar vardagen, hur ondskefull den än må te sig. Telias satsning förtjänar ett ömsint medmänskligt tack. I vanliga fall brukar handeln med förbetalda telefonkort förpassas till ställen som etniska förmedlingstjänster som Malmö Calling Center. Nu omskrivs dem i dagspressen och har blivit, om inte humanitär hårdvaluta så i alla fall en värdefull bricka – en bricka i spelet om att skänka tillfällig glädje åt människor som förståeligt nog förlorat hoppet i en galen värld. Oklara poängvärden i Telia Fördel Info om storkundsklubben motsäger sig själv Telia har börjat skicka ut material om sin nya förmånstjänst Telia Fördel. Om man är storkonsument på telefoni får man ett brev där man kostnadsfritt kan anmäla sig till en liten klubb för trogna kunder. För alla samtal man ringer lägger Telia ett antal poäng till en pott. Svarar man inom tio dagar, bjuder Telia på de första 1 100 poängen. Enligt utskicket ska denna summa motsvarar min telekommunikation ”under ett genomsnittligt kvartal förra året”. Ja, det kanske kan stämma att vi ringde för sammanlagt fyra tusenlappar under 1998, eftersom även surfning går under benämningen lokalsamtal. Då verkar det rimligt att varje poäng motsvarar en uppringt krona, hämtad direkt från fakturan. Till kuvertet hör en folderbilaga med ett smakprov på produkter och tjänster man kan hämta ut när man uppnått ett visst poängantal. För en mobilfront till en Nokia 5110 krävs sex tusen poäng. Men vänta... det betyder ju att skalet kostar mer än telefonen! Telia ljuger alltså när de jämför de dryga tusentalet poäng med min teleräkning under tre månader i fjol. Räknar man på det, är en poäng värt 0,0375 kronor, alltså knappt fyra öre. Det räcker till omkring tjugo sekunder lokalsamtal, startavgift borträknad. Jag skulle alltså ringt för omkring 40 kronor i kvartalet. Det låter inte som att jag ringer ”mer än de flesta”. Och även om Telias ekvation för att hitta sambandet mellan poäng och reda pengar är helt annorlunda min, så vet jag med säkerhet att det inte är ekonomiskt hedervärt att ha ringt mycket med Telia. Nästan vilken annan operatör som helst ger dig mer betydligt mer samtalstid för pengarna. Läs på ordenligt innan du tecknar ditt medlemskap för Telia Fördel. Och tänk på hur lång tid Telia har på sig att med lock och pock behålla sina kunder. Lite mer än fyra månader, om jag inte räknat helt galet. 20 fria SMS per dygn MTN byter URL och kräver användaridentitet Inte nog med den skeva prisbilden på samtalsdelen; även SMS-meddelanden är expensiva att skicka iväg i stora mängder. För mindre än två kronor får man som privatperson inte iväg ett SMS inom Sveriges gränser. Därför är det bra att gateways på webben fixar betalningen för 20 meddelanden per dygn åt dig. Jag talar givetvis om sydafrikanska MTN, som med gott rykte gjort GSM-användare yckliga genom sin gratistjänst. Den gula bakgrundsfärgen och den långa listan medverkande mobiloperatörer är nu ett minne blott. Till dags dato har jag otaliga gånger däremot fått det korta meddelandet att servern är ”too busy” på den alldeles nymornade servicen. Samma koncept, men mindre anonymt. SMS är ju ett lätt sätt att spamma personer, bokstavligen in på bara livet och eftersom MTN inte krävt registrering löste man det genom att sist i brevet lägga beslag på 20–30 tecken för dels en liten hälsning, dels för IP-adressen för den sändande datorn. Nu kräver man, med all rätt, användaridentitet och lösenord. I gengäld får man en nummeragenda, logg över de tio senaste kortisarna och händiga statussymboler, där mörkgult betyder att SMS-texten för tillfället klassificeras ”pending delivery” (kommande leverans) och grönt visar att de 150 tecknen nått mottagaren. Gratis SMS är, kan jag tro, inte så kostsamt för dem som ger sig in i branschen. Telekom förlitar sig ju på digitala (och fortfarande en del analoga) nät, befintliga sådana. Som verksamhet i dessa står de rimligtvis bara för en bråkdel av den kapacitet man temporärt ”köper” för att kunna telefonera. Med danska subventionsmått mätt (hos vår södra granne kostar ett samtal fast–mobil grovt räknat lika mycket som tvärtom, och ett textmeddelande 50 öre, vilket bedöms vara tillräckligt rimligt för att man ska tillåta ungdomar att SMS-chatta via text-tv) är SMS-avgiften egentligen bara en symblisk summa som tas ut för att kunden ska tro att man inte får råd till fler basstationer om priset sätts till 0 kronor. Eller kroner. MTN är i praktiken den enda SMS-leverantören som är både