Part A: Koncept, Metoder och Resultat

Kapitel ett: Första steget i en dialog
Kapitel två: Utvecklingländernas ökande betydelse
Kapitel tre: Generell syn på energisubventioner
Kapitel fyra: Resultat i siffror
Bilaga till Part A: Metoder, Koncept och Data

Part B: Studier om länder

Kapitel Fem: Kina
Kapitel Sex: Ryska Federationen
Kapitel Sju: Indien
Kapitel Åtta: Indonesien
Kapitel Nio: Iran
Kapitel Tio: Syd Afrika
Kapitel Elva: Venezuela
Kapitel Tolv: Kazakhstan
Bilaga till Part B: Möjliga förtjänster av minskade CO₂ Utsläpp genom globala avtal

Part C: Data Sektion – Kund- och Referens Priser

HUVUDINNEHÅLL

Energi subventioner, speciellt sådana som uppmuntrar till energikonsumtion genom för låga priser, orsakar stor belastning på ekonomi, effektivitet, miljökvalitet och statsbudget. Fastän detta är principiellt känt och accepterat, finns det lite detaljstudier om hur mycket man kan tjäna på att avskaffa dessa. Informationen är speciellt dålig till utvecklingsländerna, vilka kommer att stå för två-tredjedelar av energins konsumtionsökning 20 år framåt.

"International Energy Agency" (IEA) beslutade att göra den här undersökningen, för att åtminstone rätta till de största bristerna i information. Projektet är en stor framgång, när det gäller att identifiera huvudeffekterna av nationell konsumtion, koldioxidutsläpp och den påverkan energisubventioner, i utvecklingsländer, har på globala energimarknader.

Avskaffande av energisubventioner hjälper till att nå de tre delmålen för ett energiuthålligt samhälle: Social välfärd, miljöns bevarande och ekonomisk tillväxt. Kontanta medel för subventioner kan dirigeras om till social utbyggnad och löneutjämningar. Miljöns bevarande blir lättare om energin har rätt marknadspris, vilket kan minska både nationell och global nedsmutsning,
(inklusive CO₂ utsläpp). Ekonomisk tillväxt underlättas genom mindre energislöseri och lägre statsbudget. Borttagande av subventioner har också en långsiktig effekt. Det leder till en ökad välfärd, genom att ta bort en stimulering till överkonsumtion, (vilket leder till snabb utsugning av nationellt kapital), och främjar teknikutveckling.

Undrsökningen bekräftar att ett kraftigt underpris på energi förekommer i 8 av de största länderna utanför OECD: Kina, Indien, Indonesien, iran, Kazakhstan, Ryssland, Syd Afrika och Venezuela. I genomsnitt, för alla dessa länder (plus Brazil) är kundpriserna approximativt 20 % under marknadspris. Trots kraftig förbättring på senare år, till att gå mot en rationellare prissättning och marknadsanpassad politik. Dessa prissubventioner resulterar i stora ekonomiska förluster och medför också en tung börda på miljön. Den detaljerade kvantitativa analysen tror att avskaffande av energi- subventioner i dessa 8 länder skulle innebära:

• Minskad total energikonsumtion med 14%;

• Ökad GDP tack vare effektivare ekonomi med nästan 1%;

• minskade CO₂ utsläpp med 17%; och

• nationella miljöförbättringar, tex minskad lokal nedsmutsning.

Positiva effekter på hela jorden förväntas. Borttagande av subventioner i alla 8 länderna skulle minska energikonsumtionen med 3,5 % ur global synpunkt.
Därmed skulle koldioxidutsläpp CO₂ minska med 4.6%.

Dessutom kan man förvänta sig en del dynamiska vinster. Energistabiliteten i världen skulle förbättras pga minskad total energikonsumtion, och resp lands handelsbalans skulle förbättras tack vare minskat importbehov. Världsmarknaden för naturgas och petroleum produkter skulle särskilt tjäna på en sådan omställning. Viktigast, länder som reformerar energisektorn erhåller mer dynamisk industri(mer lättrörlig) tack vare konkurrenskraft och tyngd. Det ger också en accelererad utveckling av teknologi, samt affärsmässig syn på energiexploatering, produktion, distribution, och försörjning.

Det finns dock stora skillnader mellan de berörda länderna, typ av subvention storlek, och politikens mål. Energisektorn i alla dessa länder har någon form av statliga styrmedel. För det mesta är målet att ge medborgarna ett lägre energipris, så att så stora grupper av människor som möjligt ska ha tillgång till energi. Många länder subventionerar också energiproduktion, för att säkra export och skydda arbetstillfällen. Sådana subventioner, vilka skulle motverka konsumtion, om dom ger högre priser än annars, är behandlade, men inte kvantitativt undersökta i den här studien.

De flesta länder utanför OECD, inkl de ovan nämnda, är nu på jakt efter en politik ämnad att öka marknadens betydelse i ekonomin och dess betydelse för landets energiförsörjning. Den processen speglar vad som är på gång, eller redan uppnått i OECD-länderna. I de flesta fall, är avskaffande av energi-subventioner och priskontroll, av avgörande betydelse för den politiken. OECD-länderna har haft enorm framgång i minskade subventioner för energiproduktion, konsumtion och fri prissättning. Trots detta, används de fortfarande för att skydda industrier, eller undestödja investeringar i alternativa energikällor och effektivare energiutnyttjande. Utanför OECD, där subventionerna ofta används till sociala ändamål snarare än av miljöskäl, har förändringen gått långsammare och med stor variation i reformerna.

Statsledarna ser ofta borttagande av subventionerna som ett övergivande av social välfärd, vidare kan det innebära kortsiktig prisökning på energin. Socialpolitik kan utövas effektivare med direkt riktade åtgärder, till den fattiga delen av befolkningen, än med energisubventioner. Ett socialpoitiskt system som riktar sig direkt till den minst bemedlade delen av befolkningen, är effektivare än låga energipriser. I många utvecklingsländer, har de fattiga ändå inte tillgång till de subventionerade energierna, så politiken blir felriktad. Konsumenter är också skattebetalare, och skattebetalare tjänar ju på att subventionerna tas bort.

Att överge subventioner i en allomfattande reform är långt ifrån en enkel process. Korttidseffekterna på vissa befolkningsgrupper kan innebära stark politisk opposition, men ett shifte mot en öppnare marknad, med en prissättning som reflekterar kostnaden är ändå att föredra, och är inte längre föremål för debatt i de flesta länder. Resultatet av den här studien undestödjer argumenten för att fortsätta och intensifiera dessa reformer mot öppnare ekonomi.