In English




























































Scoutings historia i Sverige och i världen
Under de första åren av 1900-talet hade London stora problem med arbetslösa och kringdrivande ungdomar. En av de få som inte bara noterade problemen, utan också försökte göra någonting åt dem, var armégeneralen Robert Baden-Powell. Hans idé var att ge pojkarna en meningsfull sysselsättning, något som i hans ögon bestod av praktisk verksamhet istället för teoretisk inlärning, samarbete i små grupper eller patruller samt spännande friluftsliv.
År 1907 höll han det första scoutlägret på Brownsea Island för ett tjugotal pojkar hämtade ur Londons alla samhällsskikt. Ungefär samtidigt började han skriva på den bok som skulle komma att heta Scouting for Boys. Då denna gavs ut 1908 växte intresset för scouting rekordsnabbt i England och resten av det brittiska samväldet, och Baden-Powell (populärt kallad BP bland scouter) fann sig snart på heltid engagerad i att åka runt och instruera nya scoutledare. Inom några år skulle också scouting ha spridit sig runt om i hela världen, även utanför samväldet.

Under denna tid blev tusentals flickor scouter "på egen hand", något som BP inte räknat med. År 1910 organiserade hans syster Agnes ett centralt flickscoutsprogram. Flickorna fick dock kalla sig guides istället för scouts, och deras symbol blev en treklöver istället för pojkscouternas lilja. År 1920 hölls det första stora internationella scoutlägret, eller Jamboreen, i London. I samband med detta utropades BP till världsscoutchef, och han adlades 1921 för sina insatser i bildandet av scoutrörelsen och blev Lord Baden-Powell. BP dog 1941 och ligger begravd i Kenya.

År 1909 fick en gymnastiklärare från Göteborg, Ebbe Lieberath, av en slump tag i ett exemplar av Baden-Powells färska bok om scouting. Han uppskattade det han läste så mycket att han gjorde en svensk översättning och startade upp egen scoutverksamhet. År 1912 bildade han Sveriges Scoutförbund, och året därpå Sveriges Flickors Scoutförbund. Redan 1908 hade en av KFUM:s ledare startat scoutverksamhet, och 1911 bildades KFUM:s Scoutförbund. Under 20-talet bildade också nykterhetsrörelserna scoutförbund. Sveriges Scoutförbund och Sveriges Flickors Scoutförbund har senare slagits ihop till Svenska Scoutförbundet, SSF.

Scouting är världens största ungdomsorganisation, och finns i alla länder. I Sverige är vi totalt ca. 80.000 st scouter i alla åldrar från 8 år och uppåt. Värmlands scoutdistrikt, är ett sk distrikt innom Svenska Scoutförbundet (som i sin tur inordnas under världs- scoutorganisationen). Scouting är en ideell organisation, som helt och hållet bedrivs på ideell bas, utan något som helst vinningssyfte. De ledare och funktionärer som gör ett otroligt arbete för våra ungdommar, gör detta på sin fritid utan någon som helst ersättning. En idé innom scouting är att ge ungdommar en meningsfull fritidssysselsättning och möjlighet att komma ut i naturen och där lära sig att klara sig på egen hand - i och med naturen. Då vi innom scouting lär ut kunskaper och färdigheter till scouterna gör vi det efter prinsipen "Learning by doing" - Lära genom att göra det !

Viktigt med scoutning är att det är till för alla oavsett kön, ras, hudfärg eller samhällsklass.
Till toppen av sidan

Vår kårs historia
Forshems scoutkårs historia börjar redan 1945, för mer än 50 år sedan. Vid den tiden så fanns det ganska så många barn i forshem men det var desto sämre med sysselsättningen på fritiden. Så kom det en ny lärare tillbyn, Georg Wallqvist, som tidigare varit med i scoutrörelsen och det fanns en pastorsadjunkt vid namn Hans-Erik Hanser som också var intresserad av ungdomsarbete och scouting. Dessa båda enades om att dra igång en scoutavdelning.

De gjorde en liten mjukstart och de 8 äldsta pojkarna valdes ut, flickscouter var inte vanligt på den tiden, för att få en "grundutbildning" i scouting under höstterminen. På våren 1946 kunde sedan övriga pojkar komma med och det bildades 4 patruller. Det var ett 30-tal pojkar som på detta sättet kunde bilda den första scoutkåren i Forshem.

