ENERGIHJULET
EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER MAN SJÄLV
KAN UTFÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA
SIN VÄRMEEKONOMI.
HUR SKA JAG GÖRA MITT HUS VÄRMESYSTEM MER EKONOMISKT ?
Det är viktigt att systemet är noggrant intrimmat för att få lägsta möjliga
energiförbrukning.
Att trimma ett värmesystem kräver goda kunskaper i ämnet, så att du
vet vad du gör, eftersom det finns lika många olika system, som det finns
hus.
Dessutom finns det en mängd medier att avge värmen med.
Värmen ska dock alltid avges till rumsluften i slutändan.
Det finns några saker som ska göras på (nästan) alla vattenburna
värmesystem.
Du som har ett seriekopplat värmesystem kan inte göra speciellt mycket åt
detta, utan större ombyggnad tyvärr.
Begär offert på ombyggnad till ett parallellkopplat system i samband med
andra rörmokarjobb, eller överväg att byta till golvvärme, är det bästa råd
jag kan ge.
Jag ska ge ett råd till dig som har ett vattenburet, parallellkopplat,
väggradiatorsystem (väggmonerade element). Detta är den enklaste åtgärden,
men är viktig för att du ska kunna börja din väg mot värmeekonomi.
Detta kan husägare utföra själv och är ett första steg.
Varje väggradiator har två kranar, en övre, som du reglerar din rumsvärme
med, och en undre, som rörmokaren justerar in när han/hon monterar
systemet. Men eftersom installationen ibland sker på sommaren, kan det
vara svårt att känna av flödet, vilket gör att många hus har dåligt
injusterade radiatorer.
Den här trimmningen bör göras när det är kallare än +5 gr utomhus, för att
man ska kunna känna temperaturskillnader.
Hela radiatorsystemet ska justeras samtidigt, dvs alla radiatorer.
Målet är att ha så öppet system som möjligt, dvs man ska börja med helt
öppna kranar, och strypa endast där det behövs för att få samma
temperaturfall på alla radiatorer. Om det är för litet temperaturfall på
en radiator, betyder det att andra radiatorer inte får den energi de behöver,
samt att pannans botten får tillbaks hett vatten. Pannans nedre del ska vara
så kall som möjligt, eftersom eldstaden har stor oisolerad kylyta och leder
direkt ut i skorstenen. Den är en stor energislukare).
Det öppna systemet betyder att en större del av radiatorn värms upp, och
avger värme, vilket i sin tur betyder att temperaturen kan sänkas, som leder
till att värmeförlusterna minskar.
Börja med att öppna den övre kranen helt. Om det sitter en rumstermostat,
måste den skruvas loss först, annars kanske du inte kan öppna den helt.
Kom ihåg att märka ut vridningsvinkeln i de fall den är justerbar.
Min åsikt är att du ska kasta bort dessa och ha den övre kranen helt öppen,
eftersom radiatortermostater kräver att du har konstant hög temperatur på
pannans framledning, (det vatten som kommer från pannan), och istället
satsa på
en shuntautomat med utegivare och EN rumsgivare (som styr värmeshunten) i
det rum där du vistas mest.
Detta är ett andra steg mot din värmeekonomi.
Du ska se till att vattnet TILL varje radiator är lika varmt, och vattnet
FRÅN varje radiator är lika kallt. Om du inte har en bra tempmätare, så är
handen en bra grov mätare i temperaturområdet 20 - 45 C gr.
KOM IHÅG, gör inte följande själv, om du känner dig osäker, eftersom det kan
resultera i att vatten flödar på golvet.
Behövs det en justering, är det den undre kranen som ska justeras.
Den sitter under en plugg i den nedre anslutningen till radiatorn.
Ibland kan den saknas, då får den övre kranen tjäna som justering istället.
När du ska justera den undre kranen måste du se upp, den kan vridas tills
den faller ur och vattnet forsar ut på golvet. Börja istället med att vrida
medsols och stänga kranen medan du räknar varven, så du får ett
utgångsvärde.
Ja, jag har funderat mycket, hur jag ska kunna ge er ett bra råd, utan att
ni talar om vad ni har i era värmesystem, men jag tror att den här typen av
system är ganska vanliga.
Nu kan det ju hända att du inte får rätt rumstemperatur i alla rum iallafall,
men då är det andra åtgärder som ska utföras. Man ska då först ta reda på
orsaken till obalansen.
Det kan vara ett golvdrag i ett rum, för få/små radiatorer eller något
annat.
ETT PRAKTISKT ALTERNATIV.
Jag har ett vattenburet parallellkopplat väggradiatorsystem med El-patron i
pannan. Toppeffektbehovet är ca 8 kW vid 50 C gr framledningstemp.
Jag har testat ett system med shuntautomat (inställd på 20 C gr) rumstemp,
där panntemperaturen följer shuntens värmebehov, kompletterad med
rumstermostat (inställd på 21 C gr) som styr min El-patron. En
solvärmeanläggning ger ca 2500 kWh/år i tillskott.
Detta har gett mig ca 9500 kWh/år i besparing.
Funktionen är som följer:
El-patronen styrs primärt av shuntens värmebehov, och håller pannan några
grader över detta. När det blir 22 C gr eller varmare i rummet stoppar
El-patronen, och när det blir 20 C gr eller kallare, startar den och ger
vad shuntautomatiken begär. På vintern når rummet nästan aldrig 22 C gr,
varför pannans temperatur flyter mellan 30 - 50 C gr. På sommaren är huset
nästan alltid varmare än 21 C gr tack vare passiv solvärme, varför
El-patronen sällan behöver starta. En 100L El-beredare ger varmvatten när
solvärmen inte räcker till. Vid en jämförelse av investering/besparing fås:
Solvärmeanläggning kostar 20.000 - 30.000 kr och ger 2.500 kWh/år.
Styrutrustning kostar 5.000 - 10.000 kr och ger 7.000 kWh/år.
