Orimmad vers. Jag har försökt.
Det gick förskräckligt trögt.
Så fort jag sa hjärta
kom smärta
och fjärta
och färger som var bjärta.
Jag hann knappast säja kär
så kom det en chimär
och allt det där.
När jag bortsåg ifrån formen
Kom det fram en massa norrmän.
Hur kan ni på stjärnor tänka
utan att dom börjar blänka?
Orden ordnar sej i rader
som marscherande arméer.
Det är hopplöst. Jag får spader.
Har ni nåra bra idéer
om hur jag ska komma loss?
För här gäller det att slåss.
Gör mej fri från rimmens bojor!
Nedbränn alla slott och kojor!
Kalla inte skor för dojor!
Gode gud, förbjud
alla ord som har rim!
Bort med hela halvön Krim!
Hjälp mej! Jag är så förtvivlad!
Varför är en skivling skivlad?
Jag ropar ut min hyllning de profundis.
Ni sår i fruktbar matjord, jag på tundran.
Jag hoppas ändå ni och jag är bundis?
Mitt diktarhjärta bankar i beundran.
INKASTAD HANDDUK
Det värsta är att han har rätt ändå.
Det ligger nånting i att folk hör på.