tillförlitlig och gratis. I vissa europeiska länder finns mobiloperatörer som erbjuder abonnenterna att kostnadsfritt skicka SMS till en GSM-telefon med SIM-kort hos samma operatör, men i Sverige är detta knappast något som, rent cyniskt, får förekomma. Det skulle liksom inte passa ihop med våra oligopolt stagnerade taxor. Svårigheter till trots har jag lyckats vaska fram en del operatörs- och landsspecifika gateways. Dessa kan f ö delas in ytterligare två kategorier, dem som har en egen liten meddelandecentral på nätet med formulär och realtids-Java för återstående tecken och de telebolag som kräver att man skickar bokstäverna till <nummer>@operator.xx – som ett mail tomt sånär som på ärenderaden. Nej, något lika alltäckande som MTN finns inte. Kanske i framtiden; telekomvärlden är en av de mest ombytliga. Trenderna kommer och går i blixtrande hastighet, som när ett stroboskop sveper över ett dansgolv av investeringsintresserade trendapor. Hos Mailsurf kan man skicka 10 fria SMS/månad, och det kan ju vara att rekommendera när MTN inte fungerar som den ska. (Ett utnyttjarsätt är att skapa flera konton, så att SMS-taket höjs – för envars tillfredsställelse!) Och nu i betafasen går det väldigt trögt i Sydafrika. Tro det, förresten, när alla gamla anlitare ska registrera sig. I det allra flesta fall får MTN dock en klar femma i betyg. Dels för det, i själva verket, ograderbara initiativet, dels för att man faktiskt bygger ut en tacksam gratistjänst med samma frenetiska servande som Hotmail. MTN sköter sin monopolställning ungefär tusen gånger bättre och generösare än Telia lever upp till en service mind motsvarande sin härskande ställning. Skulle också Mailsurf vara ur funktion, har jag en sista back-up på lut. Ad Valvas täcker stora delar av de europeiska mobilnäten, men prioriterar köande SMS från belgiska IP-adresser, så det är inte alltid en rad från Sverige når fram alls. Ett meddelande jag skickade till mig själv vid lunchtid en vardag inte nådde displayen förrän morgon därefter! Här finns en relevant länksida. Du kan också söka i Usenet via Deja. Här finns det aktuella resultatet av ”free sms”. Jag ska inom kort gå igenom vilka resurser de listar och därefter lägga in direktlänkar till de tjänster som är något att ha. Kom ihåg att många tjänster, när man trycker på sänd-knappen, är för snabba för sitt eget bästa; skärmen uppdateras med blixthastighet, men inte har brevet nått fram till mottagaren! ”Frisamtal” inte alltid gratis Ett inlägg i den obefintliga 020/0200-debatten RSL Com försöker inbilla sin kunder att Telia tar ut en avgift motsvarande öppningsavgift när man ringer ett frinummer. På RSL Coms prislista för privattelefoni står att läsa specifikationen ”Frisamtalsnummer (alla tider): 0:50”. Jag ringer RSL angående deras kufiskt motsägelsefulla prissättningspåstående. RSL säger att deras kundtjänst med nummer 0200-91 91 85 kostar 50 öre att ringa upp. Dessutom hävdar de att Telia tar 40 öre för sina 020-nummer. Detta är ett felaktigt påstående. Telias 020-nummer är helt avgiftsfria. När det står att samtalet kostar högst en markering gäller detta icke AXE-anslutna linjer. Med tonvalsapparater blir summan på räkningen obönhörligen noll. Hur ska kreti och pleti veta att när de ringer ett frinummer som råkar börja med 91 – en serie som RSL tydligen köpt upp – så ändras tariffpolitiken? Hur många känner till att en extra nolla (020 blir 0200) betyder att en uppstickaroperatör håvar in pengar, låt vara småbelopp? Vad mera är: från mobiltelefon kostar det inget att ringa upp RSL Coms 0200-nummer! Varför inte plocka bort frisamtalsposten från prislistan? Man staplar ju logiskt nog inte de båda tjänsterna 0085 (RSL-prefixet) och 020/0200 ovanpå varandra. Och alla andra priser på listan gäller ju under förutsättning att man slår 0085 före numret. Nu har jag fått ännu ett bud från en RSL-växeltelefonist. Femtioöringen är nu en kostnad som RSL tar ut när någon ringer till ett 0200-nummer som man köpt hos RSL. Jaså, så om någon ringer med mobil till ett frinummer där jag står för betalningen så subventioneras jag fram till sista femtioöringen?! |
Artiklarna i vänsterspalten kommer från TELENEWS, en online-guide till den svenska
telekombranschen. TELENEWS erbjuder dagliga notisnyheter, länkade till längre artiklar.
Dessutom publiceras några gånger i veckan krönikor, kåserier och nyhetstexter skrivna av
sidans redaktör, som nås under adress
flodisfont@mailexcite.com.
Till TELENEWS huvudsida! |