Drotningätten

I Sverres saga nämns såsom mera betydande män Jon av Tjörn och dennes son Asbjörn Jonsson från Tjörn, som stupadesamtidigt med bl. a kung Magnus Erlingsson i slaget vid Norefjord i Sogn 15/6 1184, då de mötte Sverre Sigurdssons flotta. Asbjörn Jonsson skall enligt en tradition varit gift med en dotter av dem isländske hövdingen Jon LoptssonOddi in Rangárvellir, som i sin tur var en dotterson till kung Magnus Barfot. Asbjörn Jonsson hade två söner vars namn är kända och det var Gunbjörn Bonde (eller Jonsbroder) och Jom Drotning dä, som var en berömd och hänsynslös baglerhövding, och sedemera blev dräpt av bonden Trond utanför Forshälla kyrka år 1205, efter det att Jon Drotning hade lägrat dennes hustru. Händelsen finns återgiven i visan om Björns söner.
Gunbjörn Bonde nämns som baglerhövding 1217, och blev sedemera kung Håkans handgångne man och fick sy´ssel på Hadeland och Toten. Strax efter 1226 finns han nämnd som länderman, och han avlider någon gång emellan 1240-47.
Bland de fyra nyutmämnda ländermännen vid kung Håkans kröning 1247 nämnes Jon Drotning (yngre), vilken kom att bli en av de ländermän som beledsagade konungen på det sorgligt ändade tåget till Skottland. Jon Drotning dy. hade syssel i Viken omkring år 1256 och dog 1274.
Vid mitten av 1300 talet dyker det upp en Jon Saulesson Drotning. Han är lagman i Ranrike omkring 1339 och var enligt Eysteins Röde Bog hemmahörande på Tjörn, där han besuttit stora jordagods. Röde Bog omnämner en Saules, som skänkt 5 öb. i Nordvik till Stenkyrka "Item j Norduik V. aura boll lauk Sauli j Islaenningaby". Islänningabö numera bara Bö, har varit en av släkten Drotnings gårdar redan från den tid de förvärvade eller förökade sina ägodelar, troligtvis i samband med den rika sillperioden 1140-95.
Saules Jonsson, som som då varit fader till den ovannämnde lagmannen Jon Saulesson Av Röde Bog framgår även att Jon Saulesson haft en dotter, gift med en Herbjörn i Bö och efter all sannorlikhet två söner, Olov Jonsson och Thorer Jonsson.


1