Adjunkten fick dock inte bli kvar så länge i byn, men han hade träffat en yngling i byn som han övertalade att att följa med på en scoutledarkurs. Denne yngling var Thore Jonsson. Han och Georg Wallqvist blev ett ledarteam som sedan hjälptes åt i cirka 40 år. Givetvis har det varit fler ledare i kåren genom åren och här kan endast ett fåtal nämnas. Gösta Persson var en ledare som med tiden flyttade till Lidköping. Han släppte dock inte ledaruppgifterna utan pendlade mellan hemorten och Forshem. När han ändå passerade över Kinnekulle så passade han på att plocka upp ungdomar som tack vare detta kunde vara med.

I mitten av 60-talet fick vår kår bli försökskår i fråga om samscouting. Och det visade sig vara en stor fördel att även få med flickor i kåren. Tidigare så hade det funnits en "blåvingegrupp" dvs de yngsta flickscouterna, i Årnäs. En stor del av dessa gick nu över till Forshems Scoutkår. På ett tidigt stadium fick vi även igång en grupp "vargungar" dvs de yngsta pojkarna. Till detta behövdes det kvinnliga ledare och den första blev prästfrun Stina Hanser. Som efterträdare kom lärarinnan Ebba Johansson och så småningom prästrun Kerstin Larsson.

Barnaskaran i Forshemsbyn har ju dock varierat. I mitten av 70-talet var det så få barn att skolan fick stängas, och på 80-talet blev det så få barn i "scoutålder" att vi fick förklara kåren som vilande. Men det skulle komma ljusare tider. Barnantalet i byn växte. Samtidigt så flyttade Mikael Skoog till Österäng. En scoutledare från Skara med ett glödande intresse för scouting, stort nog för att 1988 starta upp kåren från sin malpåse igen. Han fick kontakt med föräldrar och hjälp av före detta scouter som ställde upp. Idag kan vi glädjas över en scoutkår med cirka 120 medlemmar, allt i från de minsta "bävrarna" på 5 år, upp till seniorscouterna på 18 år. Därutöver finns det ett samansvetsat och glatt ledargäng.
Till toppen av sidan

Verksamhet
Mycket av scoutings verksamhet går ut på att lära känna sig själv och andra, samt att fungera och sammarbeta i en större eller mindre grupp.
Scoutprogrammet bygger på 5 block:

Vår Natur
Vårt friluftsliv
Vår förmåga
Vi människor
Vår säkerhet
Men mest av allt är scouting upplevelser, ensam eller tillsammans i grupp.

Våra scouter får bl.a. lära sig:

Slå knopar, för att på ett korrekt sätt sammanfoga olika typer av rep.
Hantera kniv, yxa och såg.
Ledarskap, på olika nivåer.
Att klara sig ute i naturen på naturens villkor.
Naturkunskap, hur man kan använda naturens resurser då man är ute, utan att förstöra den.
Miljötänkande, allt i från källsortering till miljöns påverkan av kemikalier och industrier.
Surrning, vilket kort är sammanfogning av "slanor" (långa kvistade stammar) med hjälp av rep (d.v.s ej spik, skruv ,tape, m.m.).
Internationellt, om olika kulturer, folkslag och länder. m.m. m.m. m.m

Det arbete som läggs ner inom kåren bygger helt på ideela insatser. För att de ledare vi har idag inte skall bli helt "slutkörda" och för att få in nya människor med nya ideér och tankar samt för att få verksamheten att fungera riktigt bra, så behöver vi mer folk. Det behöver inte nödvändigtvis vara som ledare, det behövs folk på många poster tex. som "allt i allo" eller inom styrelsens arbete. Om du känner dig sugen på att komma med i ett glatt gäng så är du välkommen att
maila oss, eller ta kontakt med ordföranden direkt. Det är Mikael Skoog och honom når du på telefon 0501-44041. Vi ses väl!!
Till toppen av sidan

Styrelse

Ordförande:Mikael Skoog
Vice ordförande:Birgitta Bylander
Sekreterare:Daniel Lundström
Vice sekreterare:Anita Carlsson
Kassör:Gunnar Johansson
Revisorer:Christer Johansson, Ronny Weihard
Handikappsscoutombud:Sofia Bylander
Utbildningsansvarig:Bengt Carlén

Till toppen av sidan



Sänd gärna ett mail till kåren

Sensat uppdaterad: 970425


    Produced 970308 by Daniel Lundström at Skagen Pictures


Tillbaka!
1