ArbetsKraftens, De arbetslösas förening i Uppsala. Flygblad 1-10 Till flygblad 11-20
För att gå till ett flygblad, klicka på siffran: 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Flygblad #1
Uppsala Arbetslösas
Förening
Arbete åt alla!
Under många år har vi arbetslösa fått löften. Det har sagts från alla möjliga håll och kanter att arbetslösheten är den viktigaste politiska frågan.
Men vi blir bara fler och fler.
Vi vill inte bara ha löften! Vi vill ha jobb!
Arbete åt alla!
Höj ersättningen vid arbetslöshet!
Att säga att KAS och A-kassa måste hållas nere för att få oss att söka de jobb som bjuds är en ren oförskämdhet. Det går flera hundra sökande på varje utlyst jobb
Stoppa nedskärningarna!
För att minska arbetslösheten; börja nu med att sluta öka den!
Kom med och bilda föreningen:
Tid: Onsdag 22/1 kl. 15:00
Plats: Föreningen Verkstans lokal Alsikegatan 6
(Vid Stranbodgatan)
Alla arbetslösa välkommna!
Arbete åt alla!
Arbetslösheten är en skam - för samhället.
Det har sagts från alla möjliga håll och kanter att arbetslösheten är den viktigaste politiska frågan, och vi har blivit lovade att den skall bekämpas med alla medel.
Men vi blir bara fler och fler.
Vi behöver mer än löften! Vi behöver jobb!
Arbete åt alla!
Höj ersättningen vid arbetslöshet!
Arbetslösheten är ett brott. Men vi arbetslösa är inte gärningsmännen.
Ändå är det vi som straffas, dels ekonomiskt, eftersom ersättningarna (särskillt KAS) inte ger tillräckligt för ett anständigt liv. Dels genom förlusten av sysselsättning. Dessutom drabbas vi av ökade sociala, psykologiska och medicinska problem.
Höj ersättningen!
Stoppa nedskärningarna!
Arbetslösheten kan inte minskas enbart genom att skapa nya jobb. Man måste också behålla de som redan finns. Om man vill öka sysselsättningen - börja med att sluta minska den.
Stoppa nedskärningarna!
Är du arbetslös - kom med i föreningen. Är du det inte - stöd oss.
Uppsala Arbetslösas Förening
Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala
tel. 71 07 22
genom
Fred Torssander (undert.)
Ordförande i interimsstyrelsen
Kom och demonstrera
i Stockholm fredag 25/1
för:
Arbete, Arbete
och åter
Arbete!
Tid: Fredag 25/1 kl. 11:00
Plats: Stadshusets parkering
(För vidare transport per buss)
Arr: Byggnads
Detta flygblad är utgivet av:
Uppsala Arbetslösas Förening,
Alsikegatan 6, tel 71 07 22
Arbete åt alla!
Stoppa nedskärningarna!
Höj ersättningen vid arbetslöshet!
Vem faan vill tillhöra
De Arbetslösas Förening?!
Man vill ju inte ens tillhöra de arbetslösa!
Men när vi nu sitter i skiten är det bättre att vi kräver vår rätt tillsammans än att vi bara tigger nåden att få ett litet bidrag en och en.
Alla andra sviker oss - staten, landstinget, komunen, företagen, politikerna...
Hela samhället vill helst låtsas som vi inte finns.
Vi måste ta itu med vår framtid själva!
Och vi ska inte lämna någon kvar ute i kylan.
Vi ska kräva:Arbete åt alla!
Men hur ska vi göra det?
Jo vi ska göra oss hörda på alla tänkbara sätt. Demonstrationer, insändare, uppvaktningar, affischer, och flygblad som detta.
______________________________________________________
Hittils har vi haft väldigt lite att sätta emot när vi blivit blåsta. När vi blivit lovade kurser, bidrag eller till och med arbete har det alldeles för ofta visat sig att det blidde inget. Och ingen bryr sig när vi klagar. Dessutom får vi mindre och mindre att leva på medan vi försöker komma igen.
Vi måste kräva:Höj ersättningen vid arbetslöshet!
Och vi ska följa upp och kräva rättelse för varenda brutet löfte någon av oss råkat ut för. Vi ska bli en självförsvarsförening mot orättvisorna.
Hurdå då?
Jo vi har jurister och journalister med i föreningen som kan hjälpa oss med den formella sidan av saken. Och vi har varann för att hjälpas åt att trycka på.
______________________________________________________
Vi arbetslösa blir utnyttjade som ett hot mot dem som har jobb och försöker försvara sina anställnings- och arbetsvillkor mot försämringar. Ja arbetslösheten används till och med som ett argument för att "vi inte har råd" med att behålla folk inom vården, omsorgen och skolorna.
Kräv: Stopp för nedskärningarna!
Istället för att vara ett hot kan vi vara ett stöd i försvaret mot den sociala nedrustningen genom att ställa upp för fackföreningar och andra som arbetar för samma sak!
Är du arbetslös - kom med i föreningen!
