»En god kaga är icke det samma som en kaka. En god kaga kan t.ex. vara en fastlagsbulle (s.k. temla), en napoleonbakelse, ett stycke prinsesstårta eller något annat gräddigt och mäktigt. En kaka kan däremot antingen vara någon torr småkaka eller en anteckning, som en värddator på Världsväfven skrifver i en fil på besökarens dator.«
generaldepoten/kakor.html
(Om somliga tecken visas felaktigt, torde man byta till teckensatsen iso-8859-1 i läsaren.)
En god kaga är icke det samma som en kaka. En god kaga (på utrikiska »cake« eller »piece of cake«) är t.ex. ett stycke prinsesstårta, en fastlagsbulle, en napoleonbakelse, en schwarzwaldtårta eller något annan gräddigt, sött, syltigt, mäktigt och bakelseaktigt. En kaka (på utrikiska »cookie«) kan däremot antingen vara någon torr och tråkig, kexaktig småkaka eller en viss sorts anteckning, som värddatorn till en tomt (på utrikiska »site«) på Världsväfven (på utrikiska »World Wide Web«) skrifver ner i en fil på besökarens dator. Den sistnämnda sortens kakor vill man gärna undvika, när så är möjligt, eftersom de ofta hjälpa annonsörer på WWW att kartlägga besökares rörelser emellan olika sidor och tomter på Internätet. Med hjälp af kakor kunna besökare göras till måltaflor för riktad reklam och annat elände. Man kan läsa mer om, hvad Världsväfvens kakor äro och kunna användas till, på www.autark.se
Se äfven »How Web Servers' Cookies Threaten Your Privacy«
Generaldepotens sidor på Världsväfven innehålla i sig själfva ingen kod, som anbringar kakor (på utrikiska »cookies«) i besökarens dator. Det är heller icke nödvändigt för besökaren att låta väfläsaren (på utrikiska »web browser«) emottaga kakor, för att han skall kunna läsa Generaldepotens sidor. Det anbefalles därför besökare att endera helt spärra mottagning af kakor i sina väfläsare eller utnyttja de senares möjligheter att spärra kakor ifrån vissa i förväg utvalda väftomter (på utrikiska »web sites«). Väfläsarna Mozilla, Mozilla Firefox och Lynx erbjuda därvid goda möjligheter att välja hvilka väftomter, man skall taga emot kakor ifrån, så att man sväljer kakor endast då, när det är oundgängligen nödvändigt. Nödvändigt kan det t.ex. vara då, när man loggar in någonstans eller då, när man postorderhandlar på Världsväfven; ehandelssystemen fordra vanligen kakor för att hålla reda på, hvad kunden har i korgen m.m.
Oaktadt det, Generaldepoten icke genom innehållet i sina sidor skrifver kakor till besökarnes datorer, komma besökare likväl att få mottaga kakor, om de icke ha spärrat mottagande af kakor i sina väfläsare. Dessa kakor härröra nämligen dels ifrån dem, som göra utrymme tillgängligt för Generaldepotens sidor, dels ifrån deras annonsörer. Beträffande uppgifter om hvad, dessa använda kakorna till, hänvisas till deras egna sidor om s.k. privacy policy (här på svenska).
I Mozilla kan man undersöka hvilka kakor, som ha anbragts i datorn, genom att öppna menyn Tools och där välja Cookie manager, hvarunder man därefter väljer Manage Stored Cookies för att få se en lista öfver lagrade kakor. Om man i stället väljer Tools ---> Cookie Manager ---> Block cookies from this site, spärrar man kakor ifrån den tomt, man för tillfället besöker.
Mozilla har äfven goda hjälpmedel för att spärra visning af bilder ifrån bestämda värddatorer på Internätet. På så vis kan man spärra visning af mycken reklam på sidorna, eftersom reklambilderna ofta komma ifrån en annan värddator än den, hvarest texten förvaras och besökaren finner denna. I Mozilla gör man sålunda:
Mozilla har också möjligheter till inställningar, som förhindra öppnande af icke begärda fönster, s.k. popups, hvilka vanligen innehålla reklam och af flertalet besökare äro oönskade.
Reklam, som icke enkelt kan utspärras inifrån Mozilla, kan man i viss omfattning blifva kvitt genom att använda ett annat program, hvilket uppträder såsom ombud (på utrikiska »proxy«) mellan Mozilla och de värddatorer, hvilka leverera de sidor, man besöker. Ett sådant ombud är t.ex. Squid. I Squid kan man sålunda sätta upp regler för att spärra oönskade sidor ifrån att alls hämtas (t.ex. reklam i egen ram).
Vid insats af väfläsaren Lynx är man ifrån utgångspunkten förskonad ifrån reklambilder, ty Lynx visar endast text och ingen grafik.
