Kyrkoherdar i Krokstads pastorat
Ur Göteborgs stifts herdaminnen af Skarstedt

1. Niels Pors

Omnämnd på en handling 1575

2. Pehr Udbenii

Kyrkoherde här en kort tid.

Kyrkoherde här antagligen omkring 1575. Blev mördad 7/1 1586. 7/7 1587 skriver biskop Jens vid visitation: "Forganget aar d. 7/1 86 bleff her Nils Bagge, som var sogneprest i Krogstad, ihielslagen aff en leensmand, som hed Jon Hanssön, bode paa sandager, der hand vor hieme, i For:ne leensmands gaard oc vor hans giest". Oedman uppger, att mordet skett på gården Långön av en bonde, möjligen har länsmannen även varit bonde, och orsaken till mordet skulle ha varit, att Bagge yttrat om honom att gängse rykte om olovligt förhållande till grannens hustru. Mördaren flydde, men blev ertappad och rådbråkad vid Hajoms bro. Gift med Anna Fredriksdotter.

4. Gunder Nielssen

Var kyrkoherde här i mars 1591, då han var med på konvent, 1594, då här var visitation, och 1610, då han åter var med på konvent. Herr Gunder mötte biskopen, som kom från Naverstad, med skjutshästen i Tordskleven. Predikade 12/3 över föregående söndags evangelium. Biskopen förhörde både de unga och en del av de gamle. Her Gunder har "bikubber 4 eller 5". Biskopen lät kalla honom och hans hustru Anne "op på kammeret til sig och alle deris börn, undertagit it lidet spet, som er nyligen föd udi juli". Och skänkte han alla barnen, som voro på kammaren, var sin 4 skilling.

5. Peder Christenssön

Prästvigd 1602. Var kyrkoherde här 1625, då han var med vid visitation i Sotenäs.

6. Anders Nielssön Wingård

Var från Marstrand och prästvigdes i Oslo 1620 till adjunkt i Krokstad. 1626 kallades han till komministersadjunkt i Uddevalla. Var kyrkoherde här 1629, då han var närvarande vid visitation i Bro. Död omkring 1647.
Det finns en sägen, enligt vilken herr Anders påskdagen 1646 skall ha mött tvenne påsktrollkvinnor, i predikan talat om dett möte under framställning om "Guds barns resa med Christo til himmelen, men satans barn med djefvulen til helvetet", men han skall därvid ha träffats av slag, i det att kyrkan fylldes av ett hårt väder, som omvärvde predikanten, varvid denne blev mållös och dog på tredje dagen därefter.
Var gift. Sonen Gunnar blev bonde, och dennes son Hans blev komminister i Kville.

7. Didrik Johannis Akenius

Prästvigd 1647 till kyrkoherde. Död 1680
Han råkade illa ut för en av de kvinnor, som förgjort herr Anders, i det hon missnöjd med herr Didriks bestraffning för hennes företag att kärna smör i bäcken, störtade honom med hästen i vattnet, då hans gamle klockare, Sven Rasmusson, med knapp nöd hjälpte honom upp. Förgiftad av färsköl. Enligt en osäker uppgift gift med Anna Fredriksdotter, Niels Bagges änka.

8. Joachim Plate

Kyrkoherde här 1680. Död 1708.
Gift med 1. Anna Wingård, styvdotter till Anders Wingård; 2. Maria Arctandra, änka efter kyrkoherde Claudius Brun i Skredsvik. Balthasar Platius, född 1680, kyrkoherde i Skåne, död 1727, synes vara Plates son.

9. Bernhard Plate

Företrädarens broder. Regementspräst vid Bohus gröna dragoner. Samtidigt komminister här 1694. Kyrkoherde här 1709. Död 1714.
Gift med Margareta Thegner, som blev änka med 10 oförsörjda barn.

10. Bengt Dahlberg

Stud. i Lund 1693. I Uppsala 1698. Regementspastor 1700. Komminister i Uddevalla 1709. Kyrkoherde här 1715. Död 1726.
Får av domkapitlet gott vitsord, särskilt i fråga av predikogåvor. Sedan pastoratet i 180 år haft präster inom samma släkt, kom det genom Dahlberg "till främmande".
Gift med Maja Ankarström.

