 |
||
|
Och Skruttet flög helt glatt i Knyttets famn och viskade: glöm bort hur hemskt det var och minns att allt det roliga är kvar! Jag längtar efter havet som jag aldrig har fått se och att samla vackra snäckor är en underbar idé! De reste redan samma natt i filifjonkans båt. Och alla homsor hurrade och skrek och bar sig åt, nu gungar glädjelampor över havet, var man ser, nu tröstar vi varandra och blir aldrig rädda mer! |
||
Tove Jansson |