Det finns bara en Hertigen af dasspapperslagret!

"Jag är en usling"

"Hertigen kan slänga sig i väggen, jag är definitivt en uslare människa än honom" säger Trälman. Vad har Hertigen egentligen gjort för att förtjäna all uppmärksamhet? Jag ifrågasätter verkligen Hertigens popularitet fortsätter Trälman.

Trälman förklarar: Hertigen är lönnfet, har en rostig gammal mustang, skiter och lyfter på pungen offentligt samt att han har dragit över en massa gamla kärringar. Dessutom har jag hört att Hertigen kollar på såpoperor (ja, vi har också hört detta hemska rykte, red. anm.). Ska det va nått? jag bara undrar frågar sig Trälman. Det Hertigen håller på med är inte ens uselt, det är bara patetiskt tycker Trälman. Min uselhet är långt mer utstuderad än den hära Hertigens så kallade bravader.

Trälman berättar om när han en gång lyckades lura en stackars amerikanska att han skulle gifta sig med henne. Jag hade lyckats lura både henne och hela hennes släkt att jag skulle komma över och äkta henne. Dom hade både förberett brölloppet, bokat limousin, ordnat med hotell och hela faderullan. I sista stund innan Trälman skulle åka över till USA kom han på att det var tipsextra den helgen.

Självklart valde jag tipsextra säger Trälman. Jag brydde mig inte ens om att ringa till slynan om att jag inte tänkte komma. En missberäkning dock, var att amerikanskan hade släkt även här i sverige. Fan, hon och hennes släkt kom hem till mig och skällde ut mig, dom kallade mig "Asshole" berättar Trälman. Det hade jag ju inte räknat med, men det är ju såna smällar man får ta ibland när man är så usel som jag.

En annan gång var när han lyckades få sin gode (godtrogne) vän Schläppermann vräkt från sin lägenhet. Trälman hade nämligen blivit utslängd från sin egen lägenhet eftersom han aldrig brukade betala hyra. Jag övertalade Schläppermann att jag skulle få bo hos honom tills jag hittade nått eget. Det misstaget kostade Schläppermann hans hyreskontrakt. Självklart passade man på att partaja runt när man var inneboende säger Trälman. Jag limmade fast volymkontrollen i maxläget på stereon och brukade skrika oförskämdheter i grannarnas brevlådor på lördagskvällarna berättar Trälman vidare. Som plåster på såren lovade Trälman att han skulle ombesörja flyttningen. Fan Schläppermann hade en sån där skittung bokhylla, inte fan orkade jag bära på den. Jag bar ner den i källaren istället och sa till Schläppermann att bokhyllan skulle komma senare.

Än idag undrar Schläppermann vart hans bokhylla tog vägen. Ja visst var det uselt, men sån e´ jag säger Trälman.

Till vardags framhärdar Trälman sitt liv som livegen på en ICA butik. Det står i bjärt kontrast till hans usligheter på fritiden. Jag tycker om att bli utnyttjad när jag jobbar försäkrar Trälman. Jag har skittaskigt pröjs och jag jobbar över gratis varje dag. Inte ens semestern får Trälman bestämma när han ska ha. Chefen brukar ge mig mina veckor i oktober för han tycker att jag är så usel. Och jag kan bara hålla med erkänner Trälman, jag är verkligen så usel, uslare än mig finns inte.