Lilla Anette har inga pengar kvar.
Hon hörde aldrig på när nån sa:
Den som spar han har.
Nu går hon där på gatorna
med sitt paraply.
Och himlen den är blå
men luften luktar dy.
Var ska du ta vägen nu, Anette.
Du saknar hem.
Du biter på din nagel
och darrar gör var lem.
Står du där i hörnorna.
Väntar på en kund.
Dina läppar är som stoppljus
men din barm är rund.
Hör på mej:
Din tid är snart förbi.
Snart hittar man ett bylte
med din lilla kropp uti.
I din turkosa jacka
finns båd kanyl o pump.
Åh, du kunde blitt så fin
men du blev bara lump.