11. Peter Schvantesson Höök

Född 13/3 1689. Stud. i Uppsala. Hade sju års arbete vid Klara skolan och ett halvt års vid kaplanstjänsten i Katarina. Var prästvigd 1721 till huspräst hos Köningsmark De la Gardie. Regementspastor vid Bohus dragoner 1723. Adjunkt i Gbg 1724 "under Lithovii vistande i Stockholm". 1727 huspräst hos riksrådet Thure Bielkes familj. En tid vice pastor i Stora Lundby. Pastoralex. i Gbg 1728. Kyrkoherde här s. å. Prästmötespredikant 1737. Död 1756.
Han var son av ryttmästaren Schv. Larsson Höök och Maria Regina Scheffer, dotter av den namnkunnige Uppsalaprofessorn Johan Scheffer. Moster Margareta Scheffer åtog sig hans uppfostran; hon var gift med professor Columbus. Såsom bevis på hans nit anför Oedman följande: "Hvarest herr kyrkoherden Hök, som håller folket up i fjället tämmeligen i god tukt och aga, hvilket och väl behöfves...uthrotat then ena vidskepelsen efter then andra och anno 1730 fick fatt fen personer, som drucko Eldborgs skål, them han såsom ett nitälskande Prästman lät thingföra, thå the blefvo dömde till uppenbart straff och kyrkioplickt". I nekrologen heter det, att han var "en god och kanske nog sparsam hushållare". Enligt ackord före kallelsen hit skulle han ge Dahlbergs änka 12 á 18 tunnor spannmål årligen. Hon klagar över att Höök ångrad sig. Han skriver då till biskopen: "Jag har här på orten ingen af mina anhöriga at trygga mig til, utan allenast min Gud och Högvyrdigeste fader H. H. D. och Biskopen, hvilka bägge förmodar jag alraödmjukast lära vara mig behjelpliga" etc.
Höök var även känd för utmärkt konstfärdighet i musik och miniatyrmålning och var genom sina medicinska kunskaper till stor gagn.
Gift med 1. Anna Sibilla von Koechern från Sachsen; 2. Cajsa Lisa Reuter; 3. (1755) Catharina Lind.

12.Johan Apelberg

Född i Varberg 4/12 1708, köpmansson. Till Lund 1728. Prästvigd 1732. Adjunkt hos Oedman i Tanum i två år. Komminister här 1734. Kyrkoherde här 1757. Död 27/2 1782.
Gift med Eleonora Kreitlow, dotter av kyrkoherden i Rommele; avled på hemmanet Hede 1794, 84 år gammal.

13. Andreas Winterkorn.

Född 13/4 1724, vågmästareson från Uddevalla. Abiturient 1742. Stud i Uppsala 1744. Prästvigd 1751 till adjunkt i Skredsvik. Komminister i Krokstad 1764. Vice pastor 1776. Kyrkoherde här 1782. Död 1786.
Blev 1778 offentligt klandrad för att han, som "aldrig aflagt något lärdomsprof", vågade "spänna bältet med män af vidtfräjdad lärdom", i det han klagat över förslag till Skee och Tanum, som hörde till de pastorat man "egentligen kallar Præsidiipastorater". Till svar intygade domkapitlet, dels att han undergått pastoralexamen, dels för 25-årigt träget arbete blivit utnämnd till vice pastor.
Gift med 1. Magdalena Rhode, köpmansdotter; 2. Gisca Juliana Pinello, dotter av överstelöjtnant Jean Baptist Pinello; 3. änkefru kaptenskan Ingeborg Elisabet Holmdorff, född Koch, prostdotter från Tjörn. Sonen Lars blev kapten vid Bohusläns regemente.

