tillbaka
Berättat ev Ray Hemming
Fritt översatt och en något förkortad version av Ray Hemmings brev
från
http://www.visiworld.com/starter/newlight/hemming.htm
Det är förbryllande att se hur en organisation som kräver frihet och
mänskliga rättigheter för deras medlemmar av myndigheterna i denna
världen, kan vara så snabba att neka samma rättigheter för sina egna
medlemmar.
September 28, 1999
Kära Bröder,
Om det finns en lära som människor
förknippar med Jehovas Vittnen, så är det deras undervisning om
blodet och deras vägran att ta emot blodtransfusioner. Det var denna
lära som jag uppriktigt trodde på, och var villig till dö för. Vad
beträffar mina barn, trodde jag, att om ett nödläge uppstod,
skulle blodfri behandling vara svaret, och jag skulle inte se blodtransfusion
som ett alternativ. Förhoppningsvis skulle saker och ting få ett
gott slut. Min tillit till denna lära skulle snart komma att prövas.
Omkring 3 år efter mitt dop,
blev min dotter som då var 7 år gammal mycket sjuk med svår tonsillsinflammation,
hon hade gått ner mycket i vikt, och blivit ganska svag. Vår husläkare
hänvisade oss till ett sjukhus i närheten för samråd. De föreslog
att hennes tonsiller skulle avlägsnas. Läkarna ville inte utföra
operationen utan tillgång till blod, även fastän det var ett relativt
litet ingrepp. Jag kom ihåg att jag nervöst bett honom läsa vår
blod broschyr "Jehovas Vittnen och frågan om blodet", det fanns
inga sjukhuskommitteer och liknande på den tiden. Han sade att han
hade läst broschyren och vägrade diskutera saken vidare. Så vi hade
ett val, skulle vi ta risken och gå med på läkarens villkor? Frågan
kom överhuvudtaget inte upp i våra sinnen, så vi sökte hjälp från
ett annat håll, nämligen homeopatin.
Lyckligtvis var hjälpen vi
mottog, sådan att den hjälpte vår dotter genom den kritiska perioden
och hon återfick sin styrka och hälsa. Aldrig skulle jag ha drömt
om, att jag en dag skulle diskutera det faktum, att Vakttornets
blodpolicy var helt felaktig. Denna blodfråga, är vad som slutligen
ledde till att jag blev utesluten från Jehovas Vittnen.
Allt började en dag, när jag
letade efter upplysningar på Internet, angående läran om generationen
från 1914. Jag kom till websidan
"blodfrågan i nytt ljus". Jag var chockad! Denna websida hade
folk som var äldste och medlemmar i sjukhuskommittéer, och som fortfarande
verkade inom organisationen. Hur kan det vara så tänkte jag?
Den enorma mängden av upplysningar
som presenterades, bibliska och vetenskapliga, erfarenheter av de
som påverkats av denna policy. Vakttornets historik om deras skiftande
ställningstagande med avseende till medicinska ämnen, orsakade att
jag "rev ner starka förskansningar " (2 Korintierna 10:4,5). Jag
presenterade några av dessa upplysningar, i form av ett brev till
en äldste vars släkting var en medlem i sjukhuskommittén. Jag fick
inget svar. Då skickade jag brev till bröder som var förordnade
i församlingen, bad om deras kommentarer, ingen svarade.
Dessa bröder som en gång stod
min familj och mig nära, rapporterade mig. Jag fick snart ett besök
från de äldste. Det blev uppenbart att kontrollmekanismer som verkade
inom denna organisation strypt öppna kommentarer, alla var rädda
för att tala, även privat till mig.
Snart bildades en dömande kommitté.
Anklagelsen? Avfällighet! Jag gick med på att bevista mötet i hopp
om att få dem att tänka annorlunda i denna lärofråga. Jag förväntade
aldrig att de skulle hålla med mig. Jag hade fyra möten, det första
med tre äldste, andra, tredje och fjärde mötet, med fyra äldste.
Jag tror, att till en viss del
fick jag dem att tänka på blodfrågan på ett sätt de inte hade gjort
tidigare. Jesus Kristus talade om tillbedjan av Gud, han sade: "lär
er vad detta betyder ‘att jag vill ha barmhärtighet inte offer’".
Han visade detta med exemplet David, medan han var på flykt från
kung Saul. En präst gav honom några av skådebröden vid templet,
någonting som var mot deras lag. Samma princip skulle logiskt tillämpas
även idag, om vi var under denna lag. Jesus visade att det var kärlek
som var andemeningen bakom lagen. De religiösa ledarna kunde inte
se detta, varför de protesterade mot att Jesu lärjungar plockande
veteax på Sabbaten.
Vill Gud vill ha offret av tusentals
män, kvinnor och barn efter denna lag? Verkar detta logiskt, när
vi begrundar Jesus ord? Han sade: "lär er vad detta betyder". Jehovas
Vittnen som organisation har ännu inte lärt sig denna princip med
hänsyn till blodet.
Det var många punkter som jag
riktade deras uppmärksamhet på, att Jehovas Vittnen faktiskt inte
helt avstår från blod, de accepterar många blodkomponenter. Faktumet
att serum (med blodkomponenter) blev godtagbart för Vakttornet,
på grundval av att det inte var, att livnära sig på blod, och de
erkänner nu att en blodtransfusion huvudsakligen är en organtransplantation.
Är detta att livnära sig på
blod? Det tycker inte jag. Så vad finns det då för grundval att
vägra blodtransfusion?
Det fanns några frågor framförda
av websidan
"blodfrågan i nytt ljus". , vilka jag presenterade för dem.
De äldste frågade varför jag inte framförde dessa frågor till dem
vid London Bethel. Så jag skickade ett brev. Svaret jag fick tillbaka
var såsom jag förväntade. Det fanns inga försök att besvara någon
av frågorna.
Vid slutet av det sista mötet,
informerade de mig att jag var utesluten. Detta var ingen överraskning
för mig. Jag vädjade då till deras medmänsklighet. "Tror du att
detta är Jehovas rättvisa och att ni har handlat med Kristi kärlek?"
Jag sade detta därför att dessa bröder visste vilket arbete jag
hade gjort jag i denna församling och med vilken uppriktighet jag
verkat. Presiderande tillsyningsmannen sade kyligt att jag skulle
"dö vid Harmageddon", om jag fortsatte som jag gjorde. Jag gick
med ett "adjö".
Det ironiska i allt detta är
att Vakttornet kunde ändra sin ståndpunkt angående blodet, som de
har gjort förut och dessa samma bröder då skulle argumentera i den
nya policyn. Sanningen är då inte lärofrågan i detta fallet eller
lojaliteten mot Kristus eller det egna samvetet, utan lojaliteten
till organisatoriska direktiv.
Tillgivne,
Ray Hemming
|