Then 1. Lutherska Präst i Qwille, har warit Hr. Gude Axelsson Giädde, som säges hafwa kommit, effter then sidsta här warande Muncke-Prästen Hr. Gudmund, hwilken tå han måste här ifrån ock hade wid Fiällbacka-Strand, uti Qwille Sockn, packat in sina Saker på en Båt at gå öfwer til Norrige, hölt han på Siö-Stranden, för then ther til en Myckenhet församlade Allmogen, sitt sidsta Afskieds tal, ock ibland annat önskade: At om thet icke woro then rätta Läran ock Tron, som han för them predikat hade, han tå måtte förgås wid nästa Skiär ock Klippa: hwilket ock hände, i ty han i hela Folketz Åsyn af en starck Wäderilning, kullseglade på ett litet Skiär, ej längre än ett Canon-Skått, från samma Fiällbacka Strand. Hwilket Skiär, som i lungt Wäder och lågt Watn, står wid pass 1 Alm öfwer Watnet, men tå Storm är, aldeles öfwerhöljes, kallas än i dag Gudmunds Skiär. Men at Herr Gude Axelsson, ej warit Herr Gudmunds närmaste Effterträdare, thet wisar ett gammalt Document, af år 1592 d. 1 Julii uti Stora Qwille, som änu fins i Prästgården, hos sal. Herr Magn. Eekman, i hwilket står at läsa thesse Orden: thet sal. Herr Torger warit i Qwille Sogne-Präst för hannom nemligen Herr Gude Axelsson: Men på hwad tid, antingen strax före eller efter Lutheri Reformation, wet ingen säga wist, utan twifwel har han warit then förste. Men effter han strax dödt. utan twifwel i thet samma then Lutherska Religion infördes, har man räknat ifrån then tid Herr Gude blef, hälst han warit Pastor i Qwille, från 1534 til 1573, som ses af Bref ock säkra relationer, ock altså warit en utgammal Man.
1601 har redan Peder Jenssen Giädda warit Pastor i Nafwerstad, som uti en gammal Kyrcke-Räkenskaps-Bok ses, men hwilket år han anträde skedde, wet man intet. Han har warit gamla Religions-Probstens Gude Axelssons Sone-Son i Qwille ock kallat sig Norvagus i sina unga år, af orsak, at efter ingen Academia war i Dannemarck, uthan the studerande reste till Wittenberg, jämwäl the Norska Studenter, kallade the sig til åtskildnad Norvagi ock the Danske Dani. ock altså kom han til at behålla thet Namnet, tils han blef promoverad, tå han kallades sig efter sin sal. Farfar Giädda, som härstammade af then urgamla Norska Adeliga Familien. Blef död 1645 på sitt 90:de år.
Thenne Herr Gudde Gieda, har warit af gammal Adelig Släkt, från Dronthem i Norrige, studerat i Wittenberg, och warit Lutheri Discipel. Tänckte sedan wid sin hemkomst, genom Swärdet återwinna sitt Adelskap, thet Fadren Axel Giedde, genom ett ofri ock oadeligt Gifte, med en Kiöpmans dotter bortmiste ock tiente sig up til Lieutnant: Men när Kong Christian den 3:die anlade Reformations-Wärcket, upsöktes all studerande ungdom, som hade god grund i Lutherska Läran, at befodras til Prästa-Ämbetet, tå blef ock thenne Herr Gude Axelsson förordnad til Pastor uti Qwille, samt sedan Religions-Probst, som the i forna dagar så kallades här i Wiken. Han har warit en mycket alfwarsam och nitälskande Man om Religionen, samt hållit flitig Bref-Wäxling med sal. Doct. Luther; hwilket ock slutes theraf, at effter han sökte aldeles utrota then Påwiska Läran, har han til sin Säkerhet måst i förstonne altid rida med Wärja ock Pistoler, at förswara sig mot the ännu Påwiskt sinnade. Hans Wärja ock stora Slag-Swärd, som han förde wid Sadelen, säges wara kommit med thess Sone-Son Herr Per Jenson til Nafwerstad, ock ther i en Wådeld förkommit. Thenne Herr Gude Axelsson, som war en utlefwad Man ock på Ålderdommen blind, är Stam-Fader til thenna här i Bahus-Län nu warande Giaedde Familia.
Hans Son then 2:dra Lutherska Prästen, wid Namn Herr Jens Gudesson Giedde, fick Pastoratet effter honom 1573 d. 3 Maj på Församlingens kallelse-Bref, then tid han studerade på Universitetet i Köpenhamn, och hade ther några år warit med stor Flit ock Beröm, at komma sin gamla Fader til hielp, han har ock warit en alfwarsam och berömmelig Man, som lemnat ett godt Lof-Ord effter sig i Församlingen. Uti hans Tid har en Skotsk Kong (utan twifwel Jacobus then 6:te) rest härigenom, ock kommit til Qwille Prästegård, hwaräst tå han fick weta, at ther war en så högt bedagad blind Präst-Man, begärte han änteligen, at få se ock tala med honom. Sonen Herr Jens, hade mycket at göra, innan han fick öfwertala then gamle blinde Fadren, at komma in til Kongen, hwilken tå han såg honom, förundrade han sig högeligen, öfwer hans stora Ålderdom; Men Gubben blef sticken öfwer hans tal , ock för thet han wardt hållen för ett widunder, sägandes: Nu har jag lefwat alt för länge.
Thenne Herr Jens Gudesson, giffte sig med en wacker Bonde-Piga, Ingeborg Asmuns dotter från stora Jore i Qwille Sockn, ock hade åtskilliga wackra Barn med henne, nemligen Herr Per Jenssen, som blef Kyrckoherde i Nafwerstad; Hr. Hans Jensson, Probst ock Kyrckoherde i Uddevalla; Herr Johan Jenson, Probst ock Kyrckoherde efter sin sal. Far i Qwille; Axel Giedde, Borg-Mästare i Marstrand, ock Gude, som blef en Smed. Sen Herr Jens nu warit Präst ock på sidstonne Religions-Probst i Wiken i 51 år, dödde han 1624.
Hans Son Herr Johan Jenssen Giedde, then 3:die i Ordningen hade samma Lycka, ock kom i sin Fars Ställe på sitt 24 år, dock sen han wist Prof på wackra Studier i Helsingör ock Kiöpenhamn, som hans hederliga Testimonier wid handen gifwa. Thå han war hemrest 1623 i tancka at få besöka Academierna i Tyskland, blef han medelst thess Salige Faders Ålderdoms Swaghet, enhälleligen både af Herren på Wrem Herr Christopher Galde, som ock af hela Församlingen kallad till Präst effter sin salig Far, som ock dödde Året ther efter 1624. År 1647 blef han förordnad til Religions-Probst i Wiken, ock thet för thess härliga Ämbetz-Gåfwor ock hederliga uppförande. Han giffte sig 1628, med en rik Mans Dotter Maria Michelsdotter på Huseby wid Drammen i Norrige, hwaräst hennes Far war Kongens Ri-Fogde. Han aflade med henne 10 Barn, af hwilka 5 Söner ock 2 Döttrar, sen öfwerlefde Fadren, en Son allenast studerade en tid i Kiöpenhamn, theräst han lät kalla sig i Stället för Giedda, Petrus Johannides Lucius, blef Capellan 1668 ock dödde ogifft, sen Fadren 6 år förut med döden afgådt.
A:o 1646 kom thess Son Gude Persson Giädda til Pastoratet (Bullaren), sen han warit några år sin sal. Fars Hielpe-Präst.