Om man är klok nog att såsom operativsystem i sin dator använda någon distribution af GNU/Linux, FreeBSD eller annat unixliknande operativsystem, kan man äfven skaffa sig en viss bekvämlighet genom att göra en symbolisk länk ifrån /dev/null till kakfilen, t.ex. på följande vis i användarens mozillakatalog:
ln -s /dev/null cookies.txt
eller på följande vis i användarens hemkatalog, om vi antaga, att kakfilen för Lynx heter .lynx_cookies:
ln -s /dev/null .lynx_cookies
För äldre utgåfvor af Netscape (version 4.x och äldre) kommenderar man följande i användarens netscapekatalog:
ln -s /dev/null cookies
På så vis kommer väfläsaren endast att spara kakor i minnet under pågående körning, men kakorna komma ej att kunna läsas ifrån hårddisken, då det icke går att läsa ifrån /dev/null. Därigenom tillfredsställes vissa väftomters kraf därom, att besökare skola ha kakemottagning påkopplad i läsaren. Man slipper likväl ifrån att rensa kakfilen efter besöket, eftersom dess kakor försvinna, när man stänger läsaren.
Det är således lämpligt att vid besök på Generaldepotens sidor använda väfläsare med goda möjligheter till utspärrande af oönskade kakor och oönskade bilder samt köra dessa väfläsare under operativsystem, hvilka icke fråntaga användaren herraväldet öfver hans dator.
Sådana operativsystem äro t.ex. FreeBSD och olika GNU/Linux-distributioner, hvaraf vi särskildt anbefalla Slackware Linux för datoranvändare, hvilka vilja behärska sin dator i stället för att låta sig styras af den.
Flertalet besökare på Generaldepotens sidor använda än så länge det operativsystem, som tyvärr har störst spridning på världens persondatorer (PC), och den i detta system förinstallerade väfläsaren. Besök på Världsväfven med sådan programvara utsätter såväl det systemets användare själfva som andra datoranvändare för sådana risker och olägenheter, att vi bestämdt afråda ifrån bruk af detta system vid besök på Internätet. Vi skola därför icke nämna något om kakhantering i detta operativsystem och dess medföljande väfläsare, utan anbefalla i stället alla dess användare att utrensa denna programvara ur sina datorer och taga makten över maskinerna genom att upprusta dem till något af de andra längre upp omnämnda systemen.
ANNONSENS:
Generaldepotens sidor äro merendels skapade vid en 19 tums bildskärm med bildytan 1152x864 bildpunkter, där väfläsarens fönster vanligen tillåtes bli omkring 850 bildpunkter bredt, medan det får upptaga skärmbildens fulla höjd. Om så är möjligt, är det antagligen lämpligast, att man låter väfläsarens fönster vara minst 850 bildpunkter bredt men icke bredare än 880 bildpunkter. Afvikelser ifrån detta måttområde kunna framkalla vissa skönhetsfel. På bildytor, som äro större än 800x600 bildpunkter, är det således oklokt (och för öfrigt helt omotiveradt) att maximera väfläsarfönstret i sidled. Emellertid äro sidorna läsliga i så godt som alla väfläsare och på bildytor i så godt som alla storlekar ifrån 640x480 bildpunkter och uppåt. På sidor, som endast innehålla text, anpassa sig nämligen textens bredd till väfläsarfönstrets bredd. På sidor, som äfven innehålla bilder eller annan grafik, kan det dock hända, att bilderna visas i ordning uppifrån och ner i stället för vid sidan om varandra, när väfläsarens fönster är smalare än c:a 850 bildpunkter. Göres däremot väfläsarens fönster bredare än 864 bildpunkter, kan man tycka, att textraderna bli alltför långa. Emellertid är det besökaren själf, som bestämmer radernas längd; dels igenom att göra läsarefönstret lagom bredt, dels igenom att välja lagom stor stil på texten. I Mozilla väljer man textstorlek under View --> Text zoom -->.
Man bör äfven tillse, att stöd för stilmallar (Cascading Style Sheets, CSS) icke är afstängdt, emedan sidornas afsedda visning beror utaf sådana. Därvid är det äfven betydelsefullt, att väfläsaren understöder stilmallar på ett riktigt sätt. Mozilla gör detta fullt tillfredsställande, medan t.ex. äldre utgåfvor af Netscape (4.x och äldre) liksom några utgåfvor af den oftast använda väfläsaren äro dåliga på att följa stilmallar. Om sidornas text i väfläsaren visas i typsnitt utan serifer, eller textraderna sträcka sig hela vägen ifrån kant till kant i väfläsarens fönster, påvisar detta, att den använda väfläsaren har dåligt stöd för CSS, att detta stöd är afstängdt eller att den nätverkstjänare, som visar sidorna, på något sätt stör insatsen af stilmallar. Förinställdt typsnitt enligt stilmallarna är vanligen (New) Century Schoolbook för såväl brödtext som öfverskrifter.
Det är däremot icke nödvändigt att ha stöd för javascript eller java påslaget i väfläsaren, så att ärade besökare anbefallas stänga af sådant stöd, eftersom javascript och java kunna medföra säkerhetsrisker för besökaren. Dessutom kan det hända, att vissa delar af Generaldepotens sidor tidvis skymmas af reklam, om javascript är påkoppladt i läsaren. Botemedlet emot detta kan då vara att stänga af javascript i läsaren.
Om man använder väfläsaren Lynx eller icke alls bryr sig om sidornas utseende, kan man gifvetvis bortse ifrån ofvanstående resonemang om stilmallar.
Generaldepoten
(Emil Tusen, generalredaktör)
(Öfversättning ifrån Emil Tusens brutna utrikiska af Erik Jonsson <generaldepoten@rambler.ru>)
Om goda kagor och torra kakor (»cookies«)
