DIKTER?

Mask

Hur känner du dig?
Aggression.
Antar jag.
Alltnog:
Ensidig attraktion.
Utarmar.
Men är det så lyckat egentligen?
Ömsesidig attraktion.
Kväver.
Var det någon som sade.
Inte jag.

Atom

En liten pluttig atom.
Åh vad liten den är.
Lika bra det.
Hur skulle de få plats annars?

Aktion

Men gör något då!
Ser du inte att den stackaren håller på att drunkna?

Nej.
Du ser nog fel. Han vinkar bara glatt.
Och bjuder in oss att deltaga.
Det är fest. Du är bäst.
Kom igen och dra upp din gardin.
Spela inte död som TV:s testbild. Du måste ge oss lite program, madame.

Men citera inte så jävla mycket utan att ange källa!

Studio

Puffljud uppkommer ibland.
Botas med en trådgalge och en nylonstrumpa.
Detta är ett vanligt studiotekniskt knep
Ett så kallat puffskydd
Kan det vara så enkelt?
Ibland kan det vara det.
Men knappast i verkliga livet va?
Tror inte det va.

Misantrop vs. Filantrop

Misantrop är människoälskare.
FILANTROP är människohat-a-re.
Eller var det tvärtom?
Eller ingetdera?
Jag är osäker.

Vita arkivet

Arrangera blommorna vackert.
Sjung Härlig är jorden.
Sedan kan ni gå hem.

Meningsfyllnad

Medborgare!
Lägg dina sorger i en gammal säck
Som råd jag ger.
Hjälp mig. Mina senildementa kvartskristaller oscillerar i otakt.
Otakt är världens lön.
Volt löser inga problem. Sade den elallergiske marinchefen.
Men vad sade han egentligen?
Dolda meningar hukande i skuggorna. Marginella problem...
Sangvinikerns kolera upprör kolerikern.
Kretschmers typlära tarvar en människosyn fjärran från det politiskt korrekta.
Fulprat, fulprat, fulprat.
Marschera taktfast till trummorna.
Kängorna biter i gruset.
Gruset är alltid grönare på andra sidan taggtrådsstängslet.
Nej! Jag vill inte! Ta mig på allvar. Or lose me forever.
 

CLAB

I Oskarshamn ligger det.
Stora behållare fyllda med godis.

Nej. Jag ljuger som en häst travar.

Det är inte godis i behållarna.
Det är ond materia. Elak strålning.

Där kan man snacka om allergiska reaktioner
Gräv ner det i berget istället.
Då är det bara trollen som bli lidande.

IT, IT, it-it, it-it

Där var hon! Äntligen!
Men det var fel...ursäkta om jag störde. Jag misstog dig för någon annan.
Application error.
Press Control+Alt+Delete to restart.
Lite IT-termer sitter inte fel.
De är ju så träffande.
Sedan må Horatius säga vad han vill, den tomten.

Plåster

Jag tänker för mycket på dig. Det är inte nyttigt.
Det blir en obalans.
Du tänker inte på mig annat än när jag hör av
mig och stör dig. Annars finns jag inte i dina tankar.

Så tråkigt då.
Jag VET att det är så. Intellektuellt sett.
Emotionellt sett: nej.
Så därför håller jag på. Jag vill inte riktigt svansa efter dig som
typ ett klibbigt plåster. Men gör det ändå.
När ska jag bli frisk?
Tänka positivt kan man göra i graven.
Tänka negativt är lätt.

Lekkamrater

Vill du inte leka med mig? Varför då?
Det ska jag tala om för dig.
Sade du.
Fast inte fullt så rättframt.
Mera förtäckt. I gåtor. Halvsanningar. Dimridåer. Svepskäl.
Ibland är det jobbigt att vara rak.
Speciellt när man ska platta till någon.

Das Auto

Om man hade en bil.
Kunde man åkt ut en sväng. En dårsväng: Utan mål.
Planlöst korsande, kryssande utmed västsveriges vägar.
Är det frihet? Kanske. Det vore väldigt trevligt i alla fall.
Om man hade en PV. Eller kanske en gammal Citroen.
K-märkt. Lite intellektuellt och nostalgiskt på en och samma gång.
Varför inte leta reda på gamla fik och bensinmackar när man ändå är därute?

Politik

Märkligt ändå. Att det ska vara så jävla svårt.
Att vara lite hygglig. Folk svälter ju för fan.
Men vem bryr sig?
Medlidandet är omvänt proportionellt mot kvadraten på avståndet.
Självklart.
Hur skulle det annars se ut?
Att alla var du och bror och syster i ett evigt leende?
Det låter ju som rena kommunismen.
Svenskarne är ett färgrikt folk. De röstar rött, äter grönt, jobbar svart och tänker brunt.

Mardröm

Jag bodde i en källarvåning. Ett källarhål där jag inte gjorde anteckningar utan där jag bara bodde.
Bland alla mina prylar.
Högre upp bodde en störd man. En stor man. Honom var jag rädd för. Man är det.
För stora, störda män.
En dag kom jag hem till mitt hem. Och fann det i spillror. Någon hade varit där och förstört.
Gissa vem.
Du gissade alldeles rätt. Den store störde mannen.
Rätt som det var stod den store störde mannen utanför min dörr. Han sprang in och skulle
strypa mig. Utan anledning. Stora störda män gör så.

