6. Karl IX:s Göteborg på Hisingen
Under tiden
1603-1611 fanns Göteborgs föregångare beläget vid
nuvarande Färjenäs.
Vid den tiden härskade Danmark över Bohuslän och
Halland. Sverige ägde bara en kort landremsa vid
Västerhavet.
Holländarna
byggde en ny stad
För att komma till Sveriges hamnstäder vid Östersjön
var man tvungen att betala den så kallade
Öresundstullen. Karl IX ville öka Sveriges handel
med utlandet och ville slippa Öresundstullen därför
var det viktigt att ha en stad vid Västerhavet.
Tillresta holländare anlitades och en stad började
byggas efter holländskt mönster. Staden beboddes till
största delen av holländare som idkade en omfattande
handel med svenska exportprodukter såsom koppar, järn,
trä, tjära, råg och hudar.
Holländarna hade fått en mängd privilegier för att
överhuvudtaget flytta till Göteborg. Det var bl a
skattefrihet i 20 år, religionsfrihet och gynnsamma
tullar. Det fanns till och med planer att bygga en bro
mellan staden och Älvsborgs fästning.
Danskarna ville inte ha någon konkurrens om handeln
från utlandet, det var en av orsakerna till kriget 1611.
Staden
ödelades och återuppstod
Stadens försvarsanläggning var ej
färdig när kriget bröt ut. En dansk strövkår brände
i maj en del av staden och i juni förstördes resten.
Förstörelsen var så fullständig att när
generalkvartermästaren Wärnschiöld 1659 sökte efter
stadens läge, kund han inte återfinna den. 1612 föll
Älvsborgs i danskarnas händer och Sverige blev tvingad
att betala Älvsborgs andra lösen. När lösen var
betald 1619 kom åter slottet i svensk ägo. Med denna
händelse utsågs den dåvarande kungen, Gustaf II
Adolf, en ny plats för Göteborg.
Flera av de ledande männen i det första Göteborg
återfanns bland den nya staden första borgarklass, och
det var nästan samma villkor som stadfästes i den nya
stadens privilegiebrev den 4 juni 1621. Så
Karl IX:s Göteborg var ett led till skapandet av
vårt nuvarande Göteborg.
Bild:
- Dagens Färjenäs nedanför Älvsborgsbrons norra
fäste. Här byggde holländarna det första Göteborg
som brändes ned 1611. Idag finns inga spår efter denna
stad.
webbmakare
Mats Savolainen
msa@home.se
10 juni
1998
|