Det har bildats två föreningar med samma mål: "Arbetskraften" och "Uppsala arbetslösas förening". Nu slår vi ihop dem. Kom till mötet tisdag 18/2 kl. 11:00 på Träffpunkten, S:t Olofsgatan 33B, eller ring till Curt Jonsson/Curt, ArbetsKraftens första ordförande, dog våren 97/ 018-39 32 59 eller Fred Torssander 018-71 07 22
Om du inte är arbetslös - stöd oss!
"Arbetskraften" har postgiro
119 88 97 - 9
Arbetslös och kvinna -
dubbelt drabbad!
Alla problem i samhället brukar drabba kvinnor dubbelt, och arbetslösheten är inget undantag. Arbetslösa kvinnor drabbas hårdare än män av de försämrade arbetslöshetsförsäkringarna eftersom det oftast har sämre lön och ersättningar från början. Dessutom drabbas de hårdare av nedskärningarna i den offentliga sektorn, eftersom kvinnor förmodas ta över det sociala arbetena och göra dem i den informella sektorn - dvs. gratis!
Samtidigt blir krisens verkningar inte lättare att bära genom att kvinnor ersätter män på arbetsmarknaden - eller tvärt om.
Kräv:Arbete åt alla!
Kvinnor drabbas hårdare än män av de låga nivåerna på a-kassa, KAS och socialbidrag. De har ju ofta inte bara sig själva att försörja, utan får gå tillbaka in i sin gamla roll och ansvara för att både hem, barn och och familj får sitt.
Samtidigt skulle en höjning enbart för kvinnor innebära att det ännu mer än i dag blev de som fick avstå från arbete
Kräv: Höjd ersättning vid arbetslöshet!
Nedskärningarna i den offentliga sektorn drabbar kvinnor dubbelt: Det är kvinnor som förlorar jobben först, och det är kvinnor som förlorar mest när den sociala servicen skärs ner.
Kräv:Stopp för nedskärningarna!
Är du arbetslös - kom med i föreningen.
Är du det inte - stöd oss.
Uppsala Arbetslösas Förening
Alsikegatan 6, 753 23 Uppsala
tel. 71 07 22
genom
Fred Torssander
Arbetslös-
DISKRIMINERAD
Massarbetslösheten är en olycka och en orättvisa som drabbar de arbetslösa hårdast. Men krisen drabbar så gott som alla, och för att hindra att de drabbade enas och tar itu med problemet gemensamt utnyttjar det lilla fåtal som tjänar på eländet diskriminering. Med hjälp av diskriminering - utskiljande - skapar de fiender till folket inom folket självt. De övertalar en del av oss att tro på att de som drabbas av orättvisor på något vis ändå har sig själva att skylla. Den som låter sig övertalas och handlar diskriminerande belönas. Den som vägrar och försöker uppträda solidariskt, drabbas av lägre inkomster, försämrade levnadsförhållanden och riskerar att slutligen själva hamna bland de diskriminerade.
För att ta ett konkret exempel: De som har arbete fortsätter att jobba övertid. (Förra året faktiskt motsvarande ca 80.000 årsverken) och tar extraknäck. Detta trots att de väl vet att vi arbetslösa behöver jobb. Och trots att de vet att de själva blir utarbetade och utslitna i förtid.
Varför?
Först och främst för att de inte ser någon annan möjlighet att hålla uppe sin egen standard, som försämras genom nedskärningar i den offentliga sektorn och försäkringssystemen.
För det andra för att den som inte ställer upp på övertid riskerar att hamna överst på listan när det blir uppsägningar.
Och för de tredje: För att försvara detta väljer de att tro på diskriminerande påståenden om arbetslösa
Diskrimineringens ursäkter:
Diskrimineringen av de arbetslösa används för att motivera och bibehålla ett redan etablerat faktum - massarbetslösheten. De "förklaringar" den erbjuder har ingenting med arbetslöshetens verkliga orsaker att göra, men för att vara effektiv måste den innehålla en kärna som är möjlig att tro på. Eftersom vi arbetslösa är en stor grupp utan särskilda kännetecken (förutom arbetslösheten) krävs flera olika motiveringar. Jag ska gå igenom några av de viktigaste på nästa sida, så vgv.
De vanliga ursäkterna:
Alla vanliga ursäkter för diskriminering; ras, religon, kön, härkomst, politisk åsikt, ålder, handikapp osv. osv. används idag för att förklara varför den arbetslöse har går utan jobb. Jag har inte plats att bemöta alla här i detalj, jag kan bara konstatera att de som sprider dessa diskriminerande åsikter har oändligt mycket större resurser och att de utnyttjar dem till att bevara de grundläggande problem som leder till diskriminering istället för att upphäva dem.
De särskilda ursäkterna:
Massarbetslösheten har medfört att många av de arbetslösa inte kan placeras in i de vanliga kategorierna för diskriminering. Därför har man lagt ner omfattande arbete på undersökningar för att finna användbara egenskaper hos dem. Vanligtvis används de negativa effekter arbetslösheten har på den arbetslöse för att förklara att han eller hon blivit arbetslös. Man förväxlar alltså avsiktligt orsak och verkan.
