Man talar ofta om hajar som levande fossil, eftersom de anses som mycket primitiva ryggradsdjur. Denna inställning håller på att omprövas. Hajar tillhör en av de mest framgångsrika grupperna av djur. De började utvecklas för ca 400 miljoner år sedan under devonperioden. Det är 200 miljoner år innan dinosaurierna började ströva omkring på jorden. På den tiden fanns varken insekter, däggdjur eller reptiler. Stora delar av världen var då hav och flera av dagens kontinenter var delvis havstäckta. Förutsättningarna för liv i haven var goda och detta gjorde att de första hajarna började utvecklas. Allt sedan dess har hajarna levt och frodats i haven.

De moderna hajarna kan spåras 100 miljoner år tillbaka i tiden. De bevis vi har på deras utveckling är främst fossila tänder. Hajarnas broskskelett bevaras normalt inte i fossilt tillstånd och hajskelett är därför ovanliga fossil. Det är således svårt att få en uppfattning om hur utvecklingen skett av speciella egenskaper, till exempel fenornas utseende och hjärnans form. De få kompletta fossil man funnit har dock visat en mycket hög specialisering, vilket innebär att man nu tror att hajarna utvecklats under en längre tid.

Hur kommer det sig då att hajarna har kunnat leva i 400 miljoner år utan att dö ut? Vad är det som gör dem till sådana bra rovdjur? Tyvärr finns inga enkla svar på dessa frågor. Hajarnas fantastiska överlevnadsförmåga beror på en lång rad faktorer. I detta specialarbete har jag försökt att ta reda på så många saker som möjligt som kan ha betydelse för hajarnas evolutionära framgång i haven.