Vi ger oss iväg. Skönt att slippa bära! I kanadensaren bestämmer främre man takten och bakre man riktningen. Freddan (fram)och jag (bak) börjar i kandensaren och det blir sick-sack i början. Precis som uthyraren sagt ser vi snart fiskljusar. Sveriges största bestånd ska finnas här. De seglar ovanför oss för att se till att vi inte närmar oss boplatserna. Verkar onödigt eftersom bona är i talltoppar! Vi turas om att paddla kajaken. Den är snabbare och ger en skönare rörelse för kroppen. Man sitter lågt, precis nere vid vattenytan. Så blir det Freddans tur att ta kajaken, men … han kommer inte ner, sittbrunnen är för liten!

Lagom till lunchrasten kommer duggregnet. Det blir gulaschsoppa från burk, mjukostmackor och folköl. Lite ovant att gå iland och ombord utan brygga.

Båven har formen av en sjöstjärna. Vi börjar i nordväst längst ut i en tarm. Vi har motvind och får det hela dagen. Vi möter bara en båt på hela dagen. Efter 6 timmars paddling är vi framme vid Prästön där vi sätter upp tältet. Nu regnar det rejält. Bara Järven har varit rutinerad och tagit stövlar. Vi går runt den lilla ön, det finns hela fem eldplatser. Nu är vi glada över tunnorna, praktiskt och enkelt att hålla grejerna torra. Vi tänder engångsgrillen, men en skur släcker den. Nu är det kris. Ska vi äta köttet rått? Som ingenjör Andrée och grabbarna gjorde. Som tur är har vi en scout ibland oss. Järven lyckas få upp så bra glöd i eldstaden att vi kan grilla köttet genom att lägga grillådan i glöden. Tillsammans med en flaska rött sitter köttet bra! Det slutar regna. Kaffe. Lägereld. Utsikt över vattnet. Då vi krupit in i tältet kommer häftigt regn och ett rejält åskväder. Som final en stor knall rakt ovanför oss. Men tältet håller tätt.

På söndagmorgonen har ovädret dragit undan. Och vinden har vänt så vi får motvind hela hemfärden också. Vi ger oss ut i växlande sol och frisk vind. Det går gäss rakt emot oss. Vid ett par uddar har kanadensaren nästan svårt att komma förbi. Men ett par powerbars stärker oss.

På hemvägen möter vi inte en enda båt. Däremot ser vi en och annan som klipper gräsmattan eller ser om husen. Vi passerar en stor gård, en fin kyrka , en gammal prästgård och några stora hus, ser en flott herrgård, men det är knappt några vanliga fritidshus. Att paddla påminner om att åka långfärdsskridsko. Man ser långt. Man är utsatt för vinden. Man vill inte hamna i vattnet. Järven berättar hur man ska ta sig ur kajaken vid kappsejsning: (1) hängande upponer under vattnet spänner man loss stänkskyddet (2) sedan slår man en kullerbytta ut ur kajaken. Vi testar inte denna gång …

/Arvid