14. Bernhard Wessman

Född i Varberg 1/11 1741. Fadern var rådman. Modern hette Helena Appelberg. Från gymnasium i Gbg till Lund 1761. Kondition s. å. hos kyrkoherde J. Apelberg i Krokstad. Året därpå i Lund. Prästvigd 10/4 1767. Adjunkt här i 17 år. Vice Pastor 1778. Pastoralex 1780. Bataljonspräst vid Västgöta-Dals regemente 1782. Komminister här 1783. Kyrkoherde här 1787. Död 1/8 1792.
Var "en stilla och vacker prästman, har ägt var han arbetat, sina åhörares kärlek", enl. Brags votum 1776. Död av lungsot.
Gift med Benedicta Eleonora Apelberg.

15. Carl Fredrik Bering

Född i Kungälv 1748. Fadern var löjtnant vid Göta artilleri. Modern hette M. Hellberg. Till Uppsala 1767. Magister i Greifswald 1771. Prästvigd 1773 till huspredikant hos general Lewenhaupt. Regementspastor vid Bohusläns regemente 1777. Kommenderad till Finland 1789, där han var i två år. Kyrkoherde här 1793. Fältprost 1802. Död 1/10 s. å.
År 1778 imlämnade han en satirisk ansökan, sedan han vid förslag till Tjörn blivit förbigången, "i sidvördande och anstötliga ordalag författad". Inkallad, gjorde han avbön och därvid lät konsistorium bero. Såsom sökande till en tjänst 1782 skriver han: Jag har "budit til at bibehålla ett rent samvete inför min Gud. Jag har icke heller förgätit hvad en rättsinnig medborgare är skyldig sin konung och sitt fädernesland, derom kan den på min bekostnad här i Qville til årlig firande af H. K. H. kronprinsens hugneliga födelse gjorda inrättning til uppmuntran af Patriotism och menniskokärlek bära vitne så länge verlden står".
Han anklagades af komminister Angerman för att ha ändrat predikoturerna, men försvarade sig manligen. Som stilprov må anföras: "Denna...Comminister-Pretension förekommer mig som en döende qvarlefva af usurperat inmängande i kyrkoherdens göromål, en masquerad, förfinad, egenkiär äregirighet, en ny genre af despotisme, altid förolämpande, misshagelig, aldrig intagande, angenäm, men Gud ske lof, för min syn mindre farlig än ömkelig hos en liten Capellan i Sörbygden... Annat förhållande visade fordom Comminister Appelberg, en för lärdom, rena seder, allmänt vördad man...ingen, ingen har klagat mer än Severin ´Ångerman´, som vid närmare eftersinnande torde ´ångra´ at " etc. Vid sin bortgång efterlämnade Bering ett skuldsatt bo.
Gift med Anna Magdalena Orup, dotter av en tullinspektör i Halmstad. Barn: Sebastian Peter, född i Kville, stud. i Lund 1798 och löjtnant; Johanna Ulrica, gift med postförvaltaren i Uddevalla, Cederholm von Schmalensee.

16. Hans Christian Hummel

Född i Eldsberga 9/7 1758, son av kyrkoherden där. Till Lund 1777. Prästvigd 1781. E. o. bataljonspredikant och aftonsångspredikant vid Gbgs Kronhus 1782. Tillika informator vid Frimurarebarnhuset 1790-1800. Bataljonspredikant på Nya Älvsborg 1792. Regementspastor 1793. Kommenderad med regementet på skärgårdsflottan 1801. Komministeradjunkt i Gbg s. å. Kyrkoherde här 1803. Fältprost 1810. Död 1819.
Synes ha redigerat Gbgs Allehanda från 1786, då S. Norberg övertog detta veckoblad. År 1785 var han tvenne gånger, i januari och april, i livsfara under färd på isen till eller från Älvsborg.
Han utgav tvenne predikningar: en inträdespredikan Fastlagssöndag 1794: "En lärares råd och tröst under de med embetets vigt förknippade svårigheter"; den andre på Kyndelsmässodagen "i anledning af Herrens nådiga frälsning ur en vådelig sjönöd" med ämne: "Frälsarens ostridiga rätt til den frälste syndarens lof". Båda andas varm tro. Ett citat: "Du torde fråga, huru det stod til med din själ i detta ögonblick...Jag kan blott erinra mig en psalmvers: derjämte utgjöts i mitt hjerta en välsignad liflig tröst af det ordet: Si, Guds lamm" etc.
En gång blev han av en fiende, som genom hans försorg blivit fälld för ett mord, anklagad för att försumma gudstjänsten, utan prästkrage döpt ett barn, o. dyl., men blev frikänd i processen.
Gift med änkefru Charlotta Christina Berg, dotter av superkargen D. Cöhler, som överlevde honom. Dottern Mina hade fått en fin uppfostran, så att hon med anledning därav i hela orten blev ett samtalsämne, men hon blev det ännu mer, när hon plötsligt gifte sig med en tattare och vandrade omkring med denne; hon ville ej visa honom, utan lät honom stanna på avstånd, medan hon själv gick in i husen, och tiggde; hon kom i detta ärende även till Tossene prästgård. Hummels son August Wilhelm var stud. i Lund 1821, i Uppsala 1826.

