Bakgrund och grundare
Högst upp på listan av världens grymmaste ledare står Pol Pot och försvarar titeln. Han lät utrota minst en miljon landsmän i Kambodja, men fick ändå stöd av både Kina och USA.
Pol Pot föddes 1928 som Saloth Sar i en bondfamilj i norra Kambodja. Familjen var förmögna nog att sätta honom i skola. Han hatade skolan, men trots det fick han stipendium vid 21 års ålder, 1949, av den franska kolonialföreningen. Han skulle nu till Frankrike och studera.
I Paris struntade han helt i skolan och misslyckades med att ta examen tre gånger. I stället för att ägna sig åt studierna var han mer intresserad att studera den kommunistiska ideologins stora män: Karl Marx och Mao Tse Tung so var hans främsta förebilder. Tillsammans med en av sina bästa vänner, Khieu Samphan, bildade han ett khmeriskt kommunistparti; "De röda Khmererna"
Tillsammans arbetade de två ihop en mall för hur de ville att Kambodjas styre och samhälle skulle se ut. De ville skapa ett utopiskt klasslöst samhälle;
- I stället för Prins Shinaouks styre, folkets diktatur.
- I stället för utrikeshandel, total självförsörjning.
- I stället för att bo i familj, bo i koloni.
- I stället för handel, ingenting.
I början av 1960-talet drog Saloth Saroch hans anhängare in i djungeln, där han så småningom bytte namn till Pol Pot. Han kallades dock alltid broder nummer ett av sina anhängare.
Kampen om mot prins Sihanouk och andra härskare i Phnon Penn varade i åtta år. Först 1975 kunde Pol Pot och hans män "befria" staden och börja genomföra sin plan, som visade sig gå ut på människoslakt.
Pol Pots ideologi:
"Alla khmerer måste vara bönder eller soldater".
De unga anhängarna började med glödande entusiasm att klubba, sticka och skjuta ihjäl affärsmän, kontorister, tjänstemän, läkare, advokater och överhuvudtaget alla "borgare" plus deras barn och fruar. Alla studerande blev också dödade. Till slut hade det gått så långt att alla som bar glasögon ansågs lärda och därmed var de farliga. De blev omedelbart avrättade.
Hundratusentals människor drevs ur Phnon Penh ut på landsbygden, även kallat "dödens fält", för att omskolas till bönder eller soldater. Trots protesterna från omvärlden förklarade Pol Pot att städningen skulle fortsätta tills Kambodja var "rensat" på allt borgerligt.
Khmerer och vietnameser hatade varandra. 1978 gick vietnameserna in i Kambodja vilket resulterade i att Pol Pot förlorade striden och vietnameserna skaffade sig stora besättningar i landgränsen. Då flydde Pol Pot och hans män in i djungeln där de fick stöd av både Kina och USA, vilka de fick pengar och vapen ifrån. Den enda anledningen att de hjälpte honom var att Kina och USA var ense om att inte låta Vietnam bli en stormakt.
Trots Pol Pots grymma metoder fick han samma stöd av Kina och USA ända tills vietnameserna tvingades ge sig. Då bildades en koalisionsregering som tog över makten i Kambodja.
Pol Pot förklarades död 1979 då vietnameserna störtade hans regering.
I juni 1997 blev han upptäckt efter att ha gett order om att avrätta röda Khmerernas försvarsminister, efter att Pol Pot fått reda på att försvarsministern förhandlade om fredsöverkommelser med regeringen. Efter det tvingades röda Khmerena på flykt. Pol Pot och hans ca tusen anhängare drog till djungeln för att fly, men efter bara några dagar var de tvungna att ge upp eftersom mat och medicin inte fanns. Pol Pot avsattes som ledare efter denna incident.
Den 25 juli 1997 höll röda khmererna en rättegång mot sin förra ledare Pol Pot, förmodligen för att rädda sitt eget skinn.
Efter den två timmar långa rättegången kom Pol pot, stödd på en käpp och en soldat, gående mot sin bil. Han var helt slutkörd. Han hade fått sitt straff: livstids fängelse i sitt eget hus omgivet av taggtråd och vakter.
Pol Pot är idag 72 år och han lider av en hjärtsjukdom och högt blodtryck. Enligt vissa källor är han så pass svag att han inte kommer klara många månader till.
Slakten i Kambodja på ca 1-2 miljoner människor är sedd som det största och brutalaste massmordet genom tiderna. Hittills har inte en enda av de andra "bödlarna" ställts inför rätta, och så ser det ut att förbli tragiskt nog.