Handling: Silje Arngrimsdotter är på flykt undan sitt barndomshem genom det pesthärjade Trondheim. Hon är svulten, ensam och rädd. Frusen söker hon sig in i staden för att söka värme vid likbålen. På sin väg in till staden finner hon en liten flicka på två år som gråter hjärtskärande vid sin mors kropp. Hon tar sig an den lilla och kallar henne Sol. Flickan och Silje fortsätter  genom den sjuka staden och ger sig så småningom ut genom stadens portar. Där hör Sol och Silje ett litet barn skrika. Silje med sin livliga fantasi tror att barnet är en myling, en död baby som försöker locka de levande i fördärvet. Men Sol släpar henne med sig bort till babyn. Då finner de den helt nyfödda pojken med en patetisk liten mjölkflaska stående bredvid sig. Ett bevis för en ensam mors förtvivlan. Silje tar sig an barnet som hon signar Dag.

Längre fram möter hon en skrämmande man som ber henne om hjälp. Mannen vill att hon ska rädda hans bror undan knektarna. Silje går med på det och de hjälper henne ut ur staden. Men Heming, mannen hon hjälper är en vacker ung yngling och Silje faller för hans vackra ansikte tills hon en dag inser att hans fagra yttre döljer en ondskefull själ. Tengel, mannen som en gång bett henne om hjälp dyker upp med jämna mellanrum och tycks alltid finnas där när hon behöver honom. Hon lär sig tycka om honom, men familjen hon bor hos varnar henne och säger att det är en farlig hjälpare hon fått. Hon får då veta att han är Tengel av Isfolket...

Omdöme
En av de bästa Isfolksböckerna. Kanske tycker jag det för att det är alldeles nytt och fräscht. För att det känns både spännande och ovant med Isfolket. Men Tengel och Silje är trots allt några av de karaktärer i Isfolket som fastnar i minnet och som man "blir bäst vän med" av alla de man möter under denna långa resa tillsammans med den fördömda ätten.