Ekonomi och miljö går hand i hand eftersom miljön förbättras om
vi spar på energin.
SPARA PÅ ENERGIN
EU beräknar att vi kan spara 10% av hushållselen genom att stänga onödigt
påslagna
lampor och stand-by funktioner på hushållsapparatur. Det är ju vällovligt
och ambitiöst tänkt, men totalt sett blir det ju bara 10% av dom 20 - 25%
som
hushållselen utgör av den totala privata hushållsenergin, dvs 2 - 2,5%.
Jag påstår att vi endast genom att styra våra villavärmesystem bättre
kan spara 10
- 30% av den totala privata hushållsenergin.
Detta gäller äldre hus, eftersom nybyggda villor är mycket ekonomiska.
Vi
borde inse att energin är så viktig och ändlig, att vi redan nu börjar
spara på
alla sätt vi kan för att våra ättlingar ska få en dräglig tillvaro. Det
finns
enligt min mening ingen ny energikälla som löser alla energiproblem.
Vi får gneta och spara, och utnyttja alla dom små resurser
vi har.
Jag har ingen erfarenhet av industrins energiförbrukning,
men jag misstänker att man kan spara ännu mer där.
Vi kan minska energiförbrukningen i våra villor på flera sätt.
Att isolera våra hus väl är mycket viktigt, inte minst för att få
en jämn boendetemperatur både sommar och
vinter.
Tilläggsisolering är en stor ombyggnad, och bör göras i samband med
renovering av huset.
Vi bör också anpassa och trimma våra värmesystem så att vi minskar
förlusterna så mycket som möjligt.
Min avsikt nu, är att
skriva om våra villavärmesystem. Hur ska vi trimma våra befintliga system,
samt
hur ska vi med små medel förbättra dem?
Dagens villavärmesystem innehåller
en brokig samling av värmekällor, även om direktel och oljepannor
dominerar
ännu. Det är främst värmepumpar och golvvärme som har tagit
marknadsandelar,
och den principen är enligt min åsikt den bästa baslösningen på ett
villavärmesystem.
Det finns förståss ingen regel utan undantag, och det gäller att
golvvärmen har dom förutsättningar den behöver för att fungera effektivt.
Jag
återkommer till golvvärmesystem.
Vedpannor med ackumulator är ett annat
bra val om man har billig ved, även om det skapar en del arbete.
RÖRMOKARE ÄR KONSERVATIVA . Regel nr 1 Det som är viktigast för en installatör (rörmokare) är
att kunden får varmt vatten
till dusch och disk, samt att huset håller den önskade innetemperaturen
(18 -22
grader).
OCH DENNA REGEL FÅR MAN ALDRIG VIKA FRÅN.
Regel nr 2 Sök bästa totalekonomi på värmesystemet.
Det som vi ska lära oss är att kombinera
regel nr 1. o 2.
DRIFTSEKONOMI
Installatören ser mindre på den totala kostnaden av en installation:
materialkostnad,
arbetskostnad, drift- och personsäkerhet, enkelhet i skötsel och underhåll,
driftsekonomi, lång livslängd mm.
Många installatörer har inte heller
dom grundläggande kunskaperna i energiekonomi, och det beror nog på, att i
varje detalj man ska ekonomisera, ställs man inför flera val:
regel nr1,
initialkostnad, tillräcklig effekt, driftskostnad, livslängd mm.
Av detta
väljer installatören att prioritera regel nr 1.
På senare år har dock miljöfaktorer börjat spela en
roll för kunderna, och det har gjort att många
kunder har valt att installera tex solvärme i sina hus. Solvärme är ett
bra komplement, om det integreras i värmesystemet på ett bra sätt. Det var solvärmeinstallationerna som fick oss att grundligt studera
värmeekonomi,
eftersom solvärmetillskottet drunknade i hus som slösade mycket med
energin.
Dom flesta förekommande värmesystem är väl beräknade ur synpunkten att
dom ska ge den önskade boendemiljön,
(för den installatör som underdimensionerat
ett värmesystem gör det inte två gånger, eftersom kostnaden att rätta
till felet är mycket hög). Jag har själv råkat ut för detta.
Ekonomi har
däremot inte haft hög prioritet förrän det senaste decenniet och knappt
det,
eftersom
många anser att värmekostnaden är ofrånkomligt hög.
När
man ska beräkna och utforma ett system, gäller det att man inhämtar
kunskaper
om huset och människorna som bor där, eller åtminstone kan kategorisera
dom boende
i beteendegrupper. Tex: tonåringars duschvanor, badkar eller dusch,
biltvätt
med varmvatten mm, (för att göra en korrekt dimensionering).
Fabrikanterna
av värmeaggregat har ofta en ritning med alternativ på system som är väl
genomtänkta,
men fungerar bäst i nybyggda villor.
Gamla villor har redan ett
värmesystem, och man byter inte ut allt, därför måste man där kompromissa
och
anpassa de nya delarna så att den totala lösningen blir bra ur alla
synpunkter.
Installatören går i bästa fall efter fabrikantens ritning eller så gör
han som han alltid har gjort, för det har alltid fungerat.
SYSTEMUPPBYGGNAD
Det gängse vattenburna villavärmesystemet består av ett antal
väggmonterade
värmeradiatorer (element), samt av någon form av panna med
varmvattenberedare
och värmeshunt.
Till denna panna är en värmekälla kopplad, vilken ska se
till att pannan håller en temperatur av ca 50 - 70 C grader. Det blir
ett enkelt system, men inte särskilt ekonomiskt.
STYRNING
Det är lika viktigt att styra systemet på ett bra sätt, som att man
har ett
bra system. En shuntstyrning med utegivare är bra att ha som grund,
men inte nödvändig.
Eftersom dom flesta radiatorsystem är parallell- kopplade, gäller
det att se till att inte någon slinga är kortsluten, så att hett vatten
kommer
tillbaks till returledningen. Då blandas vattnet i acken, och den töms
på värme
alldeles för fort. Det finns seriekopplade radiatorsystem, men dom
passar bara
för olje eller El-drift, och är inte lämpade för energisparsystem,
för flödet
måste vara tillräckligt stort för att temperaturen inte ska sjunka
nämnvärt
genom hela radiatorsystemet. Mao kommer returledningen att ha en hög
temperatur.
Man kan inte trolla tyvärr.
Värmeavgivande element (radiatorer mm),
samt värmeöverförande element (värmeväxlare mm) ska vara så stora som
möjligt
(överdimensionerade), platsbrist och kostnad är gränslägen. Detta ger
möjlighet
att sänka arbetstemperaturen, och därmed minska förlusterna. Då får man ett minskat styrningsbehov på köpet.