Arbetsodugliga:
Vi arbetslösa är inte förstklassig arbetskraft sägs det. Och detta "bevisas" ju genom att andra människor har arbete medan vi står utan. De som har jobben vill gärna tro på detta för då kan vi ju inte ta deras plats. Dessutom kan de se ner på oss som "sämre folk" istället för att ställa upp solidariskt.
Det verkliga förhållandet är att arbete, liksom idrott eller att tala ett främmande språk, kräver ständig övning. Omskolning, ALU, API eller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan inte ersätta riktiga jobb, utan bara hjälpa oss att hålla näsan över vattnet en tid. Långtidsarbetslöshet gör att många av de som drabbas blir odugliga till arbete, och diskrimineringen av arbetslösa blir alltså en självuppfyllande profetia. Vilket väl var avsikten.
Alternativet:
Det finns alternativ till diskriminering och utslagning av oss arbetslösa: Solidaritet och kamp, främst för kravet "Arbete åt alla". Men att välja den vägen är inte helt fritt från risker och kostnader. Det ger antagligen ingen omedelbar förbättring när man tittar i plånboken, och vi har tyvärr lärt oss att inte titta längre än så. Dessutom; för att vi ska kunna kräva solidaritet måste vi börja med oss själva. Organisera oss, bilda opinion, ta itu med våra problem och ställa upp solidariskt för andra som drabbas av krisen. Och först av allt: BEKÄMPA ALL DISKRIMINERING AV ARBETSLÖSA!
undert. Fred Torssander
Har du drabbats av ...
UNDERSTÖDSTAGAR
ANDAN?
Det pratas rätt mycket om att vi är arbetslösa för att vi inte vill ha arbete, men det stämmer inte. Åtminstone har jag aldrig träffat någon som gett upp en anställning enbart för att få leva på a-kassa. Det finns säkert enstaka fall, men vad betyder enstaka fall bland 3/4 miljon? Däremot händer det att vi som varit arbetslösa för länge slutar söka jobb, och varför inte, när det går flera hundra sökande på varje platsannons? Det finns bara ett sätt sålla bort dem som väljer att leva på bidrag. Det är att erbjuda arbete, och att erbjuda
Arbete åt alla!
Det påstås att de ständiga försämringarna av villkoren för a-kassa, KAS och socialbidrag är nödvändiga för att inte skapa understödstagaranda, och visst kan det hända att det gör att de värst drabbade tvingas att armbåga sig fram och grina sig till ett påhugg. Men det minskar inte det totala antalet arbetslösa. Försämringarna gör bara att vi arbetslösa får ännu sämre levnadsförhållanden, och drivs till svartjobb, och kanske till och med till prostitution och kriminalitet.
Höj ersättningen vid arbetslöshet!
Ett annat motiv för att göra arbetslösheten mera kännbar är att de som har jobb fås att acceptera sämre villkor. De ökar arbetstakten, sjuk"närvaron" övertiden och extraknäckandet. Men detta ökar ju knappast antalet arbetstillfällen.
Stoppa nedskärningarna!
Försvara arbetslinjen
Låt dem inte avskaffa
beredskapsarbetet!
Ända sedan 1850-talet har det funnits två huvudriktningar i den svenska debatten om hur arbetslösheten ska hanteras. Dels bidragslinjen - att ge de arbetslösa ett bidrag till "livets uppehållande" - men absolut inte mer. Dels arbetslinjen - att ge de arbetslösa "samhällsnyttigt arbete till marknadsmässig lön".
Den senare linjen drevs igenom efter 90 års kamp, av en bred folklig opinion i början på 1940-talet, och har i stort sett gällt sen dess. Men nu är det snart slut på det. Beredskapsarbetet håller på att avskaffas. Och som med så många andra "reformer" under kristiden har det genomförts diskret och stegvis. Det existerar ju fortfarande en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som kallas "beredskapsarbete" men innehållet har bit för bit försämrats. Exempelvis ger "beredskapsarbete" inte längre möjlighet att komma in i a-kassan, och enligt den proposition som regeringen har lagt skall det inte ens vara "återkvalificerande", dvs. ge möjlighet att komma tillbaka in i a-kassan efter utstämpling.
Dessutom har antalet beredskapsplatser inte byggts ut i takt med arbetslösheten, utan i stället har man sugit upp den stora massan av arbetslösa i nya åtgärder med sämre villkor. De flesta av åtgärderna, som tex. arbetslivsutveckling (ALU), ger inte vare sig anställningsförhållande, kollektivavtal eller ens rätten till facklig verksamhet. Dessutom är ALU och liknande åtgärder reserverade för dem som redan har a-kassa eller KAS, medan den som inte lyckats få något jobb, eller som stämplat ut, hänvisas till socialen - den moderna fattigvården - och deras allt eländigare understöd! "Bidragslinjen" genomförs steg för steg.
Detta får vi inte acceptera. Vi måste försvara arbetslinjen! Låt dem inte avskaffa beredskapsarbetet! Kräv att kvalificerings-
reglerna återställs! Öka antalet beredskapsplatser! Sänk åldersgränsen!
undert. Fred Torssander