Mer ren pop och eurodance
efter ett år med udda r’n’b

HitRadio gör fegt format-byte till EHR

Av Johan Björnson
I Malmö startade en Kennet Andersson förra våren radiokanalen HitRadio på frekvensen 95,3 MHz. Lokaler med utsikt över Lilla torg togs i bruk. De första annonserna var införda i Nöjesguiden. En konstig logga med dymo-skrift väckte min uppmärksamhet – och tillsammans med en slogan lydande ”Hip Hop, Dance & R’n’B” gick tankarna till Stockholms Urban-station Power 106 (sedermera även i Göteborg, och under namnet Power Hit Radio). Jinglarna är på engelska och består mest av små pratade inslag, typ ”Guess what? We caught you listening again! This is HitRadio, ninety-five point three” och ”HitRadio, probably the best radio station in the world”.) På helgerna har man numera bemannade sändningar dygnet runt.
     Nu, ett år efter starten, överger man sin musiknisch (och äntligen jingeln ”This is the new station in town. It’s called HitRadio”). Eller breddar formatet, om man så vill. Helt plötsligt kan man höra Lene Marlins ”Unforgivable Sinner” påannonseras av en helgvärd! Eternals ballader kan gå an, eftersom tjejgruppen primärt sjunger soul, men vad som helst passar inte in i den karakteristiska playlist-profil som man byggt upp. Eurodance från Scooter och hans gelikar läggs också in rätt ofta.
     HitRadio kör sina sändningar med hjälp av ett heldatoriserat musiksystem från Digrad (här kan man se vad som spelas för tillfället) – ett faktum jag kom på spåren när jag upptäckte att alla programledare mixade låtarna precis likadant, och att en ny låt en gång började en minut före heltimmesslaget, då en på förhand inlagd ”top of the hour”-signatur bröt in. P g a automatiken kan man inte önska låtar som inte finns inplanerat på sändningsschemat. Och däför är programledarnas enda jobb att snacka fram diverse utfyllnad mellan musiksvepen. Tyvärr lägger HitRadios röster inte ner mosvarande energi på att tala om något vettigt. Det blir, som brukligt är inom reklamradion, att man presenterar playlisten några rader framåt och bakåt, säger vad klockan är och hur vädret kommer att te sig under morgondagen.
     Framför HitRadios studiomick samlas under en vanlig vecka en handfull personer. Stellan, Jocke, Kennet, Jimmy – och Linus. Killen med efternamnet Lindholm förgyller kvällarna mellan sex och tio med sin extremt positiva inställning till samtliga spår som går ut i etern. Så fort han får chansen, griper han den och förkunnar att vi precis avlyssnat ett par favvolåtar – och alldeles efter varje kommersiella spotavbrott inväntar vi ännu fler av Linus absoluta favoritartister! Det finns inte mycket den grabben avvisar som lite sådär, eller rentav dåligt. Men man kanske får ner STIM-avgiften om man höjer allt man spelar till skyarna.

     Linus är lika tillmötesgående vid alla de tillfällen jag ringt in till stationens 020-nummer. Första gången vi talades vid i samband med biljettutlottning, kammade jag hem två biljetter till ett DJ-evenemang med Sidewalk Headliners på KB. För att jag vädrade min åsikter och sa att Linus minsann var snäppet bättre än övriga röster, fick jag dessutom en dubbel-cd med hiphop! När jag ringde på nästa tävling (angående en påskfest på Star Bar) sa Linus att han hade måst köpa en organiser för att kunna hålla reda på allt jag fätt av honom! Han är för rolig! Att jag numera inte hinner berätta vem jag är innan Linus frågar om det är Johan Björnson som ringer – det är bevis på att man blivit kändis på kuppen. Tragiskt nog tror jag det beror på att det inte är så många som i vanligt fall (under competition-lågsäsong) tar kontakt med HitRadio telefonledes. Och själv tröttnar man på att komma till Telenniums folk när radiogubbarna inte svarar. HitRadio har nämligen skaffat sig en telefonpassningsenhet som tar hand om uppringare när Linus & Co vill var oanträffbara. (Men Telennium lämnade faktiskt, på min förfrågan, ut Linus privata mobilnummer. Schysst av Linus att göra sitt 0739-nummer till allmängods.)
     Lite tråkigt är det ändå att HitRadio fegt byter bort, i svensk radio, udda r’n’b-låtar som dem med Kelly Price, Celetia, Tamia och Nicole Renée, mot årsgamla singlar med överexponerade Robyn, E 17 och Lauryn Hill, och en ännu äldre med Eric Gadd. Ja, just dessa utbyten har inte skett, men musiken som spelats på stationen sedan april blev maj är mer inriktad på att stanna kvar vid artisternas föra singelsläpp och generellt inte släppa fram så mycket strömlinjeformad r’n’b-sensualism från amerikanska duetter, trioler och kvartetter av bitches. Förvisso har HitRadio enligt årets andra RUAB-rapport mist 2 000 av 10 000 regelbundna lyssnare, men inte ska man väl för det gå i fällan att försöka utmana och imitera NRJ?
     Visst hade jag före första maj på ett ungefär pejl på vilka låtar som ingick i en dags fördigförpackade musikmix, men ska man heta HitRadio och ha en slogan som skvallrar om Kiss FM-dyrkan, går det inte att ta bort en av grundbultarna i det förväntade musikaliska utbudet. Linus är en ovärderlig tillgång, men i och med att hans taltid i HitRadio är ytterst decimerad, så vill man gärna höra lite ovanliga låtar mellan hans verbala uppåttjack.

1