Sedan vaknade jag. Tack och lov.

Påsk

Påsken kom och gick.
Jesus dog som vanligt.
Och gjorde comeback.
Som vanligt.
Annars då?
Jo tack. Det knallar.

Lugnet breder ut sig. Det är inte så farligt längre.
Mest är det trist sådär i största allmänhet.
Som vanligt ungefär.
Romantiken är död.
Eller ligger åtminstone i ide.
I träda. För att uttrycka sig i agrikulturella termer.
Odlar man för mycket och ofta på samma fläck utarmas jorden.
Det är säkert sant och bevisat. Gäller det känslolivet också?
Är det så lär det finnas en hel del näring att ta av.

Finns det hopp finns det liv. Vad gör man när det känns hopplöst?
Den tanken vågar jag inte riktigt tänka klart.

Roligt

Det skulle vara kul att hitta på något.
Vadå?
...
Där ser man. Så roligt ska man inte ha det.

Kirurgi

Där satt den!
Sade hjärnkirurgen när han slant med skalpellen.
Ett lallande vrak var allt som blev kvar.
Av underbarnet.
Men ta det inte så hårt. Vi har så fina rehabiliteringscenter i kommunen.

Normal

Är man normal så hamnar man inte så långt ut i kanterna.
På klockkurvan.
Man kan om man tänker efter komma på en massa normalfördelningar
som man hamnar någonstans i mitten på.
Man kan naturligtvis också tänka sig en massa normalfördelningar
där man hamnar i ytterkanterna.
I ytterkanterna där kurvan går mot oändligheten.
Befinner man sig bara i rätt diagram
är det ingen fara.
Då spelar det ingen roll om man är i mitten
eller i utkanten.

Invektiv

Plafondkut. Det är ett fult ord på holländska.
Dessutom är det i det närmaste oöversättbart.
Det blir i vilket fall ganska platt
vid direkt översättning.
Plafond - innertak
Kut - fitta
Innertaksfitta?
Vad i hela friden är det för något?
Det verkar som om summan blivit större än de ingående delarna.
Jag är förbryllad.

Ljug

Man ljuger lite för sig själv ibland.
Fast det är nog en definitionsfråga som allt annat.
Man kanske inte alls ljuger.
Troligen är man ärlig mot sig själv. För det mesta.
Om det sedan verkar som om man ljugit för sig själv.
Så beror det nog på att man ändrat uppfattning.
Man är väl inte sämre karl än att man kan ändra sig?
Är du det?
Sämre karl alltså.
Du kanske är rigid.
Ståndaktig.
Stel.
Rakryggad?
Nej, jag ljuger inte för mig själv.
Jag ser sanningen i vitögat. I pupillen.

Vår

Fåglarna kvittrar inte för att de är glada.
Det är en grav missuppfattning.
Fåglarna kvittrar för att markera revir.
Våren är ett satans påhitt.
Lägg av!
Lägg ner det där.
Det är bara skit.
Skit med hela jävelskapet.
Nu klär jag ut mig till en bajskorv och går hem!

Usch

Jag är inte riktigt snäll.
Jag känner det.
Men det är ju jävligt svårt att vara snäll ibland.
Jag är inte riktigt glad.
Jag känner det.
Men det är ju jävligt svårt att vara glad ibland.
För det mesta faktiskt.
På senaste tiden.
De senaste månaderna.
Faktiskt.
Mitt huvud hänger.
Mina axlar också.
Och trött och jävlig är jag.
Trots god tillgång på sömn.

- Ryck upp dig!
- Vad ska jag ta tag i? Kragen?

Plåster II

Nu har plåstrets klibbiga yta.
Blivit full med ludd och kvalster.
Det fäster inte lika bra då.
I och för sig.
Vid den tidpunkten borde plåstret tjänat ut.
Men det hänger kvar.
Lite på sniskan som det heter.
Faller av vid nästa dusch.
Tror man.
Men det hänger sig fast.
Fullt med ludd och kvalster. Infekterat.

Grå

Inspirationen flödar. Inte.
Varför då sätta sig och skriva?
Ett udda beteende.
Åker man inte berg- och dalbana har man lite eller inget att berätta.
Då är man en tråkig jävel.
En navelskådare som inget ser och som ingen ser.
Hur intressant är det på en skala? Mellan ett och tio.
Ett. Eller noll. Null. Zero. Intet.
Det verkar bara vara så att man får bita i det sura äpplet.
...och klä ut sig till en bajskorv och gå hem.

Värmevallningar

Känner mig som en klimakteriekärring.
Om jag nu kan föreställa mig det.
Det är ju långt ifrån säkert.

Vad jag vet är att jag har värmevallningar.
Dagen har varit varm och gårdagen bjöd på vätskedrivande drycker.
Kristi blod för dig utgjutet.
Igår var jag präst.
Idag är jag lekman.
Har inga svar på de tunga livsfrågorna.
Det kanske jag hade igår.

