1. Ostindiska Kompaniet

1731 grundades "Svenska Ostindiska Compagniet". Det var Sveriges första stora handelsföretag. Kompaniet fick ej någon större betydelse för världshandeln men av svenska mått var den av betydelse och gav ett rejält tillskott till Göteborgs ekonomiska utveckling.

Klippan - uthamn
För att utrusta kompaniets skepp behövdes magasin och verkstäder, stall åt dragare och bostäder åt personalen. Kompaniet ägde 37 skepp och enligt ett privilegiebrev måste kompaniet bygga sina skepp i Sverige och många byggdes just på kompaniets varv i Klippan på 1770-talet. Skeppen kunde inte gå längre än till Klippan för älven var inte muddra på den tiden. Kompaniets huvudbyggnad låg vid Norra Hamngatan (nuvarande Stadsmuseet). Dit förde hemförarbåtarna från hamnen i Klippan, dyrbara laster som sedan såldes på auktioner och varorna spreds sen över norra Europa.

Expeditioner till Kina
Det första skeppet avseglade 1732 och det sista anlöpte Göteborgs hamn i mars 1806. Sammanlagt utrustades 132 expeditioner under rörelsens 74 år. Men alla kom inte tillbaka. En expedition tog i snitt 1 ½ år och kunde råka ut för stormar, haverier, sjukdomar och sjörövare. Den främsta destinationsorten var Kanton i Kina, även till Indien gick några expeditioner. Från Göteborg hade ostindiefararna stora laster av järn och trä med sig. Det ar råvaror som stångjärn, handjärn, plankor och bräder; småvaror som yxor, spik, bössor och fiskekrokar. Bland andra diversevaror ingick bl a vetemjöl, vetenskapliga instrument (kompasser och kikare), orglar och gåspennor. Mycket av dessa varor importerades från utlandet och såldes vidare, främst i Cadiz i Spanien. Varorna byttes mot silver som var eftertraktat i Kina och var lättare att transportera över havet. I Kina byttes silvret mot porslin och te även mot siden, risgryn, kryddor och arrak (en viktig ingrediens i punsch som blev en modedryck i Europa på 1700-talet).

Donatorerna Sahlgren och Chalmers
När ett fartyg kom hem blev det liv och rörelse i staden. När lasten var lossad började den ostindiska festen för de som hade varit med på expeditionen. Festen varade under sju dagar och det sägs att det gick livligt till under den. När varorna var sålda blev det oftast stora vinster till intressenterna. Niclas Sahlgren och William Chalmers, några av kompaniets ledande gestalter delade med sig av det vinstgivande företagets inkomster, bl a donerade de pengar till staden. Det har i stor grad bidragit till att Göteborg blivit kallade "donatorernas stad". Vi har Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers tekniska högskola efter dem. Vanliga arbetare såsom matroserna och timmermännen ombord tjänade mer än de på landbacken, men de arbetade med livet som insats.

Verksamheten upphör
På 1830-talet lades kompaniets verksamhet ner. Det berodde dels på att England och Holland sänkte tullen för te och Sveriges smuggling dit avstannade, och dels på att amerikanerna började konkurrera om världshandeln och dumpade priserna med hälften. Det blev billigare för Sverige att köpa varorna från England än att utrusta egna expeditioner.

Corps de logiet
Kompaniet hade tre kontor i staden. Ett huvudkontor, en magasinsbyggnad vid Stora hamnkanalen och ett särskilt ekipagekontor vid Klippans varv. Kontoret, med en kapten, en skrivare och en varvsbåtsman tog upp ett eller två rum i huvudbyggnaden, (Corps de logiet). De skötte om skeppens utrustning och reparationer. De övriga rummen utgjordes av bostäder och magasin.

Ankarsmedjan och sjömagasinet
Ankarsmedjan användes som smedja och verkstad för tunnbindare. Den är byggd på 1770-talet. En muntlig tradition säger att byggnaden eller en tidigare byggnad på platsen hört samman med Älvsborgs fästning. Ankaret utanför smedjan hittades i smedjans närhet i den del av älven som nu är parkeringsplats. Sjömagasinet uppfördes 1775 och användes som magasin. !804 nämndes den som en tygbod. 1912 byggdes bodens takparti åt havssidan om till lotsutkik. Numera finns restaurang Sjömagasinet i lokalen..

Bilder:
- Klippan sedd från Norra Älvstranden från Färjenäs.
- Ankarmedjan, ovisst byggår, några säger 1600-tal, andra äldre men troligtvid byggd på 1770-talet på platsen för en äldre byggnad.
- Corp de logiet, Ostindiska kompaniets kontor, uppfört 1792.
- Ostindiska kompaniets magasin, uppfört 1775. Numera Restaurang Sjömagasinet. Tullpaviljongen byggd 1919.

webbmakare
Mats Savolainen
msa@home.se

10 januari 2000