London @ Stella by
Starlight Här ska ni få er till livs lite sköna kommentarer från två riktigt tunga soul-gubbar. Håll till godo. Först ut har vi Dr. Bob Jones, Stellas första gäst (10/9 1999), en riktig legend i dj-kretsar som gett ut ett flertal samlingsskivor på bl a Barely Breaking Even, driver skivbolaget Chilli Funk och har ett par egna radioshower. Han började spela skivor 1967 och fick sitt stora genombrott som dj redan 1971. Från det vi hämtade honom på Arlanda tills han åkte från Uppsala ner till Stockholm på lördagen pratade han oavbrutet på om än det ena, än det andra. Bl a fick vi höra en historia om när han, Tom Jones och Björk var ute på stan och blev omkullsprungna av hysteriska pojkbands-fans och berättelsen om hur Snowboy fick sitt namn. Här är några lösryckta meningar från ett intensivt dygn: "No thanks, orange juice will be fine. I never drink while I work." "I've known Snowie (Snowboy) for almost twenty years now. He's quite a character. There's no one like him really. Probably one of the best drummers Europe has ever produced." "It's an excellent little club you've got here." "The crowd is really fantastic. I can play old stuff and then new and they're down with it." "I've been takin' them on a musical journey from the mid sixties 'til today." "I could never play this kind of set in England you know." "Could I have one of those posters? Why? I take them home and frame them and put them on the wall of my studio. It'll look good on your CV." Fredagen den 1:e oktober 1999 gästades vi av Mark Cotgrove, alias Snowboy. Han började spela skivor betydligt senare än Bob, men jag tror att en del av er som läser detta antagligen nätt och jämt sett dagens ljus när han debuterade i båset. Relativt snart började han dock intressera sig för slagverk och idag har han släppt ett flertal skivor tillsammans med sitt band "The latin section". Han ligger också bakom succéklubben "The Hi-Hat", centrum för Londons jazzdance-scen. När vi hämtade honom på Skavsta i en röd liten Opel Corsa hade molntäcket just spruckit upp efter 1½ veckas konstant regn. Under tillbakafärden till Uppsala pratade vi bl a om hans bokprojekt om jazz-vågen i södra England och om Wham!'s misslyckade återförening på "Rock in Rio" i början av 90-talet. Här är en del av vad som slank ur den gode congas-virtuosen: Före "When I started out as a dj in the late 70's, Bob (Jones) was definitely a role model for me. And in time we became friends. I got into percussions later." "When I played at Fusion in Lund this spring I got into kind of an argument with some guys at the end of the night. I think they were after me in some way. Good thing for them that they finally backed down..." "These papers? Well I'm doing some research for a book about jazz actually. This is an article from Blues & Soul. Got hundreds and hundreds of these at home." "Yeah, I've been on every tour that Lisa's (Stansfield) made actually. Played with her at "Rock in Rio" once in front of 250.000 people. Wicked." "So it's gonna be a good party tonight? You've set up the microphone for me? Excellent." Efter "I had a really good time tonight. They really love soul. I put on some obscure northern tune and witnessed the floor coming towards me. You don't see that very often these days. And the latin worked just as well." "This place is amazing. You don't know what you've got here. You actually haven't got a clue." "It's the best night I ever had in Sweden. Probably the best night I ever had outside England to be honest." "Would love to come back some time. Just give me a ring and I'll be on my way." Tja, vad säger man? Ganska goda omdömen eller hur? Hoppas ni hade lika trevligt! mb 99.10.04 |
|||||||||||||||||
Vem spelar på fredag? Hur var det förra gången? |
|||||||||||||||||
Page created: |
|||||||||||||||||