Anna N

För mig började det på ett lite annorlunda sätt. 1998 fick jag min första svampinfektion i underlivet. Eftersom jag inte visste var det var åkte jag till sjukhus och de konstaterade att det var en svampinfektion samt gav mig ett receptfritt läkemedel. Efter behandling blev jag fri ifrån besvären.

Det dröjde emellertid inte länge förrän de kom tillbaka. Jag behandlade mig åter men infektionen återkom. Jag gick till ungdomsmottagning och fick tips om att inte tvätta mig så ofta, bära luftiga underkläder m.m. Men jag använde redan mild tvål och gick i lång kjol med bomullstrosor. Läste mycket om svampinfektioner och provade olika kurer. Infektionerna återkom och ingenting verkade hjälpa. 1999 gick jag åter till läkare. De konstaterade på nytt att jag verkligen hade svamp och ville skriva ut starkare piller. Jag fick höra att det var väldigt vanligt att unga tjejer hade svamp och fick samma tvätt och klädtips igen.

Svampinfektionerna fortsatte att avlösa varandra (sexlivet existerade knappt) men jag hade nu kommit på att jag kunde döva klådan med Tea tree créme.

2000 gick jag till en privat gynekologklinik som en bekant rekommenderat. Gynekologen som arbetade mycket med barnlösa par kunde genast konstatera PCO (och insulinresistens) efter ett vaginalt ultraljud där det syntes att jag inte hade några mogna ägg i mina äggstockar. Svampen och min oregelbundna mens gjorde bilden komplett. Han hade förut ordinerat olika sorters hormonpreparat men sa att det blev mycket bieffekter av sådana. Jag fick därför prova Glucophage som egentligen är en diabetesmedicin. Den gör så att mina celler kan ta upp och bryta ned sockret. Jag tar två tabletter om dagen, en till lunch och en till middag. Jag försöker äta regelbundet och inte så mycket socker mellan måltiderna. Svampinfektionerna försvann direkt. Vid återbesök konstaterades att min ägglossning hade kommit igång. Idag lever jag som vanligt.

Jag och min läkare har pratat mycket om sjukdomen. Jag har förstått att jag är lite ovanlig eftersom jag är smal och inte har så kraftig behåring. Det var inte förrän jag surfade in på denna sida och fick läsa om hur svårt det har varit för andra som har sjukdomen som jag insåg att det kan vara så allvarlig. Jag förstår nu att jag kanske måste vara mer ordentlig med vad jag äter och att jag kanske kommer att ha problem med att bli med barn.

Tillbaka till Pco-sidan Tillbaka till erfarenheter

© 2002 susss.geo@yahoo.com

This page hosted by Get your own Free Home Page