Jon Drotning hade höfdingedöme öster vid Elfven (1206). Han for med stort följe på gästning och kom till en bonde, som hette Thrand, hvilken ägde en vacker hustru. Jon kallade dem båda till samtal uppe på ett loft. Hustrun gick förut, och när hon var uppkommen på loftet, vände han sig mot bonden, stötte honom ut, och tillslöt loftet efter honom. Då bonden besvärade sig häröfver, beskyllde Jon honom för något brott, lät gripa honom och binda vid svansen af en häst, förande honom sålunda ombord på sitt skepp, der han måste lösa sig med en half mark guld och vara glad att han slapp undan. Sju dagar efteråt var Jon till gästning på ett ställe, som hette Forsaela. Han gick, en morgon tidigt, upp till kyrkan med en annan man; men Thrand och åtta män med honom lågo ett stycke derifrån, och sågo honom gå förbi. De sprungo ner i kyrkan. Jon lopp fram i choret och Thrand sköt ett spjut mot Jon. Då lopp Jon ut genom choret, men Thrand var efter honom, fällde honom på åkern och högg hufvudet af honom. Jon blef förd till Konghäll och jordad i munke-klostret; men Thrand for sedan till birkebenerne. Gunbjörn, Jons broder, och Sölve Disarson hämnade honom, dräpte nio män och höggo fötterna af sju.
Det sista torde böra sålunda förstås, att de åtta, som varit med Thrand blefvo dräpna samt, då han sjelf, som flytt till birkebenarne, icke kunde åtkommas, blef i öfverensstämmelse med den då gängse åsigt, att en slägt var ansvarig för hvarje dess medlems förbrytelse, en af Thrands slägtingar dräpen i hans ställe. Således inalles nio. De sju, som fingo fötterna afhuggna, vore troligen också Thrands släktingar på närmare eller fjermare håll. En rå och omensklig våldsbragd, alldeles i den tidens anda!
Ingen sägen finnes nu härom i trakten. Men på det fjerran Island har, märkeligt nog, ända tills våra dagar från mun till mun fortplantats ett gammalt qväde, "Björns söner" kalladt, hvars ämnes identitet med ifrågavarande händelse genast faller i ögonen, ehuru visans författare uppfattat den ur en helt annan synpunkt än annalisten. Visan tillägger åtskilliga nya drag, bland annat får man veta, att hustrun hette Rangfrid, eller, enligt en annan uppteckning, Ragnhild. Våldet mot henne ägde icke rum på Forshälla: men då hämndens timma slog befann Jon sig der, och, enligt visan, Rangfrid med honom. Thrand deremot lärer bott någorstädes vid sjön och Jons lik blifvit fördt sjöledes till Konghäll. Visan finnes i tre olika uppteckningar och dess innehåll återgifves af följande försök till öfversättning.