n´OLBOKpå skelleftemål med läsestycken och ordlista av Sven Mikaelsson |
Olboken är på 100 sidor varav hälften bondska-svensk ordlista med ungefär 1000 ord. Resten av innehållet består av läsestycken och en del annat, som talesätt, terrängbenämningar a matn. Att ge sig till att skriva på ett talspråk med icke utbildad skrivtradition innebär vissa komplikationer. Visst kan man skriva det hela med någorlunda regelriktig stavning och dessutom använda både fetstil, cirkumflexer, versaltecken, såväl akuta som grava accenter och markörer åt alla håll, men det börjar ju se alldeles förfärligt fult och krångligt ut i löpande text. Så vad gör man? Jag har därför valt att göra mina texter i en slags halvsvensk stil. och har använt enbart apostrof som extratecken. Apostrofen får vara markör för förtydligande och avskiljande. Bruksanvisningen och ordlistan ger en viss ledning till den som har hört och i någon mån förstår dialekten. Men vill man lära sig skelleftemålet får man nog ta till någon språkkurs på ljudband eller med hjälp av någon urinnevånare. Ska man dessutom läsa mål handlar det om att öva - da fa man ööv. Lokala variationer...brukar jag kalla det som händer när folk som talar dialekt blir oense om hur man ska säja, bara för att de kommer från olika sidor om någon älv. Den dialekt jag använder hör hemma norr om Skellefteälven - kågedaliskt skelleftemål med inslag från Byskeregionen. |
I Olboken på sidorna 24-25 kan man läsa följande: Maggåttn Finns på Lagergrens Bokhandel, Skellefteå eller Skellefteå Museum. Pris 150 kr.
|
Exempel ur ordlistan, sidan 57: djil fiskrens || -n djiiv fodergiva, höportion || djiva, -, djiveN, djivåm djöNing, djöNåm genom djörrja gyttja (djörrjû/t=gyttjig/t) drangeN bogsera, släpa ||drangne, drangne drangeNögd tröttögad, med hängande ögonlock drasut storväxt, drummel || -n, -a, -aN, -åm dreva drivsnö ||-n, -, -n, -nåm dröökkt roa,sysselsätta || drökkte, drökkte (drökkteLSneing = tidsfördriv) dröL rännil || -n, -a, -aN, -åm döingeN dygn || döingne, döingeN, döingna, döingnåm döingeNveill dygnvill (om en som tappat räkningen på dagarna) döingstöveL svinmålla ||-N dörabaitjeL dörrtröskel ||-n, -baitjLaN, -baitjLåm dössjk dåsig, krasslig || -are, -est dûmmsnut Tallbit (fågel) ||-n, -a, -aN, -åm dûssaN dussin ||-e, -, -a, -åm e eenn ända ||-, enna, ennaN, ennåm eeint intet (VaaL uti eeint = Bli till intet, tappa fattningen) einn in || einneråm/einnaför, einnersti eingesjt ingenstans eingåm Lånnåm inte alls bra einnerve inomhus einmat inälvor ||-n
Och här syns en del av sidan 91 Några terräng, plats och ortsbenämningarGrundform /bestämd form definion Exempel aagg/a /an strömvirvel, bakström Oppi Agga, Byske älv ar/n grund, udde Ön Beillarn (Billören) i Kågefjärden ava/n säckliknande vik Söravan baitj bäck Boströmsbaitjen bratt brant, lutande Brattliden, Kusmark brön/et låg höjd Brönet, Kusmark deger diger, stor Degerberget dröl-en liten bäck, rännil flark/en öppet vatten i myr Flarkmira fraiken fräken Fraikentjänn |
This page hosted by Get your own Free Home Page