Peder tar ett mycket stort defensivt ansvar i VK. När andra blint rusar fram i anfall har Peder örnkoll i försvaret. Kan i bland se ut som han bara promenerar omkring, vilket den yngre delen av publiken högljutt uppmärksammade, men varenda steg är väl genomtänkt. Att han dessutom hinner med att dundra in en i krysset och en som ”hade gått i krysset om inte Mats nickat bort den” gör inte Peder’s insats sämre.

Visade med önskvärd tydlighet att anfallet är Fredriks rätta plats. Var innan match tveksam till att han skulle vara lösningen på VK’s bristande målfarlighet, men han ligger nog hemma nu och kliar sig nöjt i naveln hur fel han hade. Inte bara för att han gjorde två mål och en ass utan också för att han låg bakom majoriteten av alla farliga anfall. Hade det varit med NHL’s givmildhet det delats ut ass hade nog Olausson haft närmare 7 stycken.

Det räckte med en match för att Sundin skulle hitta rätt i positionerna. En mordern, nytänkande back har hittat till VKFF! Otroligt kul att se honom följsamt smyga med i anfallen utan att för en sekund släppa uppsikten på deras möjlighet till kontringar. Bröt deras anfall vid ett otal tillfällen och hann också med att leverera två ass. Kommer att vara otroligt viktig i årets kamp om guldet.

Marwin 

Satte sig själv i försvaret för att få igång anfallspelet!?. Visade sig vara ett genidrag inte bara för att hans ersättare i anfallet var lysande utan också för att försvarspelet fick ett lugn som ibland har saknats i VK. Släppte inte fram SOT i några farligheter under hela matchen och var också framme i några farliga kontringar. Vi glömmer inte hans häxpipa mot hörnflaggan som Henrik lyckades nicka i mål.

Mats river och sliter som ingen annan. Är en stor anledning till att motståndarna gick på knäna i slutet av matchen. Dom orkade helt enkelt inte med i hans tempo. Är övertygad om att han sprang minst 5 km de 15 minuter han var på plan. Ska ringa Lidingöstafettskansliet och berättar att deras tidtagningsutrusning inte kan ha fungerat under stafetten.

Var väl en aning överraskad att det var Gustafsson som hade den snabbaste tiden på Lidingöstafetten men när man ser honom jaga i Sportfabriken förstår man. Det lyser i hans ögon och jakten tar inte slut förrän han pliktskylldigt går för att byta. När Mats och Jonas är på plan samtidigt framstår rävjakten i England som rena djurvården. En sekund av tvekan vid deras mål samt att vi vill se fler avslut från Jonas gör att betyget stannar på 4-T:n denna gång.