Handling: Tiril Dahl heter en flicka som inte bor i ett särskilt kärleksfull hem. Hon är dotter till Konsul Dahl och han är ingen trevlig man. Tirils syster Carla är en vacker flicka, och är på väg att bli bortgift med Erling, en välbeställd man i Konsul Dahls kretsar. Men konsuln är inte särskilt villig att ge bort sin vackraste dotter...

När Carla får veta att hennes far äntligen lovat att hon ska bli bortgift ser Tiril att hon inte alls blir glad. Tiril förstår det inte. Dagen därpå har hennes syster tagit sitt eget liv. Det dröjer inte länge förrän hon förstår varför Carla varit så olycklig. "Fadern" drar sig inte för att tafsa på sina egna döttrar.

Tiril rymmer från sitt hem tillsammans med hunden Nero. Erling letar efter henne och finner henne så småningom. I samma veva får hon hjälp av den mystiske islänningen Móri som kan mer än man borde.

Ondskefulla män är ute efter Tiril av någon orsak som hon inte känner, men både Erling och Móri är högst villiga att hjälpa henne.

Omdöme
Häxmästaren är annorlunda jämfört med isfolket. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, men serien griper inte tag i mig på samma sätt. Kanske beror det på att isfolket var ny, fräsch och annorlunda när den kom, eller så är det för att den helt enkelt är bättre. Trots det rekommenderar jag Häxmästaren varmt till de som läst Isfolket. Dels för att den rör sig inom samma riktmärken, dels för att den är mycket spännande bitvis. Bok ett är dock inte den bästa i serien. Häsmästaren går heller inte att läsa varje bok för sig som med Isfolket. Nej, här går handlingen som en röd tråd genom alla 15 böckerna.