Det här vill vi
Riks-EKHO
EKHO i övriga Sverige

Programträffar

Bibeln och homo/bisexualiteten

EU-PROJEKT FÖR ÖPPNA OCH INKLUDERANDE ARBETSMILJÖER
juli '02

World Aids Day
KÄRLEKEN ÄR STARK SOM DÖDEN
dec '01

EKHO firade 25 år
TIDNING MED MÖRKA OCH LJUSA TILLBAKABLICKAR
aug '01

GAYKRISTET ARBETE I BACKSPEGELN
aug '01

FOTON FRÅN PRIDE 2001
aug '01

NY BOK SYNAR KYRKORNAS HOMOFOBI
jan '01

Martin, f.d. konfirmationsledare:
´DET KÄNNS OERHÖRT KONSTIGT ATT VARA BORTRYCKT´
dec '00

Storkyrkan
ROMERSK-KATOLSK PRÄST TROTSADE PÅVENS FÖRMANINGAR
aug '00

EKHO OCH STOCKHOLM PRIDE WEEK 2000
aug '00

PSALMBOKENS ORD VAR INTE HOMO NOG
Präster skrev en egen mässa till Kärleken
juli '00

Efter femton år av färdiga svar
CARIN VÅGADE FÖRÄNDRA SINA TANKAR OCH SITT LIV
juli '00

Uppmärksammad tv-film
FÖRÄLSKAD MEN FÖRTVIVLAD - BJÖRN ERIK TOG SITT LIV
juni '00

MIN LILLASYSTER ÄR HOMOSEXUELL
apr '00

SMF sänder ut rekommendation, men även signaler:
'BESLUTET BÄDDAR FÖR KRÄNKNINGAR OCH HYCKLERI'
dec '99

FELIX OCH ULF VALDE VARANDRA
nov '99

Ett varningens finger från en kristen ledarskribent:
'HOMOSEXUALITETEN ÄR EN ÖDESFRÅGA FÖR SVERIGE'
sep '99

Ecce Homos dopbilds-Jesus:
- JAG VISSTE ATT DET SKULLE BLI ETT HIMLA HALLÅ
aug '99

Glimtar från Stockholm Pride
'KYRKAN MÅSTE GÖRA SIG AV MED SIN TRÅNGSYNTHET'
aug '99

Samtal om homo-
sexuella i kyrka och samhälle
OSYNLIG VID DISKBALJAN ELLER SYNLIG I KYRKO-
RUMMET?
juni '99

EKHO vill samtala
om relationer
FRÅN PIRR I MAGEN TILL EN PARTNER
FÖR LIVET
maj '99

Teologisk uppsats
om Ecce Homo:
'DE NEDTYSTADE
FICK RÖSTER'
maj '99

Sten Philipson,
kyrkoherde:
- JESUS BEJAKADE LUST, GLÄDJE OCH SENSUALITET
apr '99

Samtal i Sofia kyrka kring Ecce Homo:
NAKENHET,
SÄDESVÄTSKA OCH BIBELSYN
feb '99

Ulf Lidmans inre resa från förtryck till frid
-MIN HOMOSEXUA-
LITET ÄR GUDS FINASTE GÅVA
TILL MIG
nov '98

ALLT DU VELAT VETA OM HOMOSEX MEN INTE VÅGAT FRÅGA DOMPROSTEN OM
okt '98

Elisabeth Ohlson:
- TURBULENSEN KRING ECCE HOMO ÄR NÖDVÄNDIG
sep '98

Tillbaka till första sidan

Prästen Jacqueline Hårdstedt välsignar gärna homosexuella par i kyrkan.

”Men du kan inte säga att vi är samlade inför Guds ansikte...”

– Ringer folk och frågar mig om jag vill leda en välsignelseakt, svarar jag ”självklart!” Det är inget snack! Det skall vara detta svar homosexuella skall få!
Prästen Jacqueline Hårdstedt har välsignat flera homosexuella par i kyrkan. Nu lättar hon på förlåten kring de praktiska bestyr som omger välsignelseakter.
I sommar kommer hon själv att klä sig i brudklänning och växla ringar med sin Harald.

– Harald fick en tuff fråga innan han fick komma in i mitt liv. Min fråga var hur han ställer sig till homosexuella. Eftersom jag redan hade så många homosexuella vänner behövde jag inte ha någon ny i mitt liv som inte accepterade dem! säger Jacqueline Hårdstedt, präst i Flemingsbergs församling.

Och inte hade Harald något emot att hans käresta har homosexuella vänner.
– Om han hade svarat något annat än OK hade jag inte tagit in honom i mitt liv. Det var en fråga som han fick ganska omedelbart!

Jacqueline minns mycket väl första gången som hon välsignade ett homosexuellt par.
– Det var helt underbart! Jag tror att jag grät mer än brudarna själva! Det var två tjejer som inte var svenska medborgare och därför inte hade kunnat registrera partnerskap. Så för dem blev välsignelsen verkligen ett bröllop! Det kändes så jättefint att få göra det. Jag blev så rörd när de för varandra formulerade sin kärlek. Och att de ville göra det inför Guds ansikte.

För Jacqueline har kärleken ett lika värde, oavsett vem det är som älskar. Hon värjer sig mot att bygga täta skott mellan äktenskap och partnerskap och betonar i stället jämlikheten.