17. Johan Palmborg

Född i Uddevalla 21/2 1782, häradshövdingsson. Till Uppsala 1801. Magister 1809. Avlade prov för rektoratet i Uddevalla s.å. Kollega där 1810. Prästvigd 1813. Pedagog i Marstrand 1815. Kyrkoherde här 1820. Död 1833. År 1828 talas det i konsistorium om kyrkoherde J. Palmborgs "mindre nogräknande och noggranna behanling av flera til embetet hörande upbörder". Han manas att sköta dessa åligganden bättre, så kärt honom är att undgå större ansvar. Gift med Maria C. Wallerius som överlevde med fyra barn.

18. Lars Magnus Bromander

Född i Örgryte 1796, järnvågsbokhållarson. Till Lund 1813, Uppsala 1815. Prästvigd 1818. Adjunkt vid Domkyrkan 1820 och kateket 1823. Konsistorienotarie 1828. Kyrkoherde här 1835. Prost 1837. Kontraktsprost 1854-59. Död 1861.Han var en allvarlig man. Till hans predikosätt, som var av ett kristligt gott innehåll, kan slutas av en avskedspredikan 1 Sönd. e. Påsk 1829: Frid vare med eder, avskedshälsning till 1. oomvända och syndsäkra, 2. uppväckta och om saligheten bekymrade, 3. omvända och benådade. Ett annat prov, 12 sönd. eft. Tref.: 1. Förlägne syndares 2. förtroende till Jesus 3. salig belönat av honom. - Har utgivit Stiftmatrikel 1831. Af Wingård ville ha honom till prost 1836 efter den giktbrutne Lidberg, men skriver: "Blygstedt vill allsicke gå äldre i vägen." Gift 1. m. ... Berg, 2. Eva Wimnell

19. Severin Wilhelm Ingman

Född i Gällared 1808. son av komminister Johan Fredrik Ingman i Askim (Fässberg). Till Lund 1828, Uppsala 1830. Prästvigd 1831. Vice pastor i Fässberg 1838, då han bodde på Stora Åby. Kyrkoherde här 1861. Död 1866. Var liksom fadern ovanligt lång. C.J.B. skriver: "En lång djekne Ingman (denne eller brodern?) blef en gång af Björck framkallad at räkna på stora taflan. Men då Ingman oaktadt förnyade tilsägelser at ej upskrifva minnena, ändock hvarje gång upskref dem, gick Björck ned til taflan, strök ut varje gång upskrifna minnet. Slutligen: Ingman! Hvar hälst ni sätter edra minnen, stryker jag ut dem. Men denne som var mycket lång, hittade då på at upskrifva dem högt up på taflans karm, dit Björck ej räckte. Följden blef en sådan explosion, at Björck måste dricka ett glas vatten, men Ingman upskref sedan sina minnen." - Han sökte son präst efterlikna faderns predikosätt. Blev till slut liksom han blind. Gift med 1. ... Graf, komministerdotter från Skepplanda; 2. C. Th. Svensson, som överlevde honom.

20. Gustaf Leonard Dahl 21. Jacob Victor Thuresson 22. Fredrik Vilhelm Rhedin

Bohusläns härader och kommuner