JAG HÄRSTAMMAR FRÅN VIKINGAKATTER. För tusen år sedan var vår by en stor och viktig marknadsplats och boplats för vikingar. För 500 kattgenerationer sen bodde mina förmödrar här. (Vi katter talar inte mycket om fäder. De kommer och går...) Vikingarna hade husdjur, getter och grisar och hundar och så hade de oss katter. Vikingkatterna var viktiga! De jagade råttor och möss och skyddade maten och förråden. Utan katter kunde hela skörden bli uppäten och förstörd. Vikingakatterna lekte med barnen, fick varm mjölk ibland, sov där det var skönast. Ibland blev de klappade och ibland sparkade nån efter dem. När jag tänker efter så hade de det nästan precis som vi katter som lever nu. Åtminstone om vi är lyckliga nog att bo på landet och få springa ute. Sommaren 1989, den sommaren då jag föddes, gjordes arkeologiska utgrävningar i vikingabyn här. Man hittade åtskilligt som bekräftade att här låg hus och gårdar och att det var välbärgade människor som bodde här. Byn och kyrkan ligger vid Kävlingeån, ett par mil in från Öresund. Hit kom vikingarna roende när de kom hem från sina härjningståg. Mina jaktmarker ligger på norra sidan om ån (till höger på bilden). Det var där vikingabyn låg. Här tassar jag varje dag på historisk mark, men det tänker jag inte så mycket på. Jag delar ängarna och åkrarna med andra djur och fåglar är det gott om här. Vi har en gök i varje vädersträck. Näktergalarna är rent galna nu på försommaren. Och ja, det är svanar som skymtar på ån. Och ibland är storkarna här. En gång såg vi 19 storkar på en gång. Rovfåglar finns det gott om, glador och hökar och till och med örnar. Jag är allt en katt med tur som har ett så underbart ställe att vara på!