Själva bröllopet
– Det handlar om ett dribblande med ord. I dag får välsignelsen av homosexuella inte kallas vigsel, eftersom vigseln är för man och kvinna. Jag tycker att det jag gör är att viga samman två människor! Det spelar ingen roll om det är två killar, två tjejer eller en man och en kvinna. För mig har det lika värde.

I juli och augusti kommer hon att välsigna två homosexuella par. Jacqueline ser det som ett stort förtroende som visas henne.
– Jag vet att för dessa båda par innebär den borgerliga ceremonin inte särskilt mycket. Det är mer tvång – att få relationen registrerad officiellt. Kyrkans välsignelse är själva ”bröllopet” så att säga för dem. Så det känns härligt att få välsigna dem!

Men samtidigt säger Jacqueline att hon tycker det är tråkigt att kyrkans vigselrätt är förbehållen heterosexuella, speciellt när hon vet att kyrkan spelar en så betydelsefull roll för de homosexuella par som hon kommer att välsigna. Hon är också hjärtligt trött på att behöva hämta in godkännanden av olika slag inför välsignelseakter.
– Accepterar du det här, kan du ställa upp på detta? Det måste jag hela tiden fråga vaktmästare, organister och andra personer som behövs vid välsignelsen i kyrkan. Detta är kränkande – för då är vi inte lika, hur mycket vi än påstår annat! För det är ingen som behöver fråga vaktmästaren om han vill ställa upp och arbeta när ett heterosexuellt par skall gifta sig!

– Det vore kränkande om det skulle komma ett homosexuellt par och jag skulle vara tvungen att säga: ”Hör ni, jag är ledsen, men det går inte i den här kyrkan, för kyrkoherden vill inte!” Och det kanske är parets egen kyrka.

Blir obekväm
När klartecken för att ha välsignelseakt i en viss kyrka väl är givet, är det ofta dags för nästa fas i ”hårklyveriet”, som Jacqueline kallar det:
– Skall välsignelsen äga rum i sakristian och skall den endast vara för det homosexuella paret? Skall det inte få finnas psalmer, tal och vänner som skall få omge de älskande människorna? Det blir alltid en diskussion kring detta! Det är kränkande att homosexuella par som vill ha sin kärlek välsignad hela tiden skall behöva utsättas för dessa diskussioner! säger Jacqueline upprört.

– Det går ändå för det mesta att ordna det praktiska, men det är fortfarande mycket ”oj, oj, oj”... Det är fortfarande hett! Och då blir man ju förstås själv ganska obekväm, som med sådana frågor... Därför försöker jag hela tiden att bereda väg på så sätt att jag tar reda på var folk står runtomkring mig i den här frågan. Så när ett homosexuellt par ringer, kan jag svara: ”Ni väljer var ni vill vara, och sedan fixar vi bara det praktiska!”

Hon berättar om en diskussion i samband med att hon informerade personal i en kyrka om att en välsignelseakt skulle hållas där.
– En man sade ”men då kan du ju i alla fall inte säga att vi är samlade här inför Guds ansikte”. Jag undrade ”varför inte det? Vi är ju i Guds hus och paret som skall välsignas vill ju just vara inför Guds ansikte – då måste jag ju få säga det! För det är ju sant!”
– Han svarade att man måste skilja på vigsel och välsignelse. Jag sade att det spelar faktiskt ingen roll, för vi är ändå samlade inför Guds ansikte, vad vi än må kalla det!

I ett utanförskap
Jacqueline är även kaplan och själavårdare inom EKHO-Stockholm. Hon är stolt över att som heterosexuell präst vara medlem.
– Gunilla Lindén i Flemingsbergs församling frågade mig om jag ville ställa upp som kaplan för EKHO. Och jag sade ”javisst, självklart!”
– När jag varit med på EKHOs samlingar har det varit så roligt. Det är kul och jag mår alltid bra!

Ofta har fokus legat på kristna homosexuellas kamp med sig själva – på komma-ut-processen som kan vara svårare för personer som har en kristen tro. Men Jacqueline ser den mer som en allmänmänsklig kamp. Under samtalets gång hänvisar hon flera gånger till det faktum att hon själv lever i ett utanförskap, som rullstolsbunden.

– För mig är kampen inte så konstig. För jag går igenom samma kamp med mig själv dagligdags: hur skall jag vara, hur skall jag göra, vågar jag komma ut med det jag är? Jag ser den inte som specifikt de homosexuellas kamp, utan det är människans, att acceptera varandra och att också vi heterosexuella skall våga ”komma ut ur garderoben” med allt vad vi har! säger Jacqueline.

– Jag känner mig som om jag är bland syskon, och att vi har ett gemensamt slit i våra liv som vi måste ta tag i. Och jag upplever att jag kan ge stöd till homosexuella även om jag själv inte är homosexuell, tillägger hon.
R.H.

Har du frågor? Behöver du prata av dig? Det finns någon som lyssnar och förstår! Ring EKHOs jourtelefon 0200-11 04 44 måndag och tisdag kl. 19-21. Naturligtvis får du vara anonym. Du får prata med någon man eller kvinna som själv är kristen homo-/bisexuell.

Du kan bli medlem/stödmedlem i EKHO-Stockholm! Det är enkelt. Betala in 250 kronor på postgiro 19 51 28-4 och märk talongen "Medlemsavgift" så får du bland annat vårt medlemsblad hemskickat med all medlemsinfo som vi inte tar med på denna sajt.

KONTAKTA OSS: ekhosthlm@yahoo.com | BOX 19047, 104 32 Stockholm | 08-643 74 45