Hittade en tom yta mitt på planen där han i lugn och ro hela tiden kunde ta emot bollen och vända upp för skott eller vidare fördelning. Gjorde lite som han ville med SOTarna, vilket också visade sig i protokollet. En mycket bra match där Olausson visade upp hela registret, inte bara framåt utan tog också ansvar hemmåt när hönshjärnorna till backar stormade frammåt med dragna vapen (nåja, lite överdrivet...).

Martin 

Gör som vanligt en stabil insats på sin backplats, offensiv och strategisk. Lyckades med ett solo-mål även den här matchen (otroligt att Peder får ass), dock inte lika stilfullt, efter att ha balanserat sig i läge med stark bakvikt tofflade han in en skuttande disktrase-träff vid stolproten med vilt flaxande armar, allt för att störa målvakten i sin koncentration.

Kanske den mest ansvarskännande backen i dagens VK, säkrade ofta defensiven med sina krumma ben och sin pannbiffs-fysik. Denna pissmyra springer man inte rakt igenom (, möjligen över).

Kom som ett yrväder (i det här fallet sist och oanmäld). Har nu kommit in i matchandet på riktigt igen efter sitt speluppehåll, det syntes från första stund. Det finns ingen som kan stressa och slita som våran smålänning, snappade upp och störde ideligen SOT's uppspel med sina obeskrivligt långa ben. Tyvärr inget utrymme för Vimmerby-släggan idag.

Man kan ju tro att Elster stod och pillade navel-ludd (, eller troligare konkelbär ur klyftan) i en match som slutar 7-2, men icke, det fick han inte tid med eftersom SOT lämnade en anfallare extremt högt uppe i planen och det ledde till en massa förtret, dels i form av frilägen, dels i ren frustration eftersom Tysken måste skrika sig hes efter våra backar som oavbrutet travade upp i anfallet (fanns ju gott om ytor mot SOT's tre övriga spelare). Räddade flertalet frilägen och andra omöjliga skott, med lite oflyt hade det varit mycket jämnare i målprotokollet. Totalt chanslös på målen. Nja, 2-1 målet kan man ju diskutera, att själv putta bollen i mål efter en klassisk popcorn-greppning är kanske inte världsklass. Elster hävdade själv efteråt som vanligt: - "Den var aldrig inne!".

Jobbar lite annorlunda, bygger sitt spel på överraskning. Kan springa runt och göra de enklaste misstagen ett tag, se ointresserad ut, precis så länge att motståndarna stryker honom från bevakningslistan, för att så, helt plötsligt, blixtra till med två bländande bollkontakter och vips, en strut! (...eller två)

Inte riktigt på topp idag, bollen för hal, fötter och huvud inte riktigt i synk.

Årsdebut och nerverna uppenbarligen långt ifrån kontrollerade. Bara en sådan sak som att Nisse inte gjorde en enda dribblingsräd säger det mesta. Däremot en massa felslagna passningar och missade lägen. Passningarna, om inget annat, brukar i alla fall vara en klass bättre. Hoppas vi får se denna legend i en match till innan säsongen är över, nu när nerverna har lagt sig lite.