Hur som helst så minns jag inte alla detaljer.
Men det är väl som det ska vara.
En poet spottar inte i glaset.
Sex, Drugs and Rock´n´Roll.
Fast sex och rock lyste med sin frånvaro igår.

Sekundvisare

En märklig effekt av bakrus.
Är att sekundvisaren på klockan tycks röra sig motvilligt
och betydligt långsammare än normalt.
Troligen är detta enbart skenbart.
Eller har jag upptäckt den eviga ungdomens källa?
Sätts tiden ur spel?
Måntro marsresenärerna i framtiden kan dra nytta av min upptäckt?

Nå, jag är blygsam.
Vi drar alla vårt strå till stacken.
Mitt bidrag till den samlade kunskapsmassan är inte viktigare än
någon annans.

Jag är ju bara en liten råtta när allt kommer omkring.

Grattis

Ja må han leva uti hundrade år.
Idag fyller han år.
Överskrider kvartsseklet.
Nära millennieskiftet.
Dagen är varm och han har ätit glass.
I parken.
Många gjorde, gör och kommer att göra samma sak.
I parken.
Frågan är vad han kommer att göra
när ytterligare trehundrasextiofem dagar passerat.

Det är inte omöjligt att han kommer att äta glass.

Jävelsommar

Här igen. Efter syndafloden. Eller snarare mitt i den.
Den verkar aldrig ta slut.
Hur kommer detta att påverka
samhällsklimatet och BNP
detta att allt regnat bort och att en hel nation
grumsar över förspillda semesterdagar?

Från början höll oraklen på SMHI
skenet uppe (solskenet?)
och menade att det var "normala förhållanden".
Ju längre tiden och människorna led
desto klarare stod det att något var fel.

Som det verkar så var det sommar
bara på pappret. I teorin.
Fan, kan vi inte hoppa över någon årstid till när vi
ändå är igång?
Vintern till exempel?
Fast då är det säkert någon skidåkare som börjar grumsa.

Miraklet

Fan, jag ska inte sitta här och bli såsig.
Men jag tycker ändå det är värt att meddela.
Jag har fått en liten brorson.
Han är gullig och liten och bara två veckor gammal än så länge.
Men äldre ska han bli.
Kanske en något storvulen rubrik här ovanför,
men det får man ta.
Det är inte varje dag sådant händer.
dessutom delar vi ju en hel del gener
lille Alexander och jag.
Blodsband heter det visst.

Karusell

Karusellen snurrar vidare
med oförminskad fart.
Och jag?
Jag har ramlat av för länge sedan.
Står bara bredvid som
en impotent maskinskötare
vars kontrollpanel det gått en säkring i.
Jag är liknöjd.

Jag står bara bredvid
och lider lite med en av passagerarna.
Han hänger i åkdonets periferi
och det är osäkert om han håller sig kvar.
Han kommer förmodligen att ramla och slå sig.
 

Mått och sans

Mått. Och. Sans

Det var det valspråk han levt efter så långt tillbaka
någon kunde minnas. Mått och sans. Mått och sans i allt.

Han arbetade lagom mycket. Han åt lagom mycket.
Han motionerade lagom mycket. Han onanerade lagom mycket.
Hans känsloliv var lagom lugnt och jämnt. Han hetsade inte upp sig.
Han blev aldrig särskilt deprimerad.
Och han blev aldrig förälskad.

En Förändring skulle dock komma att infinna sig.
Förändringen hade
ett smittande leende och ett par glittrande ögon.
Förändringen rörde sig mjukt,
som till en flöjt spelande någonstans i bakgrunden.

Därmed var valspråket mått och sans som bortblåst.
En enda ynka hormondusch som hann inte hann ta betäckning för
och hela hans världsbild förändrades. En Amors blindgångare
briserade i hans närhet.

Han blev förälskad.

Ting som tidigare varit av en karaktär som han inte kunde fördra
utgjorde nu en säregen lockelse.
Med andra ting skedde det motsatta. Helt kort - han blev som förbytt.
Han var inte längre sitt gamla jag - men bytet var till hans fördel.
Han hade aldrig tidigare varit så lycklig.

- Ett sådant sällsamt vackert händelseförlopp, tänkte han.
- Tänk att jag får vara med om det under som stavas K-Ä-R-L-E-K.
-Om nu bara detta kunde vara för evigt så har jag inget övrigt att önska.

Men säg den lycka som varar...

Det ligger i Förändringens natur att den inte är beständig.
Den står för en rörelse, mot någonting men samtidigt från någonting.
Hur gärna han än skulle ha viljat tro det så var inte hans Förändring annorlunda.

När han insåg detta gled han omedelbart ner i ett oljat svart hål, utan att
kunna eller vilja ta sig ur det av egen kraft.
Kraften hade han redan förbrukat under den tid Förändringen
fortfarande var hos honom.

Han tvivlade på att han någonsin skulle återfå den eller sin balans i tillvaron.
 
 

---

Till min startsida.
Till Elons dikter.
Till Pers dikter. 

---

Av Stefan Sjölund. Senast uppdaterad 980918