takpannor, monopol och makt, Braas och Bender

Fula TaktrickTaktick 

Till kapitel II        III:e och Sista Kapitlet                                 English 
                                        

v2000.gif (9798 bytes)

Tyska Braas och Svenska Benders agerar i  gemensamma,  dolda aktioner, för att klämma maximala priser ur marknaden.

Olagligt, fult, hänsynslöst, borde stoppats för många år sedan. Läs vidare, kopior på olagliga kontrakt, ljudfil från inspelat samtal och annat som visar den verklighet som sätter konkurrensen ur spel och gör det möjligt för giganterna att ta ut överpriser för takpannor.

                                                                                                                                                 Nästa sida
                   
                                                          

                                               T

Den tyska gigantkoncernen Braas gick in i Sverige på 90 talet, fullföljde vad dess moderbolaget Redland påbörjat i Norden och  köpte upp ett tjugotal takpannefabriker.  De flesta lades nästan omedelbart ned, till och med bröts ned med maskiner för att ej kunna återuppbyggas (se listan nedan). Braas behöll de största: Zanda, Jönåker och Vittinge. Etableringen följdes upp med ett tyskt/svenskt bolag  i Sverige.

Därmed säkrades  kontroll över mer än 50% av all tillverkning och försäljning av takpannor i landet. Starkt och skickligt.

Giganten Braas nöjde sig dock inte med en stark etablering. Marknaden skulle kontrolleras i en maktposition.                       

För att åstadkomma detta inleddes ett samarbete med Benders Takpanne- industri, största taktillverkaren efter Braas. Samarbetet tålde inte dagens ljus och skedde därför dolt och med hjälp av bulvanföretag. Överenskommelse träffades mellan Braas och Benders.  Tillsammans skulle de  förvärva och lägga ned den sista av de få kvarvarande tillverkarna som kunde bjuda konkurrens. Detta företag hette Hultapannan AB.  Därefter var konkurrensen försumbar och marknaden strukturerad enligt vvd Ove Benders information omedelbart efter köpet.  
                                                                                                                                                   Nästa sida

 

                                           T

Benders fick agera köpare, Braas höll sig dolt eftersom de redan var alltför stora för att få tillstånd att köpa ytterligare företag.

Undertecknad, författare till denna information var försäljningschef hos Hultapannan vid köpet. Förhandlingar mellan Braas och Hultapannan skedde öppet i min närvaro.

                                                         T    

Carl-Erik Hansson ägare och vd för Hultapannan AB krävde bl a att Braas skulle ansvara för finansiering av ett blivande bolag där Hansson avsåg att bedriva agenturförsäljning av takpannor bl a från Holländska Koramicgruppen - konkurrenter till Braas. Hansson krävde dessutom att Braas skulle hålla honom med tjänstebil och betala hans lön fram till pension. Stora, tillkommande kostnader utöver själva köpeskillingen således. Men den undanröjda konkurrensen var värd priset för Braas.   

                                                                                                                                                 Nästa sida
                                                                                                                                               

                                                           T

Hansson lät upprätta
avtal  med sina krav. Det skickades runt med fax mellan berörda köpare av Hultapannan: Braas och deras bulvanföretag.  Benders var ej med här och det säger en hel del om vem som var verklig köpare.  Avtalet godkändes och förvärvet av Hultapannan AB kunde avslutas, vilket ägde rum i oktober 1994. Hansson påpekade särskilt fördelarna  med braasöverenskommelsen:  nu kunde priserna hållas uppe och stämmas av mellan konkurrenterna Braas och Koramic. Exakt det som konkurrenslagarna förbjuder.                                                                                                                           
                                                           T

Året tidigare hade Carl-Erik Hansson en helt annan uppfattning om samma sak. Då hade Braas förvärvat ett annat företag och listan på förvärvade företag var redan lång.

I mars 1993 lämnar  Carl-Erik Hansson in anmälan till konkurrensverket mot Braas´ för olagligt företagsköp,  med en lista på av Braas uppköpta och nedlagda fabriker i Sverige, Danmark och Norge. Redan då var vi alla överens om att det var en gigantisk maktposition och monopolbildning på gång av Braas.
                                                                                                                                              Nästa sida

                                                T

Konkurrensverket vidtog inga åtgärder mot Braas med anledning av Carl-Erik Hanssons anmälan. Verket har hittills ej heller vidtagit åtgärder med anledning av Jan Öhlunds anmälan mot Braas som lämnades in vid Hultapannans förvärv och nedläggning. Bristande resurser och omorganisationer i stor skala anser jag vara den direkta orsaken. I grunden är det naturligtvis så, att om den politiska viljan finns så finns det också resurser. Åtminstone 50% av den svenska produktionen lever skyddat bakom någon form av olagligt maktmonopol. Under senare år har även svenska tak, vilka i högsta grad är utländska tak, bestående av LafargeBraas med stöttning från Benders, lyckats med detta. De svenska byggmaterialpriserna är högst inom EU. Makt och monopolbildningen ger de utländska giganterna ofantliga summor på svenska folkets bekostnad. 
                                                   T
Ett viktigt instrument för Braas/Benders när de skapar sin maktposition på den svenska marknaden är smutskastning, förtal och förvrängning av verkligheten. Takpannefabriken A-Roof i Voullerim, Norrland, är ett konkret exempel bland flera. Vvd Ove Bender lämnade falsk information till tidningarna:  marknaden övermättad med överproduktion, den hade startats med bidrag, den var gjord
av gamla, begagnade delar och således oduglig för produktion.   
                  Nästa sida


Braas´folket figurerade flitigt i kulisserna.  Braas/benders lyckades få död på fabriken. Inte nog med det, de lyckades även, efter konkursen, förvärva den för en ringa penning, montera ned den och skeppa den till en blivande Lafarge anläggning i USA. Fabriksanläggningen hade tydligen hög kvalitet, men bara i de rätta händerna. Efter A-Roofs fall har de startat byggnation av ytterligare två fabriker!!! Övermättad marknad och överproduktion gäller endast om någon annan än Braas bygger fabriker.

Under 90 talet var priserna på takpannor i Sverige väsentligt lägre än i dag.

Vi kunde t o m exportera takpannor inom Europa. Konkurrensen är nu i stort sett obefintlig. LafargeBraas/Benders har "strukturerat"  marknaden och kontrollerar prissättningen. Export är otänkbart. Däremot lönar det sig att importera. Benders t. ex importerar koninuerligt fulla långtradare med takpannor från sin fabrik i Tyskland och säljer i Sverige. 

Kapitlet om smutskastning, intriger, infiltration och inblandning från vattenfall och Nutec är mycket omfattande se kapitel II. 

                                                     Tillbaka

1