Kroatien
Kroatien är inte jord,sten,vatten
Är Kroatien ett ord,som jag lärt av min mor
Och det som i ordet ligger,
Djupare än ordet själv.
Just det ,djupare,fäster mig med Kroatien.
Med Kroaternas Kroatien, med deras lidanden
Med leende och förhoppning,
Med manniskor Hon binder mig.
Och jag som Kroat är
Alla människor bröder.
Vart jag går är Kroatien med mig.
Molnfri himmel,högrest panna,
Huldaste barm,mildaste natt,
Varma somrar,gärning sanna
Klara vattnet,klara ögat,
Stora mänskor,stora fjällar,
Röda viner,skära kinder,
Starka blixtar,starka lemmar -
Ja,detta vårt fosterland är!
Rusa Sava,Drau rusa,
Ej du Donau din kraft minska,
Säg till världen,vaert du brusar,
Att sitt hem Kroaten älskar,
När hans åkrar solen värmer,
När i hans ekar nordan rör,
När hans döda gravar gömmer,
När hans livfulla hjärta slår!
Kroat är min far
Kroatien min mor
och Kroat
(alla bör veta)
ska jag alltid heta....
Ljudevit Vracaric
översättning av: Mate Tafra